Kvotkungar bedriver det miljövänligaste fisket

Många människor tror helt felaktigt att stora fiskebåtar skadar naturen mer än små. Det är en missuppfattning som beror på att de flesta människor vet väldigt lite om fiske. De flesta kan inte skilja på en flyttrål och en bottentrål, i stort sett ingen vet vad en snörpvad, också kallad ringnot, eller en snurrevad är. De vet inte vilka redskap som används till vad och de har ingen aning om vilka båtar som fiskar med vilket redskap. Men åsikter har de ändå.

Detta gäller också många politiker, såväl i Sverige som Danmark. Även sådana som kallar sig fiskeripolitiker, i Danmark exempelvis Roger Matthisen från Alternativet och de fiskerisansvariga i Enhedslisten eller Socialistisk Folkeparti (SF). De har ingen som helst kunskap om vilket fiske som är miljövänligt och vilket som inte är det. Detta resulterar i att de skriver och påstår saker som:

Dem, som har et minimalt brændstofforbrug; som bruger fiskeredskaber, der ikke påvirker havbunden; og som næsten ingen bifangst har. De har, én efter én, måttet dreje nøglen om til fordel for kvotekongernes skadelige kæmpetrawlere.

(Roger Mathisen i tidningen Information)

Eller sånt här som står i Enhedslistens förslag till grönt program:

Indførelsen af omsættelige kvoter har samlet fiskerettighederne hos færre ejere med større fartøjer, der ofte anvender naturødelæggende fiskeredskaber med stor bifangst.

[…]

Kvoter skal tildeles baseret på fartøjernes naturskånsomhed og deres bidrag til beskæftigelsen og den lokale økonomi. Brugen af tunge redskaber skal udfases og industrifiskeriet reduceres. I stedet skal der bruges mere skånsomme fangstmetoder, og energiforbruget skal mindskes.

Först påstår Enhedslisten att stora fiskebåtar använder naturförstörande redskap. Det är ett falskt och osant påstående. Sen säger de att miljövänligt och skonsamt fiske ska få extra kvoter. Det senare betyder i verkligheten att de allra största och de allra minsta fiskebåtarna ska få extra stöd, men inte flertalet av Danmarks fiskare.

Sanningen är nämligen att stora pelagiska fiskebåtar som fiskar sill, makrill och industrifisk är de som använder den minsta mängden bränsle per kilo fångad fisk. De är med andra ord de mest klimatvänliga fiskebåtarna. Samtidigt så använder dessa båtar snörpvad (ringnot) och pelagisk trål (flyttrål) för att fånga fiskarter som inte lever vid havets botten. Redskapen rör i stort sett aldrig botten. De är med andra redskap som inte förstör naturen. Redskap som inte förstör havsbottnen. Det är sådan båtar och i huvudsak sådana redskap som används av de så kallade kvotkungarna. Bifångsten i det pelagiska fisket och industrifisket är också mycket liten.

Kvotkungarna bedriver helt enkelt ett mycket miljövänligt fiske.

Bifångsterna i det storskaliga pelagiska fisket är någon eller några procent medan det i småskaligt fiske med snurrevad är 5-15% och i småskaligt fiske med garn är omkring 2-25% beroende på vilken målart fisket har.

När det gäller bifångster är kvotkungarnas fiske mer miljövänligt än de kustnära småskaliga fiskarnas.

Kvotkungarnas båtar står för 6-7% av fiskeansträngningen men fångar kring 70% av fisken (2012). Hur stor andel de fångar beror på hur stor tobiskvoten är varje år. Snurrevadsfiske (det mesta är småskaligt och kustnära) står för 4% av insatsen men bara för 1% av fångsten. Det kustnära garnfisket står för ungefär 30% av fiskeinsatsen men bara 2% av fångsten.

Kustnära fiske med garn eller snurrevad  har samma bränsleförbrukning per kilo fångad fisk som storskaligt pelagiskt fiske med flyttrål. Fiske med snörpvad (ringnot) har lägre energiförbrukning. Fiske med burar, tinor och ryssjor har lägre bränsleförbrukning per kilo fångad fisk. Sådant fiske är ovanligt i Danmark.

Storskaligt pelagiskt fiske efter sill, makrill och industrifisk är lika klimatvänligt som kustnära småskaligt fiske med snurrevad och garn. Kvotkungarna är lika klimatvänliga som de små kustnära fiskarna.

Småskaligt snurrevadsfiske är lika skadligt för bottnarna som det storskaliga tobisfisket med bottentrål medan sillfiske, makrillfiske och brislingfiske med flyttrål eller snörpvad (ringnot) är helt oskadligt för bottnarna och därmed mindre skadligt än småskaligt fiske med snurrevad eller garn.

När det gäller fysiska skador på naturen är kvotkungarnas fiske mindre skadligt än det småskaliga kustnära fisket.

Bifångster av fåglar och havsdäggdjur som sälar och tumlare (marsvin) är ovanligt i det storskaliga pelagiska fisket som de så kallade kvotkungarna bedriver. I garnfisket är det betydligt vanligare. Så även på denna punkt är det storskaliga pelagiska fisket med stora båtar mer miljövänligt än det småskaliga kustnära fisket med garn.

Sammantaget är därför det storskaliga pelagiska fiske som de så kallade kvotkungarna bedriver det mest miljövänliga fisket som finns i Danmark tillsammans med lax- oh torskfisket med backor (långrev, långlinor).

Som vi kan se har Roger Matthisen från Alternativet helt fel om fisket. Han är helt enkelt mycket okunnig. Enhedslistens skrivningar vittnar också om att de ingenting vet om fiske.

Läs rapport från DTU Aqua: Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Kvotkungar bedriver det miljövänligaste fisket”

  1. ”Sanningen är nämligen att stora pelagiska fiskebåtar som fiskar sill, makrill och industrifisk är de som använder den minsta mängden bränsle per kilo fångad fisk.”

    Som bäst har jag fått 500 kg sill på 15 liter bränsle.
    Enligt de data jag har ifrån Norge, så behöver en pelagiker 80 liter diesel per ton. Jag hade inte haft några problem att slå den siffran om säldrottningen och miljödårarna kunde skjuta av några sälar.

    ”småskaligt fiske med garn är omkring 2-25% beroende på vilken målart fisket har”

    När jag fiskar sill, kan jag ligga på promilleandel. Det känns även oärligt att jämföra stora pelagiker som fiskar pelagiskt med generellt nätfiske. Jämför även kvoter. Vi har en kvot på typ 300 ton. De stora båtarna har en kvot på typ 30 000 sill i västerhavet. Det innebär på 2% bifångst 600 ton. Det är ju klart att det skadar djurlivet mer, små båtar kan ju inte ens ta upp de där mängderna.

    ”Bifångster av fåglar och havsdäggdjur som sälar och tumlare (marsvin) är ovanligt i det storskaliga pelagiska fisket som de så kallade kvotkungarna bedriver. I garnfisket är det betydligt vanligare. Så även på denna punkt är det storskaliga pelagiska fisket med stora båtar mer miljövänligt än det småskaliga kustnära fisket med garn”

    Jag vet ingen som fått en enda säl eller tumlare vid sillfisket. Kanske det finns några som fått men jag har inte fått några. Jag har inte heller fått en enda tonfisk eller pigghaj vid sillfisket. De sälar som fastnar i garnfiske bör främst vara i krabb/piggvargarn eller torsk med grov, stor maska. Det är återigen väldigt oärligt att jämföra demersalt nätfiske med pelagiskt trål/notfiske.

    ”Sammantaget är därför det storskaliga pelagiska fiske som de så kallade kvotkungarna bedriver det mest miljövänliga fisket som finns i Danmark tillsammans med lax- oh torskfisket med backor (långrev, långlinor)”

    Sammantaget låter det som du borde bli ärligare och inte kasta skit på garnfisket. Skärmdump tagen.

    1. Nu använder jag uppgifter från forskning på DTU Aqua sm rör danskt fiske. Alla uppgifter handla rom danskt fiske. Förhållanden i Danmark skiljer sig avsevärt från Sverige. Ingen skärgård osv. Men sannolikt är det skillnad på olika sorters garn och garnfisk på olika målarter.

      I den danska debatten jämförs demersalt kustfiske (det är synd om kustfiskarna för de pelagiska trålarna köper deras kvoter, vilket är trams). SÅ ur den synpunkten är det rimligt. Dansk garnfiske efter sill verkar vara ovanligt.

      Om vi pratar om miljövänligt fiske är det rimligt att jämför allt fiske. Demersalt fiske efter kräfta med bottentrål är det mest miljöfientliga fisket I Sverige. Det mest miljöfientliga i Danmark är musselfisket och kräftfisket.

      Du har självklart rätt (vem är jag som kan säga mot dig?) rätt i att sillgarnfiske sannolikt inte fångar några sälar och tumlare. Men att andra garn kan för det. Värst är naturligtvis drivgarn men de är ju inte tillåtna längre.

      Vad som skadar mest är naturligtvis en fråga som kan diskuteras. Ska vi mäta i procent? Ska vi mäta i absoluta tal? I förhållande till båtens storlek är en liten bottentrålare överlägset värst medan små garnbåtar och jättelika båtar som fiskar med snörpvad och flyttrål de bästa. Om vi ersatte den stora silltrålaren med 100 små båtar (enligt dina dina siffror) så skulle de små båtarna vara farligare för miljön och klimatet. Det är nog så problemet måste ses.

Kommentarer är stängda.