Läget i svenskt räkfiske

Med anledning av att SFPO redovisat sina diskussioner från sitt möte om räkfiske i Smögen som ägde rum den 31 mars ska jag redovisa lite siffror, tankar och funderingar om danskt och svenskt räkfiske från ett utifrånperspektiv. SFPO är trots allt en organisation som företräder svenska räkfiskare och är en part i målet.

I Sverige finns 62 räkfisketillstånd. I praktiken används kanske 50 stycken. Dessa 50 båtar ska dela på 1 432 ton räka. Det ger nästan 29 ton per båt. Danmark har en kvot på ungefär 3 580 ton. Nästan alla fiskerättigheter för den danska kvoten innehas av 9 båtar och sen finns det ett tiotal båtar som har några kilo var, vilket kan betraktas som bifångstkvoter. De 9 danska räkfiskebåtarna har i genomsnitt 397 ton var att fiska.  Det är uppenbart att förhållandena i det svenska räkfisket inte förefaller rimliga även om det är så att många svenska räkfiskebåtar är små och de flesta också fiskar annat. Danska räkfiskebåtar fiskar i stort sett bara räka.

En utredning har konstaterat att överkapaciteten i svenskt räkfiske är 40%. Det innebär att av 62 båtar borde 24 bort. Räknar vi på 50 båtar borde 20 försvinna. Räknar vi i förhållande till hur det danska fisket ser ut ska alla båtar utan 4 bort plus några stycken med räkbifångster bort. Men eftersom det svenska räkfisket ser lite annorlunda ut så är en så stor minskning inte rimlig. Kanske en rimlig utveckling vore att det blev 5-6 stora båtar kvar samt en 10-20 mindre plus ett tiotal med räkfiskerättigheter motsvarande bifångst. Samtliga borde då vara båtar/företag som också fiskar kräfta och fisk. Dvs av 62 båtar borde mellan 26 och 37 bort. Om vi istället utgår från att 12 redan försvunnit (vi utgår från att det i praktiken bara finns 50) så ska ytterligare mellan 14 och 25 båtar bort vilket motsvarar en minskning av kapaciteten i räkfisket med 30-50 %. Vid en sådan minskning av antalet båtar i räkfisket blir det utrymme för nyinvesteringar i moderna båtar och redskap för de som blir kvar.

Omkring 5 räkfiskeföretag har så små fångster av räka kombinerat med små fångster av fisk och kräfta att verksamheten inte kan gå runt på nåt sätt. Ett av dessa företag har en större räktrålare utan nåt större fiskfiske och kräftfiske. Det är LL 207 Nautic AB med LL 207 Nautic, som landade 103 ton räka och 11 ton torsk år 2016. Den är lika stor som de danska räkfiskebåtarna som landade 180 ton eller mer. I år har danska båtar möjlighet att landa nästan 400 ton i snitt men lika stora svenska båtar kan bara landa omkring 50 ton var. Utan möjlighet att fiska några större mängder fisk eller kräfta kan ett sådant räkfiske inte bli lönsamt. 50 ton är för lite. Det är för lite även om allt en svensk båt landade var kokräka som de fick 200 kronor kilot för. LL 207 Nautic AB omsatte just så mycket år 2015 då kvoten var i samma storleksordning som i år. Inga löner utbetalades i företaget som gick med 240 000 kronor i vinst. Det handlar om ett fiske som det inte går att leva på.

Nu landar inte svenska båtar bara kokräka. Medan danska båtar ständigt landar omkring 70% råräka som de får en tiondel så mycket betalt för som för kokräka landar svenska båtar mycket varierande andelar av kokräkor och råräkor. En del större båtar landade 60% kokräka och 40% råräka år 2016 medan andra landade 60% råräka och 40% kokräka vilket stämmer överens med danskarnas landningar. En del svenska fiskare hävdar dock att de fiskar djupare än danskarna och därför får mer kokräka, dvs större räkor. Vid kontroll av hur danskarna fiskar går det inte att hitta belägg för detta påstående. Men även om det fanns ett visst fog för svenskarnas påståenden känns inte skillnader på 20-30 procentandelar rimliga.

En del svenska fiskare gör gällande att skillnaderna mellan andelen kokräka och råräka i det danska och svenska fisket beror på att det svenska fisket sker med mindre båtar. Det finns dock i det svenska fisket ingen egentlig skillnad mellan små båtar och stora båtar när det gäller andelen kokräka och råräka. Skillnaderna mellan olika båtar av samma storlek är dessutom lika stor bland de mindre båtarna som bland de större. Låt oss jämföra två mindere båtar. Båt A landade exempelvis 26% kokräka och 74% råräka. Samma fördelning som de danska båtarna medan Båt B landade 62% kokräka och 38% råräka. Helt omvända förhållanden. De två båtarna är lika stora och fiskar i samma vatten. Skillnaderna verkar inte rimliga.

Vid provning av olika redskap som SLU genomfört med flera olika svenska räktrålare har resultaten varit att båtar med standardtrål (19-rist, 47 mm maskor) en av båtarna landat 50% kokräkor och 50% råräkor medan den andra landat 33% kokräkor och 67% råräkor. Med kombinationsrist (10/19-rist och 47 mm maskor) 56% kokräkor och 44% råräkor respektive 41% kokräkor och 59% råräkor. Skillnader mellan olika båtar förekommer alltså. De två båtarna i försöken var GG 707 Arkö och SD 511 Eros III. Men resultaten tyder på att allt mellan 30 och 60 % kokräkor kanske kan vara rimligt beroende på båt, båtens storlek, yrkesfiskarnas skicklighet, fiskevatten och redskapstyp. Selektiva redskap har onekligen en viss effekt. Det är därför svårt att hävda att bara för att en båt landar 60% kokräka och 40% råräka så fuskar den. Det kan vara så, men det behöver inte vara så.

Vad som däremot är otvivelaktigt är att många svenska räkfiskeföretag inte kan vara lönsamma för ägarna med de fångster och den omsättning de redovisar. Några exempel på ekonomin hos räkfiskeföretag:

Namn, omsättning (M SEK), vinst (M SEK), löner (M SEK), antal anställda, år 2016

Fiskeri AB Ingun, 14,6, 1,9, 1,8, 3
Arkö Fiske AB, 13,6, 0,4, 1,7, 4 (2015)
LL 628 Atlantic AB, 10,6, 1,4, 1,4, 4
Valöskär AB, 8,7, 0,5, 1,0, 5, (2015)
SD 437 i Edsvik AB, 7,7, 1,7, 0, 3
SD 622 Vanguard AB, 5,6, 0,9, 1,2, 4
Signora Fiskeri AB, 3,6, 0,6, 0,5, 1
SD 578 Vikingö AB, 2,9, 0,4, 0,2, 3
SD 451 Ferder AB, 2,7, 0,2, 1,0, 2 (2015)
Resö Ran AB, 1,9, 0,1, 0,5, 3 (2015)
LL 207 Nautic AB, 1,1, 0,2, 0, 0 (2015)

Uppgifter från allabolag.se

Notera också att de flesta räkfiskeföretag är enskilda firmor och handelsbolag. Några ekonomiska siffror för dem finns det inte tillgång till. Det handlar om mindre företag och eftersom lönsamheten verkar bättre hos större företag kan vi förvänta oss en dålig lönsamhet också i huvuddelen av de enskilda firmorna och handelsbolagen.

2016 var ett väldigt bra år med stora räkkvoter, men siffrorna för SD 437 i Edsvik AB, SD 578 Vikingö AB, Resö Ran AB och LL 207 Nautic AB är helt orimliga. I Nautic inga anställda, i Edsvik 3 anställda men inga löner, i Vikingö 3 anställda som delade på 200 000 i lön och i Resö Ran 3 anställda som delade på 500 000. Det är helt enkelt inga rimliga siffror och definitivt inga löner som nån kan leva på. Däremot ser siffrorna för Ingun, Arkö, Atlantic, Vanguard, Signora och Ferder helt rimliga ut. Bristande lönsamhet är en drivkraft för olaglig uppgardering och svartfiske så det är naturligtvis inte bra att flera företag uppvisar så dåliga siffror.

Det går med utgångspunkt från de siffror jag här redovisat inte att belägga att enstaka svenska räkfiskebåtar ägnar sig åt olaglig uppgradering och svartfiske. Den bristande lönsamheten i många företag som visar sig i väldigt små löner är dock något som gör att det inte heller kan uteslutas att oegentligheter förekommer. Det är också så att situationen med låga löner och låg vinst varit likadan i många år.

Klart är också att en båt som använder en traditionell räktrål om än med större maskor inte kan få fångster på 60% kokräkor och 40% råräkor. De som fiskar med sådan trål och redovisar mer 50% kokräkor kan med stor sannolikhet antas ägna sig åt uppgradering. 22 av 62 båtar redovisade högre andel än 50% kokräka år 2016. Om de alla använde trål med kombinationsrist eller om några ev dem ägnat sig åt uppgradering har jag ingen aning om.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements