Efter att det pelagiska systemet infördes så minskade den pelagiska fiskeflottan i Sverige med mer än 50% på några få år. Sen 2015 har den ökat något igen, främst på grund av att sillfisket i Bottenhavet sen 2016 ingår i det pelagiska systemet.
Lönsamheten bland de pelagiska företagen som blev kvar ökade kraftigt. Även de svenska fiskeriföretag som flyttade sin verksamhet till andra länder har ökat sin lönsamhet. Antingen har de svenska företagen med verksamhet i andra länder rena dotterbolag eller så handlar det om systerföretag med samma ägare.
I förlängningen har den ökade lönsamheten i företagen lett till investeringar i nya båtar från en stor del av de pelagiska fiskeriföretagen. En del har köpt begagnat men större och modernare. Andra har köpt nytt. Åter andra har beställt. Men förnyelsen gäller än så länge bara bland de allra största båtarna som fiskar i Nordsjön, Skagerak och Östersjön.
Bland de mindre båtarna finns det ingen egentlig förnyelse oavsett om det handlar om båtar som bara fiskar på regionala kvoten, som fiskat utanför det pelagiska systemet i Bottenhavet (kom in i systemet år 2016) eller som fiskar traditionellt, dvs både demersalt och pelagiskt och oftast i både Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Två av de senare är lysbåtar i snörpvadsfisket på skarpsill under vintern. Två båtar fiskar enbart sill under en period på hösten. De som har dem är deltidsfiskare och har också andra jobb. Till slut finns det ett par båtar som måste ses som rena kvotbåtar, dvs de används inte till fiske i nån större utsträckning, men har fiskerättigheter och hyr ut dessa. Många av de mindre båtarna har byggts om under senare år.
Lönsamheten bland de mindre fiskeriföretagen är låg, speciellt bland de som är beroende av den regionala kvoten och de som kommit in i systemet under senare år. De fåtal företag som fiskar traditionellt har dock en god lönsamhet och har också investerat i nya fartyg eller omfattande reparationer och ombyggnader.
Större fiskebåtar i den pelagiska fiskeflottan i Sverige, byggår
GG 204 Tor-ön, 2019, TLF Torönland Fiskeri AB. Beställd.
GG 207 Torland, 2019, TLF Torönland Fiskeri AB. Beställd.
GG 229 Clipperton, 2018, B-C Pelagic AB. Beställd.
GG 330 Carmona, 2014, Båt GG 330 Carmona AB.
GG 778 Lövön, 2012, Lövön AB.
GG 206 Ahlma, 2005. Ahlma Fiskeri AB. Köpt begagnad 2012.
GG 218 Västfjord, 2002, Västfjord Fiskeri AB. Köpt begagnad 2016, ryktas om nybeställning.
GG 505 Polar, 2000, Bryngeld Fiskeri AB. Köpt begagnad 2013.
GG 158 Sunnanland, 2000, Axelsson. Köpt begagnad, förlängd och ombyggd 2013.
GG 764 Astrid, 1998, Astrid Pelagic AB. Ryktas om nybeställning.
GG 203 Ginneton, 1997, Fiskeri AB Ginneton. Köpt begagnad 2016.
GG 229 Clipperton ska ersätta nuvarande GG 438 Clipperton medan de nybeställda GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland ska ersätta tidigare båtar med samma namn som redan sålts. De ekonomiska siffror TLF Torönland Fiskeri AB kan vara missvisande då fiskeriverksamhet bedrivs i Torönland HB vars resultat och omsättning inte redovisas offentligt. GG 505 Polar och Bryngeld Fiskeri AB hade lämnat de pelagiska svenska fisket men har köpt sig tillbaka in i systemet.
De ekonomiska siffror TLF Torönland Fiskeri AB kan vara missvisande då fiskeriverksamheten bedrivs i dotterbolaget Torönland HB vars resultat och omsättning inte redovisas offentligt. Det är bara den del av vinsten i handelsbolaget som överförs till moderbolaget som syns i moderbolagets bokföring. GG 505 Polar och Bryngeld Fiskeri AB hade lämnat de pelagiska svenska fisket men har köpt sig tillbaka in i systemet.
Vinstmarginal i företagen 2016
Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Lövön AB, 23% (2015)
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Ahlma Fiskeri AB har ett danskt systerföretag, Ahlma Danmark ApS som innehar fiskerättigheter i Danmark som hyrs ut till andra fiskeriföretag. Fiskeri AB Ginneton bedriver även demersalt fiske med GG 210 Vera C samt hyr sannolikt ut personal till sitt danska systerföretag Gifico ApS. Bryngeld Fiskeri AB hyr sannolikt ut personal till sitt finska systerföretag Kotka Fiskeri AB. De bedriver dessutom demersalt fiske i Sverige med GG 44 Runavik. Astrid Pelagic AB äger fiskebåtarna som används i fisket men personalen hyrs in från Astrid Fiske AB
Båtar som fiskar traditionellt, byggår
GG 39 Rossö, 1995, Fiskebåten Rossö HB.
GG 210 Vera C, 1991, Fiskeri AB Ginneton.
GG 840 Svanen, 1989, Svanen Fiskeri AB.
GG 77 Falken, 1987, Astrid Pelagic AB.
GG 500 Vingaskär, 1987, Vingaskär Fiskeri AB.
VG 59 Lipton, 1984, Gunnarsson och Carlsson.
GG 77 Falken och GG 210 Vera C är sannolikt innehavare av pelagiska fiskerättigheter enbart för att de ska kunna användas till lysbåtar i snörpvadsfisket på skarpsill under vintern. De används vad jag kan förstå inte till nåt annat pelagiskt fiske. Ingen av dem redovisade nån pelagisk fångst år 2016. En del av dessa båtar har lite egna specialitéer inom det demersala fisket. GG 840 Svanen fiskar hälften av rödtungan som landas och VG 59 Lipton har ett riktat fiske på fjärsing. VG 59 Lipton har förhållandevis små fiskerättigheter på pelagisk fisk och tycks främst hyra in fiskerättigheter.
GG 840 Svanen, GG 39 Rossö, GG 32 Tristan och GG 764 Astrid i Rörö hamn.
Vinstmarginal i företagen 2016
Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%
Det pelagiska fisket är ett komplement till det demersala fisket för GG 39 Rossö och GG 840 Svanen. Lönsamheten i företagen beror främst på hur det demersala fisket går. Kräftfisket är det viktigaste demersala fisket. De två företagen äger också ytterligare en båt tillsammans som bara fiskar demersalt, GG 32 Tristan. GG 500 Vingaskär fiskar torsk, sill och skarpsill i Östersjön och fisk i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.
Båtar som kom in i systemet 2016, byggår
GG 370 Mercy, 1998, Olofsson.
GE 40 Bönan, 1995, Berglund Lundström.
HL 13 Vilja, 1982, Vilja Fisk AB.
GE 49 Sette Mari, 1971, Rederi AB Engesberg.
GG 359 Westerö, 1968, Larsson.
SM 53 Glomskär, 1967, DE Fiske AB.
GG 370 Mercy och GG 359 Westerö fiskar också torsk i Östersjön. För enskilda firmor och partrederier publiceras inga ekonomiska siffror. För DE Fiske AB finns ännu inget publicerat bokslut.
Vinstmarginal i företagen 2016
Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Vilja Fisk, 0% (2015)
Båtar som fiskar inom den regionala kvoten i Östersjön, byggår
VY 43 Viken, 1993, Olofsson.
VK 190 Scanö, 1991, VK 190 Fiskeri AB.
SG 146 Nimrod, 1985, Nimrod 3 AB.
VY 33 Britton, 1984, Enbloms Fiske AB.
SG 73 Saga, 1984, Olofsson.
SG 40 Miraculix, 1983, Gallerna AB.
SIN 602 Courage, 1982, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB.
VY 242 Vestland, 1968, Pettersson.
SIN 50 Laguna, 1966, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB.
KR 210 Solana, 1958, Johansson.
KR 27 Mary II, 1951, Arvidsson.
KA 49 Kingston, 1949, Irefjäll.
Ekonomin för dessa fiskeriföretag har i allmänhet inte förbättrats. Detta trots extra tilldelning genom den regionala kvoten. SG 73 Saga, KA 49 Kingston och har bara tilldelning ur den regionala kvoten och innehar inga överförbara fiskerättigheter. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB har dock fått en öka lönsamhet.
Ett av dessa företag, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB som satsat hårt på det pelagiska fisket och bl.a. investerat i en rejäl modernisering av SIN 50 Laguna. Ägarna av företaget, bröderna Söderberg har agerat på samma sätt som yrkesfiskarna på Västkusten. De har varit beredda att ta risker. För att få en rättvisande bild av lönsamheten i deras verksamhet måste också företaget Bröderberg AB redovisas. Jag är inte klar över hur verksamheterna mellan företagen är uppdelad men bolagen är ungefär lika stora mätt i omsättning. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB är i alla fall ägare av fiskebåtarna och företagen har 1 anställd var.
Vinstmarginal i företagen 2016
Bröderberg AB, 19%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Enbloms Fiske AB, 0%
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%
GG 690 Vingasand, gamla Rön samt GG 683 Rön i Fiskebäck
Säsongsbåtarna GG 683 Rön och GG 690 Vingsand används bara några får månader på sensommaren och hösten för sillfiske i Skagerak. Kvotbåtarna används inte alls i pelagiskt fiske.
Säsongsbåtar, byggår
GG 683 Rön, 1977, Alfhild Fiskeri AB.
GG 690 Vingasand, 1967, Johnsson.
Kvotbåtar, byggår
GG 850 Odeskär, 1989, Odeskär AB.
GG 1226 Clippfjord, 1989, AB Clipperton.
Vinstmarginal i företagen 2016
AB Clipperton, 37%
Odeskär AB, 36%
Alfhild Fiskeri AB, 14%
Sammanställning av företagens vinstmarginaler, 2016
Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Lövön AB, 23% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%
Bröderberg AB, 19%
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Alfhild Fiskeri AB, 14%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Enbloms Fiske AB, 0%
Vilja Fisk, 0% (2015)
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%
Lönsamheten kan variera väldigt mycket från år till år, beroende, ofta på grund av försäljningar och köp av fiskerättigheter eller båtar. Men siffrorna visar ändå på generella mönster
Företag som kommit in i systemet igen eller sent tycks ha sämre lönsamhet än företag som varit i systemet hela tiden. De som har extra tilldelning från den regionala kvoten har också sämre lönsamhet. De lönsammaste företagen är också de som har väldigt nya båtar eller som beställt nya båtar.
För att komplettera bilden och för jömförelsens skull ska vi också titta på två andra grupper av företag och fiskebåtar. Dels pelagiska fiskeriföretag som fiskar stora mängder sill på kustkvoten, dels pelagiska fiskeriföretag som huvudsakligen bedriver fiskeriverksamhet i andra länder.
strong>Pelagiska fiskebåtar i andra länder ägda av svenskägda företag, byggår
NC 330 Kristin, 2019, Kristin Fischerei gmbh. Beställd.
S 144 Themis, 2018, Themis Fiskeri A/S. Beställd.
S 364 Rockall, 2017, Astrid Fiskeri A/S. Beställd.
S 264 Astrid, 2014. Astrid Fiskeri A/S.
S 205 Ceton, 2005, Gifico ApS. Köpt begagnad.
AS 464 Stella Nova, 1987, Stella Nova Fiskeri ApS. Köpt begagnad.
AS 202 Nimber, 1987, Odeskar Fiskeri A/S. Köpt begagnad.
L 106 Monsun, 1985, Christer og Lennart Fiskeri ApS. Köpt begagnad.
FIN-1125-T Windö, 1985, Oy Kotka Fiskeri AB. Köpt begagnad.
S 206 Ahlma West, 1984, Ahlma Danmark ApS. Kvotbåt.
Nordic, 1967, Zandic Management & Trading AB, Köpt begagnad.
De flesta av de äldre båtarna är ombyggda och förlängda vid flera tillfällen.
Moderbolag till Kristin Fischerei är Kristine Fiskeri AB, moderbolag till Astrid Fiskeri A/S är Astrid Fiske AB och moderbolag till Themis Fiskeri A/S är Rylo AB. Rylo AB äger också Themis Fiskeri AB som hyr ut personal till Themis Fiskeri A/S. Då vinstmarginalen i Rylo AB är extremt hög så finns det nog extraordinära omständigheter bakom det. Därför redovisas också det svenska dotterbolagets vinstmarginal.
Astrid Fiske AB bedriver också demersalt fiske i Sverige, hyr ut fiskebåtar till demersalt fiske samt personal till Astrid Pelagic AB och Astrid Fiskeri A/S. Dessutom bedriver Astrid Fiske AB också fiskbearbetningsindustrier i olika dotterbolag.
Kristine Fiskeri AB äger också Klara Bemannings AB som hyr ut personal till det tyska dotterbolaget.
Gifico ApS hyr personal från systerföretaget Fiskeri AB Ginneton och Odeskar Fiskeri A/S hyr från Andersson Bemanning Fiskeri AB som har samma ägare som Odeskär AB och Odeskar Fiskeri AS. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS hyr personal från systerföretaget Stella Nova Fiskeri AB och Christer og Lennart Fiskeri A/S hyr från Christer & Lennart Fiskeri AB. Ahlma Danmark ApS hyr ut fiskerättigheter vilket också Astrid Fiskeri A/S och Themis Fiskeri A/S gör. Övriga svenskägda fiskeriföretag i Danmark hyr in fiskerättigheter.
Kotka Fiskeri AB hyr personal av systerbolaget Bryngeld Fiskeri AB och Zandic AB bedriver fiskeriverksamhet i ett isländskt dotterbolag med en båt som fiskar i Marockos ekonomiska zon och har marockansk flagg, men på ockuperat västsahariskt vatten. Det svenska bolaget hyr ut personal. Swemar AB hyr ut personal till fiske i samma område som Nordic fiskar i. Om de faktiskt äger några båtar är mer oklart.
Vinstmarginal i de svenska företagen 2016
Rylo AB, 450%
Themis Fiskeri AB, 95%
Kristine Fiskeri AB, 56% (2015)
Christer & Lennart Fiskeri AB, 54%
Astrid Fiske AB, 46%
Stella Nova Fiskeri AB, 44%
Zandic Management & Trading AB, 44%
Swemar AB, 40%
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Andersson Bemanning Fiskeri AB, -2%
Vinstmarginal i de utländska dotter- och systerföretagen 2016
Themis Fiskeri A/S, 32%
Odeskar Fiskeri A/S, 17%
Astrid Fiskeri A/S, 13%
Gifico ApS, 5%
Ahlma Danmark ApS, 3%
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 3%
Christer og Lennart Fiskeri A/S, – 11%
För de tyska, finska, isländska och eventuella marockanska bolagen hittar jag inga tillgängliga siffror. Fiskeriföretagen som har verksamhet i flera länder, antingen via dotterbolag eller systerbolag och som hyr ut personal mellan länder kan välja var de vill ta ut vinster. Hur mycket ägarna tar ut i löner påverkar också den formella lönsamheten. Lönsamheten bland de pelagiska fiskeriföretag som har verksamhet i andra länder skiljer sig inte från lönsamheten bland de som har verksamhet i Sverige med större båtar. Båtarna uppvisar också ungefär samma åldersstruktur som de större båtarna i det pelagiska systemet i Sverige.
Det finns dessutom någrabåtar utanför det pelagiska systemet i Östersjön som fiskar stora mängder sill. De fiskar enbart på kustkvoten.
Pelagiska båtar utanför pelagiska systemet som fiskar sill i stor omfattning (mer än 50 ton år 2016)
PÅ 16 Brottsjö, 2006, Perssons Löjrom AB
VY 21 Axelia, 2000, Gardell.
NG 35 Ellis, 1985, Oxelöfisk AB.
SL 1 Dagny, 1983, Nordin.
VY 76 Boköland, 1982, FF Boköland KB.
KA 10 Tammerfors, 1981, Fredriksson.
HA 30 Wilma, 1979, Guldhaven Pelagiska AB.
HG 34 Anna, 1979, Jansson.
HND 4 Johlin V, 1979, Bondhamns Fisk AB.
HA 89 Uddvik, 1978, Lindbloms Fisk AB.
MÖ 35 Sjollen, 1979, HB Sjollen.
KA 38 Stjärnfors, 1976, Tallona AB.
NG 6 Mia, 1964, Edivel AB
De båtar som fiskar sill i stor omfattning på kustkvoten fiskar alla i Östersjön. Några av dem fiskar också siklöja och flera ingår i företag eller företagsgrupper med flera båtar.
PÅ 16 Brottsjö ingår i en företagsgrupp som också omfattar PÅ 34 Polaric som ägs av Renö Fisk AB. De två företagen och båtarna ägs av två bröder. De fiskar också siklöja. HA 40 Wilma ägs av Guldhaven Pelagiska AB som i sin tur ägs av Kent Karlsson och Arnold Bodlund. Kent Karlsson äger också HA 42 och HA 83 Natalia. HND 4 Johlin V som ägd av Bondhamns Fisk AB hyrs ut till Kenneth Klöfver för siklöjefiske varje år. Dessutom äger företaget HDN 2 och HND 3. Lindbloms Fisk AB som även ägnar sig åt siklöjefiske äger också HA 29 Sandön förutom HA 89 Uddvik. Familjen Lindblom som äger företaget har också båten HA 37. De flesta företag och båtar som fiskar siklöja har också mindre fiskberedningsndustrier som en del av sin verksamhet.
Oxelöfisk AB och Edivel AB (NG 35 Ellis och NG 6 Mia) ägs av samma grupp av personer. Tallona AB äger också KA 15 Tallona som fiskar torsk.
Vinstmarginal i företagen 2016
Lindbloms Fisk AB, 35%
Perssons Löjrom AB, 26%
Renö Fisk AB, 25%
Oxelöfisk AB, 18%
Guldhaven Pelagiska AB, 9%
Edivel AB, 8%
Tallona AB, 1%
Bondhamns Fisk AB, -26%
Siklöjeföretagen har en god lönsamhet, men de övriga företagen har lika dålig lönsamhet som de som fiskar på den regionala kvoten. Det går alltså inte att skapa lönsamhet genom att fiska på kustkvoten istället för inom det pelagiska systemet. Återigen tycks fri tillgång till resursen vara dåligt för fiskeriföretagande och i förlängningen därmed också för fiskbestånden.. Dålig ekonomi hos fiskeriföretag leder till fusk med kvoter, överfiske, svartfiske med mera då det är är sätt att förbättra lönsamheten. Siklöjefisket är begränsat till ett bestämt antal båtar medan alla med fiskelicens och som inte ingår i det pelagiska systemet kan fiska på kustkvoten.
Sammanställning av företagens vinstmarginaler, samtliga svenska fiskeriföretag med större pelagiskt fiske, 2016
Rylo AB, 450%
Astrid Pelagic AB, 107% (2015)
Themis Fiskeri AB, 95%
TLF Torönland Fiskeri AB, 73%
Kristine Fiskeri AB, 56% (2015)
Christer & Lennart Fiskeri AB, 54%
Astrid Fiske AB, 46%
Stella Nova Fiskeri AB, 44%
Zandic Management & Trading AB, 44%
Båt GG 330 Carmona AB, 43%
Swemar AB, 40%
AB Clipperton, 37% (ägde GG 438 Clipperton under 2016)
Fiskeri AB Ginneton, 37% (2015)
Odeskär AB, 36%
Lindbloms Fisk AB, 35%
Perssons Löjrom AB, 26%
Renö Fisk AB, 25%
Lövön AB, 23% (2015)
Vingaskär Fiskeri AB, 22% (2015)
Svanen Fiskeri AB, 19%
Bröderberg AB, 19%
Västfjord Fiskeri AB, 18%
Oxelöfisk AB, 18%
Alfhild Fiskeri AB, 14%
Ahlma Fiskeri AB, 13%
Rederi AB Engesberg, 11% (2015)
Guldhaven Pelagiska AB, 9%
Edivel AB, 8%
Bryngeld Fiskeri AB, 8%
Nimrod 3 AB, 8%
Gallerna AB, 6%
VK 190 Fiskeri AB, 5% (2015)
Tallona AB, 1%
Enbloms Fiske AB, 0%
Vilja Fisk, 0% (2015)
Andersson Bemanning Fiskeri AB, -2%
Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, – 11%
Bondhamns Fisk AB, -26%
Klart lönsammast är de stora pelagiska fiskeriföretagen följt av siklöjeföretagen. Sämst lönsamhet finns bland de företag som fiskar på den regionala kvoten i Östersjön eller kustkvoten. Detta tyder på att det finns för många fiskeriföretag i dessa segment.
Källor: Allabolag.se, Sveriges Skeppslista, Danska Skeppsregistret, Marinetraffic.com
Läs också:
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Lönsamhet, Förnyelse, Fiskebåtar, Pelagiskt fiske, Pelagiska systemet, Siklöjefiske, Östersjön, Bottenviken, Bottenhavet, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Båt GG 330 Carmona AB, Lövön AB, Vingaskär Fiskeri AB, Zandic Management & Trading AB, Swemar AB, Stella Nova Fiskeri AB, Christer & Lennart Fiskeri AB, TLF Torönland Fiskeri AB, Kristine Fiskeri AB, Themis Fiskeri AB, Astrid Pelagic AB, Astrid Fiske AB, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.