Svenska fiskebåtar planerar överge Göteborg och Fiskebäck

På ett möte i Köpenhamn om danskt industrifiske talade Willy B. Hansen, direktör för Skagen Havn, om Skagen, fisket och hamnens utveckling. I det sammanhanget nämnde han att de pratade med 7 större svenska fiskebåtar om att de ska använda Skagen som hemmahamn istället för någon svensk hamn. När jag senare frågade honom om detta kunde han bekräfta att det rörde sig om 7 båtar från Göteborg.

Stora svenska pelagiska fiskebåtar köper idag trålar och den mesta utrustningen i Danmark, men inköp av livsmedel, smärre reparationer, vissa ombyggnader och motorinstallationer etc görs i Sverige. Sådana inköp kommer att försvinna och därmed drabba ett antal mindre företag i främst Fiskebäck. När de större båtarna försvinner från ett fiskeläge blir servicen för de mindre också sämre då det ekonomiska underlaget för mindre företag på platsen blir mycket mindre. Det blir ett ekonomiskt avbräck för platsen.

Skagen är sen mycket lång tid tillbaka Sveriges största fiskehamn om vi tänker på var svenska fiskebåtar landar sin fångst. Även huvuddelen av det som landas i Västervik ska till Skagen och körs dit med lastbil. Skagen är viktigast för det pelagiska fisket. Det är därför inte så förvånande om stora svenska fiskebåtar vill flytta dit. Det är ändå den hamna de oftast besöker vid sidan av Västervik och hemmahamnen Göteborg eller Fiskebäck. Samtidigt är det tråkigt och innebär vissa ekonomiska försämringar lokalt i Fiskebäck.

En annan orsak till att de planerar att byta hemmahamn är den oginhet och brist på hjälp som Göteborgs stad uppvisar i förhållande till fisket. Fiskebäcks hamn, i första hand inseglingsrännan, är idag för grund för flera av de stora fiskebåtarna och Göteborgs kommun har avvisat alla förslag om att muddra hamnen i Fiskebäck. Flera av de stora fiskebåtarna ligger därför i Frihamnen i Göteborg. Denna möjlighet tänker Göteborgs kommun ta bort och det finns efter det ingen hamn i Göteborgsområdet där dessa stora fiskebåtar har möjlighet att gå in och ligga vid kaj. Stansvik i Rönnäng är tillräckligt djup för de flesta av dem, men där finns inte tillräckligt med plats. Så flytt till Danmark och Skagen verkar vara dessa båtars enda möjlighet om inte Göteborgs kommun agerar.

Även Öckerö kommun skulle kunna agera och bygga en hamn som kan ta emot och härbärgera dessa stora båtar. En sådan hamn skulle kunna byggas på flera ställen på Björkö. Det är tillräckligt djupt även invid det gamla varvsområdet på  Hälsö och Björnhuvudet på Öckerö, men dåligt med plats så de alternativen verkar inte så bra. För Göteborg vore den ekonomiska vinsten av en satsning på en ordentlig hamn för de stora pelagiska båtarna försumbar, men för en liten kommun som Öckerö skulle det innebär ett ekonomiskt tillskott med fler arbeten och bättre ekonomiskt underlag för kommunens verksamheter.

GG 207 Torland, GG 204 Tor-ön, GG 229 Bristol och S 205 Ceton i Frihamnen på påsk 2015.

De båtar som idag använder Frihamnen som hemmahamn är GG 203 Ginneton (som ska säljas och ersättas av den nuvarande Beinur), GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 229 Bristol och GG 505 Polar. 4 av dem är hemmahörande i Fiskebäck och den tidigare Donsö-båten Bristol är hemmahörande i Göteborg. Fiskebäcks hamn används av två större pelagiska båtar, GG 158 Sunnanland och GG 206 Ahlma, en fiskebäcksbåt och en Önneredsbåt. Observera att det enbart handlar om pelagiskt fiske. Det blir sammanlagt sju båtar och jag antar att det är dessa båtar som pratat med Skagen havn om att byta hemmahamn dit. I Fiskebäck finns också ett par mindre pelagiska fiskebåtar men de är inte berörda av en eventuella flytt.

GG 505 Polar i Skagen. Bild: Bandholm skibsbilleder

Om de nämnda större fiskebåtarna i Göteborg och Fiskebäck flyttar till Skagen så finns bara sex större pelagiska fiskebåtar kvar på den svenska västkusten som använder en svensk hemmahamn, GG 218 Västfjord (Fotö), GG 330 Carmona (Dyrön), GG 438 Clipperton (Donsö), GG 562 Randi (Fotö), GG 764 Astrid (Rörö) och GG 778 Lövön (Rönnäng).

På sikt kan fiskebåtarnas flytt till Danmark innebära flaggskifte, precis så som skett när det gäller AS 464 Stella Nova, AS 202 Neptun (ägs av Odeskär), S 144 Themis och fler investeringar i danskt fiske istället för i svenskt. Kvar i Sverige har de en mindre båt för att behålla svenska fiskerättigheter men dessa fiskerättigheter byts sedan och fiskas av danskflaggade båtar. Andra svenskägda pelagiska fiskebåtar i Danmark är E 532 Rockall, S 205 Ceton, S 206 Ahlma West (kvotbåt), S 264 Astrid och S 456 Anne-Mie.

Göteborg och Fiskebäck är på väg att gå samma öde till mötes som Esbjerg. Från största hemmahamn för fiskebåtar till obetydlighet. För svenska fiske är det också en dålig utveckling. Även om det pelagiska fisket inte har någon större betydelse för Göteborgs fiskhamn idag kan det mycket väl bli så att även det demersala fisket (fiske av torskfiskar, plattfiskar, räka och kräfta) börjar landa mer i Danmark som en följd av allt sämre infrastruktur för fisket i Göteborg. Det skulle kunna innebära förlust av många arbetstillfällen och ett slut på Göteborg som en viktig plats för fisket. Ansvariga för att risken för en sådan utveckling finns är politikerna i Göteborg som vägrar göra någonting för att möjliggöra att fiskebranschen finns i Göteborg. Fega politiker på Öckerö som inte vågar satsa när Göteborg vägrar bidrar också på sitt sätt till att utvecklingen för svenskt fiske riskerar bli mycket negativ.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skagen, Pelagiskt fiske, Pelagiska fiskebåtar, Fiskelägen, Fiskehamn, Frihamnen, Djup, Fiskebäcks hamn, Grund, Negativ utveckling, Fiskebåtar, Göteborg, Fiskebäck, Öckerö, Danmark, Sverige, Samhälle, Politik