Månadens fisk – rödspätta

Rödspättan är kanske den mesta kända plattfisken i Sverige. Av forskare och andra akademiker samt från myndighetshåll kallas den ibland rödspotta. Jag har aldrig hört nån annan kalla den nåt annat än spätta eller rödspätta. Den har små, tunna fjäll och små benknölar i en båge bakom ögonen. Munnen är liten. Färgen varierar efter bottenförhållandet. Rödspättor kan vara enkelt bruna medan andra har klara orange fläckar. Undersidan är vit. Rödspättan kan väga upp till 7 kg och bli 100 cm lång. Vanlig vikt på rödspätta i svenska vatten är 0,3-0,6 kg.

Rödspätta. Bild: Wilhelm von Wright

Rödspättan lever på mjuka bottnar på mellan 20-200 meters djup. Under sommaren förekommer den på grundare bottnar men under vintern vandrar den ut på något djupare vatten. Dess föda består av snäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och små fiskar som den främst fångar på grunt vatten nattetid. Under dagarna ligger den oftast begravd i bottenmaterialet.

Vanlig i Nordsjön, utefter kusterna i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön, upp t.o.m. Gotland.

Lekperioden är november-april. I Nordsjön under januari till april, i Barents hav under mars till maj; i Östersjön kan lekperioden sträcka sig ända från oktober till mars, om vattnet är tillräckligt salt för lek (minst 10–12 ‰). Honan lägger mellan 50 000 och 500 000 ägg. Dessa kläcks efter 10–20 dagar. Larverna är till en början pelagiska och simmar som vanliga fiskar med buken neråt, men vid en ålder av omkring 1–2 månader börjar vänstra ögat vandra åt höger, och de börjar simma med vänstra sidan neråt. Strax därefter söker de sig till botten på grunt vatten. Då mörknar också högersidan, medan vänstersidan blir färglös. Hanarna blir könsmogna vid 2–4 års ålder, honorna vid 3–4 år. Längre norrut inträffar könsmognaden senare.

Fisket sker med trål, snurrevad och garn och rödspättan tillhör de viktigare kommersiella arterna. Trots det så landas bara en mindre del av den kvot rödspätta som fiskare har tillgång till i Sverige. De flesta år handlar det om mindre än hälften. Detta beror på att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att fiska rödspätta i svenska vatten utan att också få torsk. Kvoten på torsk är så liten att den inte räcker till och därför bedrivs bar ett mycket litet riktat fiske på rödspätta. En båt står för en tredjedel av landningarna, det är GG 181 Västerland, den enda båt som fiskar med snurrevad, ett redskap som är speciellt lämpat för fiske efter plattfiske. Rödspätta fiskas året runt, men anses vara bäst under sommar och höst.

De totala landningarna av rödspätta i Östersjön har minskat sedan år 2009 från cirka 1 226 ton till omkring 427 ton 2015. Fisket sker främst i Arkonabassängen (väster om Bornholm) och Bornholmsbassängen (öster om Bornholm) och utförs med trål och nät. Fisket domineras av Danmark som stod för 50 procent av de totala landningarna 2015. Sveriges andel utgjorde sex procent år 2015. För svensk del fångas mest rödspätta i Ices-område 24 (väster om Bornholm) och 25 (öster om Bornholm) och det gäller även andra länders fiske efter rödspätta. Mycket rödspätta fånga som bifångst i kustnära trålfiske efter torsk.

Baserat på trender i lekbiomassan, fiskeridödlighet och rekrytering anser Internationella Havsforskningsrådet (ICES) att beståndet av rödspätta i Östersjön är i ett mycket bra tillstånd.

Även i Kattegatt, Bälthavet och Öresund dominerar danska fiskare rödspättefisket. Svenska yrkesfiskare fångar rödspätta i huvudsak i Kattegatt och i Öresund. I början av 1970-talet landades mellan cirka 12 000 och 18 000 ton sammanlagt i de tre områdena. Därefter har landningarna minskat kraftigt för att återigen öka fram till 2001 då den totala landningen var cirka 4 000 ton. År 2015 landades cirka 2 700 ton varav Sveriges andel var 190 ton. Fisket i Öresund bedrivs huvudsakligen med garn, i övrigt dominerar trål och snurrevad. En stor del av rödspättelandningarna i Kattegatt utgörs av bifångst i kräftfiske.

I Kattegatt är tillståndet för rödspättebeståndet gott precis som i Östersjön och lekbeståndet har ökat kraftigt under senare år.

Nordsjön fiskas rödspätta huvudsakligen av nederländska, brittiska och danska bomtrålsfartyg, medan fisket i Skagerak helt domineras av danskt fiske. År 2015 landade Sverige nästan 274 ton rödspätta från Skagerak och den totala landningen var 9 804 ton. Svensk landning av rödspätta från Nordsjön var 7 ton år 2015 och den totala landningen 74 807 ton. Eftersom maskstorleken i bomtrålar är anpassad till tunga medför det stora utkast av ung rödspätta. Mer än en tredjedel av all fångad rödspätta (134 875 ton) kastades tillbaka 2015.

Tillståndet för rödspättan i Nordsjön och Skagerak är bra. Lekbiomassan är den högsta som uppmätts sedan mätningarnas start 1957. Samtliga indikatorer på beståndets storlek och fisketryck inom ICES bedömning är på en godkänd nivå, men ICES påpekar dock att det finns lokala bestånd av rödspätta i östra Skagerrak som inte kan bedömas separat från de västra beståndet i Skagerrak som blandar sig med Nordsjöbeståndet.

Med tanke på att rödspättebeståndet är i mycket bra skick och att svensk yrkesfiskare bara fiskar en del av kvoten så finns det utrymme för ett ökat fiske på rödspätta. För att det ska vara möjligt krävs sannolikt att en trål som kan skilja rundfisk och plattfiske används. En sådan trål har utvecklats av fiskebåten GG 840 Svanen för fisk av rödtunga och det pågår för närvarande tester för att se om den fungerar bra även för rödspättefiske. Om fler svenska båtar skulle börja fiska med snurrevad skulle det sannolikt också var ett sätt att fånga mer rödspätta utan att torskkvoten eller vitlingkvoten skulle ställa till det.

Omfattningen av fritidsfisket efter rödspätta är okänd men 2013 togs i Sverige enligt en enkätundersökning utförd av Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån 172 ton plattfisk i mellersta Östersjön, 5 ton i Södra Östersjön, 34 ton i Öresund, 39 ton i Kattegatt och 22 ton i Skagerrak. En minoritet av detta togs med handredskap och hur stor del som utgörs av rödspätta är oklart.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bottentrål, Snurrevad, Garn, ICES, Havs- och vattenmyndigheten, Rödspätta, Plattfisk, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön, Östersjön, Öresund, Fiske