Färre fiskebåtar är nödvändigt

En del yrkesfiskare klagar ständigt på att det blir färre yrkesfiskare, färre fiskebåtar och färre fisklägen. De klagar på förvaltningsmetoder, på regeringar, politiker, kvoter och mycket annat. Än är det de överförbara kvoternas fel att antalet yrkesfiskare minskar, än är det politikernas och byråkraternas.

Problemet är att det är ett meningslöst gnäll. Antalet fiskebåtar, yrkesfiskare och fiskelägen minskar i alla länder och har så gjort i omkring 100 år. Med färre fiskebåtar så blir det också så att färre båtar landar och fiskar fisken. Det sker automatiskt en koncentration av fiskemöjligheter, fiskerättigheter och kvoter. Denna koncentration är inte orsaken till minskningen av antalet yrkesfiskare, fiskebåtar och fiskelägen utan ett symptom på att antalet fiskare, fiskebåtar och fiskelägen minskar.

Orsaken till att antalet yrkesfiskare, fiskebåtar och fiskelägen minskar är den tekniska utvecklingen. Den har gjort det möjligt för färre båtar att fiska samma mängd fisk som många fler båtar gjorde tidigare. Det betyder att antalet fiskebåtar måste minska för att fisken inte ska ta slut. Det är helt enkelt nödvändigt att antalet yrkesfiskare, fiskebåtar och fiskelägen minskar. Det gäller alla typ av fiske. Därför är det inget fel när 158 fiskebåtar i Danmark landar 90% av fångsten. Det är nödvändigt, en konsekvens av en naturlig och nödvändig utveckling.

Det är inte heller märkligt att danska fiskebåtar landar makrillen i andra länder än Danmark. Den fiskas ju framförallt borta vid Shetland och Färöarna eller i närheten av Norge, långt från Danmark. Det är helt enkelt ekonomiskt och miljömässigt vettigt att landa makrillen nån annan stans än i Danmark. Att en person som representerar Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri klagar på att makrillen landas nån annan stans än i Danmark är bara dumt. Makrillfisket har inte heller  speciellt mycket med kustfisket i Danmark att göra. I Sverige fiskas dock en hel del makrill av kustfiskare även om svenska fiskare också tar de stora mängderna makrill långt bort i de västra delarna av Nordsjön.

Sverige har också delat fiskekvoterna i två delar i de fisken där individuella överförbara fiskerättigheter införts för de större båtarna vilket gjort det något bättre för det kustnära fisket. Antalet små fiskebåtar har överhuvudtaget inte minskat i Sverige på grund av införandet av individuella överförbara fiskerättigheter och i Danmark har antalet inte minskat mer än snittet för hela fiskeflottan.

Antalet fiskebåtar måste minska i alla segment, både stora pelagiska fiskebåtar, små kustfiskebåtar, trålare, garnbåtar, backebåtar (linfiske) osv. Det är nödvändigt om vi vill ha fisk kvar i haven. Att gnälla på det är meningslöst, kontraproduktivt och bakåtsträvande.

Med minskningen av antalet fiskebåtar och den tekniska utvecklingen följer också att fiskebåtarna blir bättre och säkrare arbetsplatser. Fisket som yrke blir mindre farligt och båtarna blir lättare att använda och arbeta från. Därför försvinner de gamla träbåtarna, de är helt enkelt otidsenliga och innebär en dålig arbetsmiljö.

Med färre fiskebåtar blir det också färre fiskelägen. Det är också en naturlig utveckling. Det är samma utveckling i all aländer, oavsett förvaltningssystem, oavsett om ett land har individuella överförbara fiskerättigheter eller inte och har så varit i ungefär 100 år. Överförbara fiskerättigheter innebär bara att det går lättare och snabbare att minska antalet yrkesfiskare, fiskebåtar och fiskelägen till en nivå som är långsiktigt och ekologiskt hållbar.

Antalet fiskare, fiskebåtar och fiskelägen måste minska för naturens och fiskbeståndens skull. Det är tråkigt för de som måste sluta med sitt fiske, men det är en naturlig och nödvändig utveckling.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri, Yrkesfiskare, Färre fiskebåtar, Kapitalkoncentration, Fiskebåtar, Danmark, Fiskelägen, Sverige, Fiskeflotta, Samhälle, Fiske