Älgöns guanofabrik

Inlägg nr 1 av 15 i serien 1800-talets sillperiod

1877 var det återigen dags för en sillperiod i Bohuslän. Detta innebar att det återigen byggdes en rad industrianläggningar längs Bohuskusten. Dock inte lika många som under den stora sillperioden på 1700-talet. Under åren fram till 1897 byggdes 24 guanofabriker i Bohuslän varav en byggdes på Älgön. Konsul Nils Persson, Skånska Superfosfat AB, satsade 100 000 kronor i fabriken, som uppfördes 1894-1895. Under det första verksamhetsåret producerades 13 000 ton guano och 12 000 fat tran. Fabriken var den största och modernaste i Bohuslän.

Nils Persson hade länge varit en stor importör av guano som såldes till skånska bönder som gödsel. Det var därför inte förvånande att han investerade i en guanofabrik i Bohuslän under den än så länge sista kända sillperioden.

Guanofabriken på Älgön

Guanofabriken på Älgön

Sillen landades på fabrikskajen i Lammholmesund. I fabrikens övervåning revs, kokades och torkades sillen till ett torrt mjöl. Därifrån transporterades sillmjölet till extraktionshuset i vilket tranet (silloljan, fiskoljan) avskildes md hjälp av bensin. På grund av brandfaran var denna byggnad belägen på behörigt avstånd från huvudbyggnaden.

Lokaliseringen på Älgörn valdes av flera skäl. Närhet till råvaran förstås (men det hade ju gällt oavsett var den byggts i Bohuslän), en god och skyddad hamn och tillräckligt ensligt belägen för att stanken inte skulle medföra problem för badgäster i Marstrand. Dessutom planerades en smalspårig järnväg från Göteborg till Rörtången genom Göteborgs och Hisings järnvägsbolag. Någon sådan blev dock aldrig byggd. Initiativet till järnvägen togs av Nils Persson som också satsat i flera järnvägar i Skåne

År 1901 upphörde produktionen vid Älgöfabriken då sillen försvunnit. Utrustningen monterades ner, byggnaderna revs och allting av värde fördes bort. Endast den 45 meter höga, solida skorstenen i rödgult tegel på sin 3 meter höga sockel blev kvar. Den kallades för Älgö pipa och revs inte förrän 1985.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

SerienavigationKällvikens Salteri samt Olje- och Guanofabrik >>
Advertisements