Nytt fördelningssystem för det demersala fisket föreslaget

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har till slut föreslagit ett nytt system för att fördela fiskerättigheter för bland annat torskfiske i Östersjön och fiske efter vitfisk, havskräfta och räka i Västerhavet. Syftet är att bland annat minska utkast av fisk och att undvika kollektiva fiskestopp.

– Individuella årliga fiskemöjligheter ger också yrkesfiskare ökad flexibilitet och bättre möjlighet att planera sin verksamhet, säger Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning på HaV i ett pressmeddelande.

I dag fördelas fiskemöjligheter kollektivt genom vecko- eller månadsransoner för flera arter i Västerhavet. För fiske med torskfångande redskap och fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist finns också begränsningar genom ett så kallat effortsystem.

Havs- och vattenmyndigheten vill införa ett system med individuella årliga fiskemöjligheter (fiskerättigheter) inom det så kallade demer­­sala fisket (skaldjur och bottenlevande fisk) i Östersjön och Västerhavet det vill säga Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. Den enskilde fiskaren ska också kunna överlåta dessa fiskerättigheter till andra yrkesfiskare under året enligt HaV:s förslag. Fördelningen hur mycket varje enskild fiskare får fiska baseras på dennes fångster mellan åren 2011 och 2014.

– Fiskemöjligheter på årsbasis i stället för korta perioder ger den enskilde fiskaren bättre möjlighet att planera sin verksamhet och anpassa fiskemetoder och fiskemönster till nya krav, säger Ingemar Berglund, chef för avdelningen för fiskförvaltning på HaV.

Den 1 januari 2015 började landningsskyldigheten införas inom EU för att minimera utkast och oönskade fångster samt för att påskynda utvecklingen av ett mer selektivt fiske. Regeringen har också avsatt medel utveckling för mer selektiva redskap för att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten. Ett flertal projekt har redan beviljats medel.

Tidigare skulle yrkesfiskare kasta tillbaka vissa fiskarter om de till exempel var under minimimåttet. För arter som till exempel torsk och vitling i Skagerrak och Kattegatt har en stor del tidigare fångster kastats. Landningsskyldigheten innebär att alla fångster av kvoterade arter ska registreras, landas och räknas av från kvoterna oavsett storlek. Den införs stegvis för olika havsområden, arter och fisken och ska vara helt införd inom EU år 2019.

En av de stora utmaningarna med landningsskyldigheten är så kallat begränsande arter (strypkvoter). Det är arter som fångas i flera olika redskap och vars nationella kvot är så liten att den riskerar att bli uppfiskad innan årets slut, till exempel torsk i Skagerrak.

– Om den nationella kvoten för en begränsande art som torsk i Skagerrak tar slut innan årets utgång kan det leda till att vissa redskap måste förbjudas för att förhindra överfiske av just den arten. Problemet är att samma sorts redskap ofta används i till exempel inom kräftfisket som då också måste stoppas även om kvoten inte är utnyttjad, säger Patrik Persson, chef för tillståndsenheten på HaV.

– Vi vill undvika sådana kollektiva redskapsstopp eftersom de skulle kunna vara förödande för en enskild fiskare. Ett ökat individuellt ansvar ger också den enskilde fiskaren bättre möjlighet att leva upp till de nya reglerna med landningsskyldighet.

De arter som föreslås fördelas enligt det nya systemet är torsk i Östersjön, havskräfta, räka, torsk, gråsej, vitling och rödspätta i Västerhavet, räka i Nordsjön, samt gråsej, torsk, kolja och vitling i Nordsjön.

Ett ännu större problem än strypkvoter för att en landningsskyldighet ska fungera är arter som fångas i många olika redskap men för vilka det helt saknas kvoter. En sådan art är vitlinglyra. Förslaget från HaV adressera inte detta problem då de inte kan lösa det. Det krävs förhandlingar med andra länder och beslut i EU för att lösa det problemet på permanent basis. En tillfällig och praktiskt fungerande lösning kan vara att Sverige varje år byter till sig kvot från Danmark som inte använder hela sin kvot.

Totalt berörs cirka 240 fartyg av förslaget för ett system med individuella årliga fiskemöjligheter. Det innefattar samtliga trålare i Östersjön och Västerhavet, fartyg som tidigare omfattats av effortsystemet samt burfisket. Däremot kommer systemet med månadsransoner att införas för kustfisket/garnfiske i Västerhavet. För det småskaliga kustfisket i Östersjön behålls det gamla systemet för fiskemöjligheter.

2009 infördes ett system med möjlighet att permanent överlåta fiskerättigheter inom det så kallade pelagiska systemet, alltså fiske efter sill, skarpsill och makrill. Det har lett till ett köp- och säljsystem som bland annat halverat den fiskeflottan.

– Förslaget som vi nu lägger fram för fiske av skaldjur och bottenlevande fisk handlar bara om att kunna göra överlåtelser under året. Det ska inte förväxlas med det system som infördes i fisket efter sill, skarpsill och makrill för några år sedan, säger Ingemar Berglund.

– Vi har också lagt fram ett förslag som ska motverka alltför stor koncentration. Det är viktigt för oss att ha ett system som värnar om det småskaliga, kustnära fisket.

Tanken är att det nya systemet ska införas från och med 1 januari 2017. Förslaget har tagits fram efter samråd med fiskets producent- och intresseorganisationer, länsstyrelser och kommuner. Förslaget går nu ut på bred remiss och svaren ska vara inlämnade senast 18 november 2016.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Överförbara fiskerättigheter, Landningsskyldighet, Utkastförbud, Torsk, Vitling, Bleka, Lyrtorsk, Kolja, Rödspätta, Kräfta, Räka, Sej, Vitlinglyra, Fiske, Demersalt fiske, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Östersjön