Det danska fisket av tobis, skarpsill (brisling) och vitlinglyra (sperling) i Nordsjön har fått MSC-certifiering lagom till årets tobissäsong som startar den 1 april. Riktigt vad meningen är med att ha MSC-märkning för industrifisket är begriper jag inte. Det ger ju knappast mer betalt och ingen konsument har ju nån påverkan på priset. Nästan allt köps ju av två företag, TripleNine och FF Skagen, och priset varierar beroende på fisket av anchoveta i Peru.
Industrifiske kallas i Sverige ofta för foderfiske. Det är fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja eller för användningen av fisken som foder i djuruppfödning. Fiskoljan och fiskmjölet används i sin tur också huvudsakligen för tillverkning av foder till odlad fisk och djur.
Fisket av tobis i år kommer att bli ett av de största på många år då kvoten är ovanligt stor. Danska yrkesfiskare fångar huvuddelen av den tobis som fiskas med norska fiskare och svenska fiskare som två och trea. Det danska fisket är dock väldigt mycket större än det svenska. Danmarks kvot är i år på totalt 458 000 ton.
Svenska yrkesfiskare med danska båtar tar normalt en stor del av skarpsillsfångsten i Danmark medan de traditionellt inte fångar lika stor andel av tobisen. Tobis fångas till mycket stor del av båtar som enbart används delar av året i det danska industrifisket av brisling, sperling och tobis. Vitlinglyra (sperling) fiskas inte så mycket och den danska kvoten har inte fiskats upp på många år.
Svenska pelagiska yrkesfiskare, oavsett vilken flagg deras båt har, har dock av tradition ett fokus på industrifiske vid sidan av sillfisket så en höjning av tobiskvoten har stor betydelse för svenska fiskare oavsett om de har svenskflaggade eller danskflaggade båtar.
Skarpsillsfisket i Nordsjön sker huvudsakligen med pelagisk trål i områden med sandbottnar. Pelagisk trål vidrör normalt inte botten men om det är väldigt grunt kan det ändå ske. Påverkan på sandbottnar är dock försumbar då vågor och tidvatten påverkar mycket mer. I Norge fiskas skarpsill också med snörpvad.
Tobisfisket sker med en variant av bottentrål som har mindre påverkan på bottnarna än traditionella bottentrålar. Det finns också de som fiskar med flygande tråldörrar (trålbord) som inte rör botten vilket minskar påverkan på botten liksom bränsleförbrukningen. Fisket sker på sand- och grusbottnar, främst på Dogger bank, som inte är speciellt känsliga för trålning då det är kraftigt utsatta för påverkan från vågor och tidvatten.
Fisket av vitlinglyra sker med bottentrål på lerbottnar, främst på Fladen. Lerbottnar är känsligare för påverkan från trål än sandbottnar. De bottentrålar som används vid fiske av vitlinglyra har dock inte lika stor påverkan som de som används vid fiske av rödspätta då tunga kedjor och liknande som rör upp botten inte används.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Tobis, Vitlinglyra, Danmark, Skarpsill, Sverige, Norge, Nordsjön, MSC, MSC-märkning, Industrifiske, Foderfiske, Sperling, Brisling, Pelagiskt fiske, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.