Havsmiljöinstitutet har gjort en rapport om utvärderingen och införandet av det pelagiska systemet. De har inte utvärderat det pelagiska systemet i sig som miljöpartiets Linnea Engström verkar tro. De har alltså inte, vilket hon påstår, riktat nån förödande kritik mot det systemet med överförbara fiskerättigheter inom det pelagiska fisket (det är det som kallas det pelagiska systemet).
En anpassningsbar havsmiljöförvaltning förutsätter enligt Havsmiljöinstitutet att nya styrmedel och åtgärder tas fram när så behövs, men också att sådana styrmedel och åtgärder som redan används eller som är på väg att införas följs upp och utvärderas. En viktig del i detta uppföljningsarbete är samhällsekonomiska analyser. Sådana analyser kan bland annat ge kunskap om aktörers drivkrafter och incitament och därmed ge underlag till hur mål- och kostnadseffektiva styrmedel ska utformas.
I rapporten använder Havsmiljöinstitutet det svenska systemet med överlåtbara fiskerättigheter som infördes 2009 i det pelagiska fisket som en fallstudie för att analysera genomförandet av samhällsekonomiska styrmedelsanalyser.
Studien visar att trots att det nya systemet huvudsakligen motiverades med ekonomiska argument, utformades det, på flera punkter, på ett sådant sätt att de avsedda ekonomiska styreffekterna försvagades, jämfört med de utländska system som stod som förlagor. Det finns tidsbegränsningar, andelsbegränsningar och speciella kvoter för Östersjön och kustfiskare. Det menar Havsmiljöinstitutet begränsade systemets effektivitet. Systemet var alltså enligt Havsmiljöinstitutet utformat på ett sådant sätt att strukturomvandlingen kunde väntas gå långsammare än i de utländska system som det svenska systemet byggde på.
Havsmiljöinstitutet kritiserar alltså just det som Linnea Engström vill ha. Undantag som gynnar det småskaliga fisket. Det är därför förvånande att Engström lyfter fram Havsmiljöinstitutets systemkritik då den går rakt emot de åsikter hon säger sig företräda.
Därutöver visar analysen från havsmiljöinstitutet att den information som behövdes för framtida utvärderingar inte samlades in, trots att behovet av framtida utvärderingar uttrycktes explicit och kunskapen om vilken information som skulle behövas fanns; ett flertal utvärderingar av liknande system i andra länder hade redan genomförts.
De menar i rapporten också att statistikinsamlingen, i synnerhet insamlingen av information om priser på fiskerättigheterna men även annan ekonomisk statistikinsamling, utformades på ett sådant sätt att det är omöjligt att mer exakt utvärdera hur stora de samhällsekonomiska effekterna av systemet faktiskt blev.
En slutsats av studien är därmed att befintlig kunskap inte nyttjas i tillräcklig omfattning när nya styrmedel utvecklas, att inte i tillräcklig hänsyn tas till att möjliggöra framtida utvärderingar och att detta leder till ett mindre effektivt miljömålsarbete.
Rapporten har initierats av Havsmiljöinstitutet som en del av det analys- och syntesarbete som sker inom Havsmiljöinstitutets forskningsprogram Havets tillstånd och utveckling.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pelagiskt fiske, Överförbara fiskerättigheter, Individuella överförbara fiskerättigheter, Havsmiljöinstitutet, Ekonomi, Pelagiska systemet, Linnea Engström
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.