Svenska pelagiska landningar av skarpsill 2022

Pelagiskt fiske är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Svenska pelagiska landningar av sill år 2022

Pelagiskt fisk är fiske efter fisk som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. För svenska fiskare handlar det främst om sill, skarpsill (brisling), makrill och tobis men även om hästmakrill (taggmakrill), sperling (viltinglyra), kolmule (blåvitling) och spigg. Läs mer…

Var är den svenska pelagiska fiskeflottan just nu i maj

För närvarande är nästan större alla båtar i den pelagiska svenska fiskeflottan på tobisfiske i Nordsjön. Undantagen är GG 218 Västfjord, L 144 Frederikke R, S 206 Ahlma West och NC 336 Kristin. NC 336 Kristin har sannolikt ingen tobis att fiska då Tyskland inte har nån tobiskvot. För en månad sen låg nästan alla stilla och förberedde sig för tobisfisket.  Läs mer…

Fel om det pelagiska fisket och kvoter i tidningen Rött

I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…

BalticWaters 2030 och deras lögner – sillbeståndet

80% av sillen har försvunnit sen 1970-talet säger Stiftelsen BalticWaters 2030. Det stämmer. Men bara i egentliga Östersjön. När det gäller Bottenhavet är det en lögn. Baltic Waters 2030 hävdar att det beror på det nuvarande förvaltningssystemet där beståndet förvaltas enligt maximalt hållbart uttag (MSY). Det är en lögn. Läs mer…

Dum, dummare, dummast – miljöpartiet om fiske

Miljöpartisterna Maria Gardfjell och Elisabeth Falkhaven har lagt fram ett intiativ i miljö- och jordbruksutskottet som tycks var sällsynt korkat och okunnigt. Det är mer än lovligt vettlöst för att komma från några personer som borde kunna lite om fiske. Det är nämligen ett förslag som tycks syfta till att helat avskaffa svenskt konsumtionsfiske såväl som huvuddelen av det småskaliga fisket. Läs mer…

Inte direkt en nyhet att det finns indragningsområden för trålfiske

I Sverige finns en trålfiskegräns på 4 sjömil förutom i Halland där den är tre sjömil. Innanför trålfiskegränsen finns så kallade indragningsområden där trålning är tillåten. Det finns i Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Går SFPO:s ordförande emot sina egna medlemmar?

Peter Olsson är ordförande för SFPO. Han har skrivit en artikel på deras hemsida som delvis är ett angrepp på mig på grund av att jag konstaterat att ett förbud mot trålfiske i Kosterhavet inte skulle innebära en katastrof för Läs mer…

Effekterna av överförbara fiskerättigheter i Sverige

När överförbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) infördes i Sverige 2009 så gjordes ansträngningar för att systemet inte skulle drabba det småskaliga kustnära fisket. Målsättningen med systemet var att minska den pelagiska fiskeflottans storlek. Men det fick alltså inte drabba det småskaliga Läs mer…

Konsekvenser av överförbara fiskerättigheter

Individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) används idag i större delen av den rika världen. Det är den enda kända åtgärden som löser det största existerande problemet inom fisket. Problemet är för stor fiskerikapacitet vilket resulterar i överfiske och så Läs mer…

Rädda fisket i Östersjön

Fyra länsstyrelser i sydöstra Sverige, Skåne, Blekinge, Kalmar och Gotland har publicerat en kunskapssammanställning kring fisket i området. Den visar tydligt på problemen som finns med fisket i området. De lägger också ett antal förslag på möjliga åtgärder som har Läs mer…

Förlängt och utvidgat pelagiskt system

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har förlängt det pelagiska systemet med överförbara fiskerättigheter i ytterligare 10 år. Den nya tioårsperioden träder i kraft den 22 november. Systemet har utökats till att också omfatta sill och skarpsill i Bottenhavet. Detta fiske har tidigare Läs mer…

De pelagiska fiskarna om det pelagiska systemet

Swedish Pelagic Federation PO (SPF) har lämnat det mest omfattande svaret på Havs- och vattenmyndighetens (HaV) samråd inför remissen om det pelagiska systemet. De har hållit sig strikt till de frågeställningar som HaV skickat ut till alla som inbjudits till Läs mer…

Märkligt agerande från HaV om pelagisk remiss

Inför remissen om det pelagiska systemet så genomförde Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett samråd. Inför samrådet förde HaV fram ett antal punkter som de menade borde diskuteras: Hur ska pelagiska fiskerättigheter fastställas för sill och skarpsill i Östersjöns delområde 30-31, Läs mer…

Fiskeriorganisationerna om det pelagiska fisket

Flera fiskeriorganisationer har haft åsikter inför Havs- och vattenmyndighetens (HaV) remiss om det pelagiska fisket. De som svarat är Swedish Pelagic Federation PO (SPF), Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO), Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO), Gävlefisk PO (GFPO) och Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Läs mer…

Kommuner om det pelagiska fisket

Inför remissen om det pelagiska fiskets förvaltning har det inkommit tidiga tyckanden och åsikter från fiskarorganisationer, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner samt en del andra föreningar och organisationer. Som jag skrivit tidigare passar många på att skriva om ovidkommande Läs mer…

Pelagiska fiskerättigheter inför framtiden

En enda ort i Sverige är beroende av fiske. Det är Rörö som ligger två timmar utanför Göteborg. Ön har framförallt storskaligt pelagiskt fiske men även ett levande traditionellt blandat fiske med båtar i en traditionell storlek på mellan 50 Läs mer…

Pelagiskt fiske i Sverige 2015 – 2017

Med pelagiskt fiske menas fiske på arter som lever fritt i vattnet och inte vid bottnen. I svenska vatten och svenskt fiske handlar det om fiskarter som sill, skarpsill, makrill, blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), lax, sik och siklöja. Fisket av Läs mer…

Landningar och lönsamhet – pelagiska båtar med regional tilldelning

Fiskebåtar med regional tilldelning handlar om båtar som enbart fiskar i Östersjön och enbart landar fisk i Östersjöhamnar. I denna grupp båtar tycks ingen konsolidering ha skett sedan det pelagiska systemet infördes genom minskat antal båtar. Lönsamheten är ganska dålig Läs mer…

Behöver det pelagiska systemet ändras?

Det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes 2009 och har en giltighet till 2019. Det finns idag en rad utvärderingar av systemet som alla konstaterar att genomförandet varit lyckat och att det fungerat riktigt bra. Antalet båtar och företag Läs mer…