Fortsatt svårt år för industrifisket

Under perioden april-maj-juni brukar det fiskas tobis i Nordsjön. I år blev det nästan inget med det då tobiskvoten var i det närmast obefintlig. Tobis är en fisk som bara fiskas för att användas vid tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. I Danmark finns många fiskare som är beroende av tobisfisket för att få ekonomin att går ihop. Det handlar främst om yrkesfiskare utan egna fiskerättigheter och som därför hyr in fiskerättigheter säsongsvis, men även om en del andra. Förutom tobis brukar dessa båtar också fiska skarpsill (brisling). Skarpsill fiskas i början av året och i slutet av året.

Det har funnits förhoppningar om att skarpsillsfisket ska rädda ekonomin för de som drabbats hårt av bristen på tobiskvoter. Det kan fortfarande bli så, men det blir inte ett så bra år för skarpsillsfisket som det hittills sett ut. Detta då yrkesfisket kan räkna med en nedskärning av den beslutade kvoten (TAC) i Nordsjön för innevarande år. Bestånden av skarpsill (brisling) har vid provfiske visat sig vara mindre än vad som tidigare antagits. Mycket tyder därför på att svårigheterna för de som i huvudsak satsat på industrifiske kommer att fortsätta.

Samtidigt som skarpsillen fiskas på senhösten och vintern kan dock också en annan industrifisk fångas, vitlinglyra (sperling, øyepål). En gång i tiden var det den viktigaste arten i det danska industrifisket vid sidan av sill (som idag inte fiskas för industriändamål, förutom i Östersjön). Problemet med vitlinglyrefisket är dock bifångster. Bra skarpsillfiske och det faktum att vitlinglyrefisket är besvärligare har lett till att bara en ytterst liten del av vitlinglyrekvoten fiskats upp. Industrifisket kan inte räddas av fiske på vitlinglyra (sperling, øyepål).

Det finns ytterligare några arter som används i den danska fiskmjölsindustrin. Det är blåvilting, hästmakrill (taggmakrill) och trynfisk (havgalt). Blåvitlingkvoten är uppfiskad och den tas dessutom inte av de fiskebåtar som är inriktade på tobis och skarpsill då den fiskas ute i Nordatlanten väster om brittiska öarna och kring Färöarna. Den kvot som danska och svenska båtar har tillgång till är redan uppfiskad. 4 danska båtar har fångat hela kvoten (sannolikt även den svenska andelen). Trynfisk (havgalt) som fiskas i Irländska sjön och Keltiska havet har ingen reell betydelse i det danska industrifisket då kvoten är liten och det är mycket sällan som kvoten fiskas upp och i de fall den gör det oftast av en eller två båtar som inte heller hör till de som burkar fiska skarpsill och tobis. För hästmakrill gäller att kvoten är liten, att kvoten fiskats till hälften av en enda båt som inte hör till de som är beroende av fiske på tobis och skarpsill (brisling).

Med sänkt kvot på skarpsill (brisling) i Nordsjön blir det ett fortsatt svårt år för framförallt delar av danskt yrkesfiske. Svenskt pelagiskt yrkesfiske är mer beroende av sillfiske för konsumtion samt industrifiske av sill och skarpsill i Östersjön och påverkas därför inte lika mycket av bristen på tobiskvoter och minskningen av skarpsillskvoter. Förutom när det gäller några svenskägda båtar med dansk flagg. För norskt fiske är dessa kvoter av begränsad betydelse förutom för några fiskeriföretag. Samtidigt så innebär bristande tillgång till råvara för fiskmjöls- och fiskoljeindustrin sannolikt något högre priser vilket i någon månkan kompensera för bristen på kvoter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements