Allvarlig underskattning av yrkesfisket i rapport om maritima näringar

Maritima näringar, det vill säga branscher som påverkar och är beroende av hav och kustmiljö, omsätter varje år 160 miljarder kronor i Sverige. Det visar en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Största delen utgörs av turism och rekreation följt av sjöfart, hamnar samt fartygs- och båttillverkning.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gett Statistiska centralbyrån, SCB, i uppdrag att ta fram uppgifter om det ekonomiska värdet av havet. Rapporten utgör ett underlag för Sveriges arbete med att genomföra EU:s havsmiljödirektiv, för att ta fram havsplaner för svenska havsområden och för att göra jämförelser med andra EU-länder. Det är även en viktig kartläggning för Hav:s arbete med EU-kommissionens strategi om blå tillväxt och den svenska maritima strategin.

– Det är svårt att bedöma totalvärdet av maritima näringar, till exempel så består mycket av godstrafiken till sjöss av icke svenskflaggade fartyg. Det är också svårt att tydligt avgränsa vilka verksamheter som ingår. Men nu har vi i alla fall en utgångspunkt och statistik så att vi kan följa utvecklingen framöver, säger Max Vretborn, utredare på havs- och vattenmiljöenheten på HaV, i ett pressmeddelande.

Statistiken omfattar verksamheter som bidrar med varor eller tjänster riktade till maritima verksamheter, eller som är beroende av havet. Den omfattar också statistik om fritidsboenden i kustnära områden. Enligt rapporten står maritima näringar för ungefär 2,2 procent av den totala nettoomsättningen i Sveriges näringsliv. Tyvärr underskattar rapporten fisket ganska kraftigt och en riskerar därför att snedvrida satsningar inom det marina området.

– Det är första gången vi gör en så här omfattande genomlysning av maritima näringar. Dels ingår det som ett krav i havsmiljödirektivet att redovisa på vilket sätt havet ger oss nytta, dels är det viktigt att vi som myndighet får bättre kunskap om havets samhällsekonomiska värden, säger Max Vretborn.

– Vi behöver förstå de maritima näringarna bättre för att nå ut och ha en fungerande dialog med dem. Det är en viktig del i arbetet med att förvalta våra hav och att kunna sätta in åtgärder där de gör bäst nytta.

Statistiken som är från 2014 innehåller även information om nettoomsättning, antal anställda, företag och antal gästnätter på hotell och vandrarhem. Näringar med koppling till sjöar och inland, som sötvattensfiske och sjöfart på inre vattenvägar, är inte med i analysen.

Verksamheter i eller med koppling till Västerhavet står för störst andel av den totala omsättningen, följt av Egentliga Östersjön (den del av Östersjön som sträcker sig från södra Ålands Hav till de danska sunden) och sedan Bottenviken. Sett till hela Sverige står maritim turism, sjöfart och hamnverksamheter för störst andel av omsättningen medan yrkesfisket endast står för en procent.

– Rederier och sjöfart dominerar i Västerhavet medan maritim turism och rekreation dominerar i Egentliga Östersjön. Även i Bottniska viken är maritim turism och rekreation den största sektorn, säger Max Vretborn.

Hotell är den vanligaste anläggningstypen i den maritima turismen, följt av vandrarhem och stugbyar. Av de anläggningar som ligger i kustområde återfinns flest i Egentliga Östersjön, följt av Västerhavet och sist Bottenviken. Egentliga Östersjön har också flest antal gästnätter och den högsta totala logiintäkten.

Totalt sysselsätts enligt rapporten drygt 73 000 personer i maritima näringar, vilket motsvarar ungefär 2,8 procent av antalet anställda i svenskt näringsliv. Här finns nästan 15 000 företag och de maritima näringarna representerar nära 1,5 procent av den totala varuexporten (tjänsteexport inte medräknat) samt ungefär två procent av det totala förädlingsvärdet i näringslivet i Sverige.

Antalet sysselsatta i yrkesfisket är dock kraftigt underskattat. Uppenbarligen har de inte räknat med egenföretagare med enskild firma eller handelsbolag utan bara anställda. 513 personer som arbetar i 1 419 företag är orimligt. Det rimliga antalet sysselsatta är minst 1 500, sannolikt handlar det dock mer troligt om uppemot 2 000.

Inte heller omsättningssiffran tycks stämma. Bara Themis Fiskeri (Rylo AB) och Astrid Fiske AB omsätter cirka 600 miljoner kronor tillsammans (2014 var det kanske 500 miljoner tillsammans). Resterande pelagiska fiskeriföretag omsätter ungefär lika mycket ihop. Bara det blir över 1 miljard, dvs mer än två tredjedelar av den totala omsättningen som redovisas för fisket. Så vitt jag kan förstå är det alltså också en kraftig underrapportering av omsättningen vad det gäller yrkesfisket. Yrkesfisket skulle ändå inte vara speciellt betydelsefullt om i ser på Sverige som helhet, men däremot skulle det vara betydelsefullt på Västkusten där det även med de alldeles för små siffrorna i rapporten ändå har betydelse.

För fiskberedningsindustrin på Västkusten är det inhemska fisket dock inte av nån större betydelse med undantag av sillfisket på hösten. Men utan fisket skulle sannolikt turismen minska i betydelse i området. För fiskberedningsindustrin i Norrland är det lokal fisket en förutsättning, Utan fiske ingen fiskberedningsindustri. Sammantaget underskattas yrkesfiskets betydelse på flera sätt i rapporten.

I landet finns det 87 kommuner som klassas som kustnära i den här rapporten. Med kustnära avses att kommunen angränsar till kust eller ligger utanför fastlandskusten. Av landets 567 000 fritidshus finns 48 procent i någon av de kustnära kommunerna. Enskilt flest fritidshus finns inom Norrtälje kommuns kustområde.

– En del av förklaringen hittar vi i att Norrtälje kommun har både närheten till Stockholm och Uppsala tillsammans med en lång och flikig kust och många öar. Även i Värmdö kommun och på Gotland finns många fritidshus i kustnära läge, säger Max Vretborn.

– Vi har tagit med fritidshus i statistiken i ett försök att kartlägga den rekreation som havet ger oss, att det är mycket värt för många av oss att få vistas nära havet.

Som vi sett är statistiken inte korrekt när det gäller yrkesfisket och det är väldigt tråkigt när nu Havs- och vattenmyndigheten gjort en så stor satsning på detta. Att använda rapporten som underlag för beslutsfattande om de maritima näringarna förefaller mig oseriöst då det även vid sidan av yrkesfisket skulle kunna förekomma liknande systematiska fel som det gör vad det gäller yrkesfisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Max Vretborn, Marina näringar, Yrkesfiske, Västerhavet, Fiske, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Östersjön, Öresund, Bottenviken, Bottenhavet, Bohuslän, Fiske