Skarvar påverkar både fisk och fiske

Skarvarnas stora antal och fiskkonsumtion har skapat en konflikt med fisket. Trots mångårig forskning har man inte kommit fram till någon gemensam slutsats huruvida skarven konkurrerar med människan om fiskresurserna eller inte. Men nu visar Maria Ovegård i sin avhandling från institutionen för akvatiska resurser, SLU, att skarvens konsumtion av fisk faktiskt kan påverka både fiskpopulationer och fiske.

– Framför allt är det bland abborrartade fiskar, t.ex. abborre, gös och gärs, samt karpfiskar, t.ex. mört, som skarvarna kan orsaka minskade bestånd och förändra storleksstrukturer, säger Maria Ovegård i ett pressmeddelande.

Även om skarvar kan äta stora fiskar så begränsas storleken av skarvens gap. Men utöver detta verkar inte skarven ha några preferenser, den äter de arter och storlekar som är vanligast i de vatten där de födosöker. Maria Ovegård har undersökt skarvföda på olika platser i Östersjön, på västkusten och i sjön Roxen och i dessa områden har hon sett att skarven främst äter fisk inom ett mindre storleksspann, mellan 10 och 25 cm.

– Om skarven fångar mycket fisk inom ett visst storleksspann kan det göra att populationsstrukturen förändras, säger Maria Ovegård. En effekt kan då bli större, men färre fiskindivider. Detta misstänkts ha skett med abborrarna i sjön Roxen.

Hennes avhandling visar att det för vissa fiskarter och områden förekommer konkurrens mellan fisket och skarvarna. Skarvarna kan äta fisk i kommersiell storlek, och därmed direkt konkurrera om fiskresurserna.

– Skarvforskningen i världen har hittills till största delen handlat om vad, när och hur mycket fåglarna äter, men få har studerat predationseffekter på fiskpopulationer.

I Maria Ovegårds litteraturstudie var resultaten entydiga – skarvarnas fiskfångst har generellt en negativ påverkan på fiskpopulationerna, så som minskade antal, biomassa och individstorlekar. Studien visar också att åtgärder som minskar skarvars konsumtion har positiva effekter.

I framtiden hoppas hon att myndigheterna tar tag i skarvkonflikten. Det handlar inte bara om att förvalta fisk och skarv som naturresurser, utan även om att hantera den mänskliga konflikten om fåglarna.

– Tyvärr har det gått så långt i Sverige att man tagit till olagliga och oetiska handlingar – skarvungar har klubbats ihjäl och hela kolonier utplånats.

Alla former av olagliga ingrepp försvårar för myndigheterna, och forskarna får också svårt att följa skarvpopulationens utveckling. Maria Ovegård föreslår därför att man motar bort skarvarna från områden där fisk ansamlas, t.ex. i uppväxtområden för fisk eller där man släpper ut exempelvis laxsmolt. Man kan t.ex. skrämma bort fåglarna med laserljus eller mänsklig närvaro. Man kan också skydda den växande fisken genom att ordna med gömslen under ytan eller nät över vattnet. I vissa fall kan det vara aktuellt med jakt.

– Sådana åtgärder löser kanske inte alla konflikter mellan olika intressegrupper, men det är ett steg på vägen. De skulle också möjliggöra kontrollerade forskningsprojekt i större skala. Mer detaljerad kunskap om hur skarven påverkar fisk, fiske och vår miljö skulle bidra till att mildra konflikten om fåglarna, menar Maria Ovegård.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Maria Ovegård, SLU, Skarv, Fiskkonsumtion, SLU Aqua, Fisk, Östersjön, Skagerak, Fiske

Disputation

Fil.lic, Maria Ovegård, institutionen för akvatiska resurser; SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”The Interactions between Cormorants and Wild Fish Populations. Analytical Methods and Applications” för vinnande av filosofie doktorsexamen.

• Tid: fredagen den 17 mars 2017 klockan 13.00
• Plats: hörsalen på Sven Lovén centrum för marin infrastruktur, Kristineberg i Fiskebäckskil
• Opponent: Fil Dr David N. Carss, Natural Environment Research Council, Centre for Ecology and Hydrology, Bush Estate, Penicuik, Midlothian, United Kingdom