I Sverige betyder räkor bara en sak. Nordhavsräkor (Pandalus borealis), helst fiskade i Skagerak och kokta ombord. I Danmark äter de inte färska nordhavsräkor, däremot skalade och frysta eller inlagda vilket vi i Sveriges förstås också gör, exempelvis på räkmackor.
I Danmark med flera länder fiskar de också en annan sorts räkor, på danska kallade hästräkor, på engelska brown shrimp och på latin Crangon crangon. På svenska heter den sandräka eller hästräka och ingen skulle i Sverige ens fundera på att äta den.
Hästräka. Bild: Hans Hillewaert. Licens: CC-SA-4.0
I Danmark, Tyskland och Nederländerna med flera länder anses hästräka vara en delikatess. Ett mycket omfattande fiske bedrivs i de grunda delarna av Nordsjön utanför Nederländernas och Tysklands kust. I södra Danmark finns ett betydligt mindre men lokalt viktigt fiske i samma typ av grunda områden, däribland det så kallade Vadehavet. Fiske bedrivs även i Belgien, Storbritannien och Frankrike samt i Medelhavet. Nederländerna är den största marknaden för hästräkor.
I Danmark är det 28 båtar som fiskar hästräka. Det handla rom ganska små bomtrålare med en bomtrål som inte har nån större bottenpåverkan, Fisket bedrivs dessutom på grunt vatten med sand och grusbottnar som är kraftigt påverkat av tidvatten och strömmar vilket gör att bomtrålningen troligen inte märks alls. Fisket har nyligen blivit MSC-märkt, i Danmark omfattas samtliga båtar av märkningen, i Tyskland 213 och i Nederländerna 198. Över 90 % av det danska fisket har idag MSC-märkning:
– Det har været en udfordrende opgave at opnå enighed blandt 400 fartøjsejere fra tre forskellige lande med tre meget forskellige kulturer. Vi er derfor særligt stolte af, at vi har nået vores mål, siger Jesper Juul Larsen, der er formand for Sydvestjysk Fiskeriforening.
[…]
Danmarks Fiskeriforening PO har over en lang årrække arbejdet med bæredygtighedscertificering af dansk fiskeri. Med MSC-certificeringen af hesterejefiskeriet er endnu et skridt taget, og langt størstedelen af det danske fiskeri er nu MSC-certificeret.
– Over 90 procent af de fisk og skaldyr, som danske fiskere lander, fanges bæredygtigt og kan sælges med det blå MSC-mærke, slutter Sofie Smedegaard Mathiesen, der arbejder med MSC for Danmarks Fiskeriforening.
Det är naturligtvis en framgång för danskt fiske att så stor andel av fisket är MSC-märkt. Men det finns problem med minst ett av de MSC-märkta fiskena. Det danska fisket på kräfta (jomfruhummer). I det fisket är bifångsten 70% men samtidigt finns det båtar som inte har fiskerättigheter för torsk och rödspätta som är vanliga bifångstarter och för vilka landningsskyldighet gäller. Utan fiskerättigheter får fisken inte landas. Detta gör att de sannolikt förekommer olagliga utkast alternativt svarta landningar. Det danska kräftfisket borde inte ha någon MSC-märkning. Enligt uppgift finns det också problem med det MSC-märkta torskfisket i Nordsjön och Skagerak.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om MSC-märkning, Kräfta, Jomfruhummer, Hästräka, Danmark, Räkfiske, Fiske, Sofie Smedegaard Mathiesen, Danmarks Fiskeriforening, DFPO, Sydvestjysk Fiskeriforening, Jesper Juul Larsen, Crangon crangon, MSC, MSC-märkt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.