I det svenska räkfisket i Skagerak har nya regler med individuella fiskemöjligheter och tillfälliga överlåtelser inneburit att antalet aktiva räktrålare i praktiken minskat från 62 till omkring 40. Det är en nödvändig utveckling då räkfisket präglas av överkapacitet.
Överkapaciteten beräknades för några år sen till 40% vilket innebär 25 båtar. En minskning till cirka 35 båtar är därmed nödvändig. Med tanke på att teknisk utveckling också leder till överkapacitet så borde minskningen av antalet båtar vara ändå större. Kanske borde det inte finnas mer än högst 30 räktrålare i Sverige. Överkapaciteten inom det svenska räkfisket leder till att det förekommer en stor mängd olagliga utkast inom fisket.
Nu vill Havs- och vattenmyndigheten förhindra en ett minskat antal räktrålare genom införa en extrem detaljreglering för skrovbyten. Havs- och vattenmyndigheten bidrar därmed genom sitt förslag till att olagligheter som exempelvis olagliga utkast kan fortsätta. De borde istället fokusera på hur fiskeflottan kan anpassas till resursen och acceptera en sådan utveckling där så sker. För den utveckligen är nödvändig om fiskbestånden ska kunna bevaras och olagligheter i fisket försvinna.
Det bästa sättet att se till att kapaciteten anpassas till fiskbeståndet det är genom att införa permanent överförbara fiskerättigheter på samma sätt som inom det pelagiska fisket. Med samma regler som i det pelagiska fisket skull en mängd svårbegriplig och snårig detaljreglering i det demersala fisket kunna försvinna. Men tyvärr väljer Havs- och vattenmyndigheten en annan väg. De gör det ännu krångligare och snårigare att vara yrkesfiskare.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Överkapacitet, TFC, Överförbara fiskerättigheter, Demersalt fiske, Fiske, Räkfiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.