FSK har gjort förvirrande utredning om kustfiske i Danmark

Danska Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) har gjort en rapport om det dansk kustfisket och utvecklingen där. Rapporten och utredningen är värdelös och upprepar samma lögner som miljövänner och en del småskaliga fiskare ständigt kör med. Förslaget på åtgärder för att gynna det kustnära småskaliga fisket med passiva redskap är däremot helt rimligt.

FSK

De tveksamma påståendena och vad de implicerar är främst två:

  1. Antalet kustfiskare minskar stadigt och hela tiden

Ett sant påstående men minskningen bland kustfiskare är inte större än minskningen bland de som inte är kustfiskare utan den är genomsnittlig. Lika stor som minskningen är i hela danska fisket. Den stora minskningen har skett i det pelagiska fisket och industrifisket där antalet mellanstora båtar minskat kraftigt.

Pelagiskt fiske och industrfiske omfattas inte av FSK:s utredning, rapport och förslag, men ändå använder de siffror och uppgifter som inkluderar detta fiske som att 158 fartyg landade 90% av fisken. Det handlar om att ett fåtal mycket stora pelagiska fiskebåtar landar väldigt mycket. Om siffror för det demersala fisket (bottenlevande arter) som omfattas av FKA-systemet (ett system med individuella överförbara fiskerättigheter, TFC) tas fram kommer det inte att visa någon sådan koncentration. Genom att i samband med psåtåendet framföra tveksamma uppgifter leder det till att läsaren vilseleds

Samtidigt kan det väl också nämnas att antalet fiskebåtar och fiskare minskat stadigt sen mer än 100 år tillbaka. Helt oberoende av vilket förvaltningssystem som använts men FKA-systemet påskyndade den nödvändiga minskningen av fiskeflottan

Men system kan utformas annorlunda. När TFC (ITQ) infördes i det svenska pelagiska fisket minskade antalet små kustnära båtar inte alls. De har en helt egen kvot (kustkvot) att fiska på. Dessutom avsattes en speciell kvot för båtar som är verksamma i Östersjön. Antalet förblev omkring 300 båtar. Nu ska ett system med TFC (dock inte köp- och säljbara) införas i det demersala fisket i Sverige. Där är det också tänkt att en kustkvot ska avsättas. Denna ska bara gälla för båtar som fiskar med passiva redskap (dvs garn, dörj, backor eller på uppsvenska nät, krok och långrev). Kustkvoterna i Sverige är inte individuella och inte köp- och säljbara.

Något liknande kustkvoten finns inte i Danmark men det finns en extra tilldelning för båtar som ansluter sig till Kystfiskerordningen.

2. Stora fiskeriredare köper upp kvoter i det kustnära fisket

Det finns inga belägg för detta påstående och det är inte heller lagligt. De enda som får köpa kvoter i Kystfiskerordningen är de som är anslutna. Båtarna inom Kystfiskerordningen får dock säljas till ägare som är verksamma utanför Kystfiskerordningen och på så sätt kan kvoter övertas av större fiskeriredare. De kan därefter utföras ur Kustfiskerordningen genom att båten lämnar denna och sen är de fria att sälja dem. Den extra tilldelningen följer dock inte med.

I det pelagiska fisket (IOK-systemet) är situationen den att en omfattande koncentration skett där större företag köpt upp mindre företags kvoter, men det är ett fiske som inte har någon som helst beröringspunkt med det kustnära fisket. Utvecklingen där är dock inte heller spikrak. Ett av de allra kapitalstarkaste företagen i branschen, Skagerak Group, valde att sälja sina fiskeriintressen för några år sen. Små svenska fiskeriföretag, familjeägda och baserade i små fiskelägen, har också investerat i det danska fiskeriet vilket gjort att de växt men samtidigt har det ökat ägarspridningen i det pelagiska fisket i Danmark jämfört med perioden innan svenskarna började investera.

I det icke-kustnära demersala fiskeriet finns det dock en viss koncentration på samma sätt som i det pelagiska fisket men den är inte på något sätt lika uttalad eller stor.

Förslagen/förslaget

FSK vill införa ett system som liknar det svenska. Med kvoter som inte får köpas upp eller användas av andra fiskeriföretag. Kvoter får heller inte utföras ur kustfiskesystemet så som det idag är möjligt att göra i danska fiske genom utträde ur Kystfiskerordningen med behållen kvot vilket sen gör det möjligt att sälja kvoten till fiskeriföretag utanför Kystfiskerordningen.

Förslaget är rimligt och det enklaste vore en utformning som liknar den svenska. Fsk vill ha en extra tilldelning till fiskbåtar som fiskar med passiva redskap. En tilldelning som kan ge ökade inkomster för småskaligt kustnära fiske då ekonomin enligt FSK är det grundläggande problemet:

De ovenstående udregninger giver et estimat på den stigning i indkomst fra en øget landing, der er nødvendig på nuværende tidspunkt for det danske garnfiskeri for fartøjer under 18 meter.

[…]

En stigning i indkomst skal i udgangspunktet komme fra de kvoterede arter, specielt tunge, torsk og rødspætte er vigtige for kystfiskeriet. Der vil være regionale forskelle på behovet, og udviklingen kan betyde, at nye behov opstår. Hvor stor en tilførsel der skal ske på artsniveau, og i de forskellige farvande, bør bestemmes efter nærmere drøftelser og overvejelser. Samtidig bør man løbende vurdere, om de tilførte mængder er tilstrækkelige for ikke blot at bibeholde det skånsomme fiskeri, men også udvikle det.

En øget indkomst kan også komme fra de ikke-kvoterede arter, f.eks. konk, skrubbe og krabbe. Derudover ville det være fordelagtigt med en certificering eller branding af skånsomt fanget kystfisk. Hermed kan fisken markedsføres som et unikt produkt, der med sin gode kvalitet og friskhed i kombination med den høje miljø- og socialprofil kan skaffe fiskeren en merpris, og dermed bidrage til øget indkomst for den enkelte kystfisker og hele kystfiskererhvervet. Der skal samtidig arbejdes med en logistik, der sikrer en hurtig rejse fra kystfisker til forbruger – noget der også kan sikre en bedre pris til fiskeren. FSK arbejder på en sådan branding samt en forbedring af logistik, men det er ikke nok. Der er behov for tilførsel af de essentielle mængder fisk for at få et levedygtigt kystfiskeri.

FSK har i kvoteoplægget fra 30. marts foreslået, at hvis de tilførte fiskekvoter ikke fiskes i det skånsomme segment, kan de tilbageføres til det øvrige fiskeri. På den måde vil forslaget ikke føre til, at Danmark ikke når at opfiske sin kvote.

Det er fuldt ud politisk muligt at overføre fisk fra det øvrige fiskeri til kystfiskeriet. I aftalen om Ny Regulering ligger der muligheder for at rette op på en evt. skævvridning imellem de forskellige fiskerier ved at indføre en told på fiskekvoter i det øvrige fiskeri. Der er, som det fremgår af tabel 1, stor forskel på de nødvendige 34 mængder imellem fartøjsgrupperne. De mindste fartøjer under 10 meter har brug for den største øgning af indkomsten for at forbedre deres økonomiske situation.

Snurrevadsbåtar omfattas inte av FSK.s förslag då de inte ingår i Kystfiskerordningen eftersom de inte fiskar med passiva redskap. I samband med detta kan vi därför konstatera att en stor del av det kustnära fisket bedrivs av fiskebåtar som inte är med i Kystfiskerordningen, främst trålare och snurrevadsbåtar. Det är ingen större skillnad på utvecklingen i denna sektor (detta segment) och bland de som ingår i Kystfiskerordningen har kunnat konstateras.

Mina uppgifter om utvecklingen i det kustnära fisket i Danmark kommer från den utvärdering som publicerades av Köpenhamns Universitet år 2013, Dansk Kystfiskeri: Struktur og økonomi (IFRO 2013/1).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements