Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Räkfisket bedrivs med bottentrål försedd med rist. Sen 1 februari 2013 är det inte tillåtet att använda trål utan rist. Oftast finns det en tunnel så att bifångst kan fångas om kvot och möjlighet finns. Sen slutet på 1990-talet har rist varit obligatoriskt vid fiske innanför trålgränsen.
Fisket med rist utan tunnel bedrivs framför allt i kustnära vatten och i Koster-Väderöområdet medan fisket med rist och tunnel bedrivs i centrala Skagerrak och Nordsjön. Rist utan tunnel är obligatoriskt innanför trålgränsen och endast enkeltrålar får användas här. Totalt är det 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden. Fisket i Koster- och Väderöfjordarna samt i Gullmarsfjorden kan betraktas som ett småskaligt kustnära fiske.
Landningarna från fisket äger framför allt rum i hamnar på svenska västkusten men också i Danmark. De största landningshamnarna är Göteborg, Kungshamn och Smögen.
Räkfisket regleras till största delen av olika EU-regler inom den gemensamma fiskeripolitiken. Viktiga sådana regler är årliga förordningar som fastställer TAC och kvoter och kontrollförordningen. En annan lagstiftning som haft stort genomslag kring hur bottentrålfisket i Skagerrak och Kattegatt strukturerats är EU:s regler om tekniska bevarandeåtgärder. Enligt denna förordning är det möjligt att ha betydande mängder av 58 bifångster av bottenlevande fisk i räkfisket (80 procent bifångster varav 50 procent kvoterade arter är tillåtet). Trålfisket efter räka var trots detta inte inkluderat i den effortbegränsning som etablerades inom ramen för torskåterhämtningsplanen. Räkfisket drabbades därför inte på samma sätt som till exempel fisket efter bottenlevande fiskarter av årliga nedskärningar i ansträngning vilket gjorde räkfisket till lite av en fristad jämfört med andra bottentrålfisken i Västerhavet.
Numera är effortsystemet och alla typer av ransonering per tidsperiod borttaget och istället har ett system med överförbara årskvoter införts. Detta har som det verkar medfört minskat antal aktiva båtar.
Räkfisket i Skagerak och Nordsjön regleras vidare genom olika överenskommelser med Norge i det årliga Norgeavtalet. Avsikten är att samma regler ska gälla på norskt och EU vatten i så stor mån som möjligt. Sådana överenskommelser med Norge som är av betydelse för räkfisket gäller bland annat förbudet mot utkast av fisk och skaldjur som lagligt kan landas (så kallat highgradingförbud 2009) och utökade krav på selektion för bottentrålar (2013). Förbud mot utkast av fisk och skaldjur som lagligen kan landas var enligt rapporten från SLU Aqua av betydelse för räkfisket, eftersom det inte finns någon minsta landningsstorlek för räka. Detta innebar i princip att all räka skulle landas.
Räkfiske bedrevs 2015 av 61 fartyg. Storleken på fartygen som ingår i fisket varierar mellan 9 och 32 meter. Sedan 2003 (då fanns 76 båtar med tillstånd) har antalet fartyg som är involverade i fisket minskat med knappt 20 procent. Det är huvudsakligen större fartyg över 20 meter som försvunnit. Totalt är det enligt Havs- och vattenmyndigheten 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden.
Antalet båtar som enligt rapporten från SLU Aqua fiskar aktivt var 52 stycken år 2015 (en aktiv båt landar enligt SLU:s definition mer än 10% av medelvärdet på båtarnas landningar). Många av båtarna fiskar också i ett eller flera andra fisken. De flesta av dessa fiskebåtar (26 av 52) var år 2015 också aktiva i bottentrålfisket efter fisk och kräfta i Skagerrak och Kattegatt. 1 var aktiv i torskfisket i Östersjön, en i fisket med passiva redskap på Västkusten, 2 i fiskfiske med bottentrål i Nordsjön och en i fiske med kräftburar.
Sen 2015 har antalet aktiva räkfiskebåtar som är aktiva i kräftfisket minskat till 13 stycken. Delvis beroende på att antalet aktiva räkfiskebåtar minskat. Antalet båtar som är aktiva i andra fisken varierar dock från år till år. Se nedanstående översikt av landningar för båtar som landat minst 3 ton räka 2017 (vilket är mer än 10% av medellandningen per båt) som omfattar totalt 42 båtar.
I räkfisket med rist och tunnel landades 2013-2015 i genomsnitt drygt 1 100 ton per år till ett värde av knappt 72 miljoner kronor. Totalt landades 39 arter. Räka stod för 65 procent av den totala landningsvikten och 88 procent av värdet. I genomsnitt fångades vidare 182 ton gråsej, 118 ton torsk och 36 ton rödtunga per år i fisket.
Den totala fångsten i räkfisket utan rist och från 2013 med rist och tunnel har sedan mitten av 2000-talet reducerats med mer än 50 procent. Minskningen i landningsvikt kommer framförallt som en konsekvens av minskade landningar av räka. År 2010-2012 reducerades succesivt räkkvoten, som en följd av beståndets status, men har sedan dess legat förhållandevis stabilt. Under tidsperioden har också den relativa betydelsen av ansträngningen i räkfisket med rist ökat medan den i fisket utan rist /med rist och tunnel minskat. Den totala mängden landade bifångsarter har inte minskat på samma sätt som landningarna av målarten.
År 2003-2005 landades det i genomsnitt 437 ton bifångstarter per år från fisket. Motsvarande siffra från 2013-2015 är 390 ton vilket innebär att reduktionen i bifångstarter är 10 procent. Detta indikerar att bifångsterna har fått en större betydelse för fisket under senare år. Detta avspeglas också i att räkans del i det totala landningsvärdet sjunkit från 92 procent till 88 procent.
En del av fisket med rist och tunnel bedrivs i Nordsjön. I detta fiske har inte landningsvikten reducerats på samma sätt som för fisket i hela området Jämförs perioden 2013-2015 med perioden 2003-2005 har den totala landningsvikten sjunkit med knappt 20 procent. Under samma period har värdet av landningarna ökat med 70 procent. Bara ett mindre antal större trålare ägnar sig åt räkfiske i Nordsjön.
I räkfisket med rist landades 2013-2015 i genomsnitt knappt 590 ton per år till ett värde av knappt 51 miljoner kronor. Totalt landades 30 arter, alla utom räka i mycket små kvantiteter. Ca 98 procent av den totala landningsvikten utgörs av räka, vilket också är den helt dominerande arten för det totala landningsvärdet i fisket. Den bifångstart som har viss ekonomisk betydelse är havskräfta.
Landade fångster i ton 2017, båt, räka, kräfta, rödtunga, rödspätta, torsk, sej, torsk Östersjön
GG 707 Arkö, 123, 7, 4, -, 13, 36, –
GG 234 Kennedy, 114, -, 4, -, 13, 39, –
LL 628 Atlantic, 93, 3, 5, -, 11, 34, –
LL 207 Nautic, 93, 1, -, -, 14, 25, –
GG 504 Randi, 85, 3, -, -, 37, -, 56
GG 73 Ingun, 83, -, 2, -, 35, 82, 108
GG 781 Sandefjord, 76, -, 32, 3, 21, 35, –
SD 437 Viken, 57, 22, 1, 1, 14, 4, –
GG 892 Strannefjord, 52, 23, 44, 10, 66, 53, –
SD 622 Vanguard, 46, 6, 1, -, 3, 2, –
SD 62 Theres, 43, 3, -, -, -, -, -, –
GG 181 Västerland, 42, -, 15, 104, 64, 43, –
GG 105 Titania, 41, -, -. -, 3, -, –
SD 416 Nippon, 40, 2, -, -, 2, -, –
SD 258 Brattvåg, 36, 2, -, -, -, –
GG 173 Vingafjord, 34, -, 47, 8, 19, 28, –
SD 511 Eros III, 34, 1, -, -, -, -, –
SD 623, Dagny, 31, -, -, -, -, -, –
SD 578 Vikingö Nord, 31, -, -, -, 3, -, –
SD 341 Sundland II, 31, 1, -, -, -, -, –
LL 775 Rio, 28, 1, -, -, 9, -, –
LL 425 Vikefjord, 27, 2, -, -, -, -, –
SD 286 Listerö, 26, 2, -, -, -, -, –
SD 539 Gryning, 24, 3, -, -, -, -, –
SD 262 Carona, 22, 1, -, -, -, -, –
SD 451 Ferder 3, 22, 7, -, -, -, –
LL 9 Svartskär, 20, 1, -, -, -, -, –
SD 248 Axö, 19, -, -, -, -, -, –
GG 1221 Singapore, 18, 6, -, -, 2, -, –
GG 21 Zentha, 16, 10, -, -, 2, -, –
SD 258 Falken, 15, -, -, -, -, -, –
LL 470 Starlet, 13, -, -, -, -, -, –
VG 29 Christina, 6, 21, -, 3, 2, -, 1
LL 677 Ocean, 6, 12, 1, 2, 14, 2, –
SD 158 Luna, 6, 14, -, -, -, -, -, –
LL 467 Gullbris, 5, 1, -, -, -, -, –
GG 773 Signora, 5, 22, -, -, -, -, –
SD 47 Brattskär, 5, -, -, -, -, -, –
SD 669 Palermo, 4, 19, -, -, -, -, –
GG 168 Tromsö, 4, 10, -, -, 8, -, –
SD 95 Mia, 4, 3, -, -, -, -, –
SD 191 Silverön, 3, 3, -, -, -, -, –
Flertalet av de fiskeriföretag som har större båtar äger minst en båt till. Ibland fiskar en sådan båt aktivt i kräftfisket, ibland är de egentligen inte aktiva alls mer än att de fiskar så mycket så att licensen kan behållas. Båtar som bara landat räka eller bara räka och kräfta fiskar enbart med bottentrål och rist utan tunnel. Kräftan är i de flesta fall bifångst. Båtar med mindre mängder fisk fiskar ibland med bottentrål med rist och tunnel.
Rödtunga är en okvoterad art som tas som bifångst i räkfisket men också fiskas i ett riktat fiske. Den enda räkbåt som fångar rödspätta i ett riktat fiske är GG 181 Västerland som bl.a. fiskar rödspätta med skotsk snurrevad. Sej och torsk är oftast bifångster men det finns också ett riktat fiske på sej i Skagerak och Nordsjön.
Under 2017 deltog två räktrålare aktivt i torskfisket i Östersjön, under 2016 var det noll. De två båtarna var GG 73 Ingun och GG 504 Randi. GG 73 Ingun, GG 504 Randi, GG 781 Sandefjord, GG 892 Strannefjord, GG 173 Vingafjord, VG 29 Christina, GG 168 Tromsö och LL 677 Ocean kan räknas som aktiva båtar i fiskfisket i Skagerak och Nordsjön. Detta är en klar ökning av antalet båtar i sådant fiske gentemot 2015. Orsaken är sannolikt det nya systemet med överförbara årskvoter. Antalet räkbåtar som aktivt ägnar sig åt kräftfiske tycks ha minskat.
Endast 13 stycken kan numera räknas som aktiva kräftfiskebåtar, nämligen SD 437 Viken, GG 892 Strannefjord, SD 451 Ferder 3, GG 21 Zentha, GG 1221 Singapore, VG 29 Christina, LL 677 Ocean, SD 158 Luna, GG 773 Signora, SD 669 Palermo, GG 168 Tromsö, SD 95 Mia och SD 191 Silverön. En anledning till detta är sannolikt att vissa företag har ytterligare en båt vilket vi kan se om vi tittar på sammanlagda landningar från dessa företag. En annan orsak är troligen det nya kvotsystemet med överförbara årskvoter.
Företag med minst två båtar, landningar av räka och kräfta 2017
Arkö Fiske AB, 123, 9 (LL 107 Rimfors, GG 707 Arkö)
Jonas Klingander, 116, 35 (GG 234 Kennedy, LL 1125 Saibon, GG 19 Clinton, GG 30 Eros)
LL 628 Atlantic AB, 93, 18 (LL 628 Atlantic och GG 348 Milton)
LL 207 Nautic, 93, 1 (LL 207 Nautic, LL 497 Zaida)
Valöskär AB, 85, 3 (GG 504 Randi, GG 410 Valöskär)
Fiskeri AB Ingun, 85, -, (GG 73 Ingun, GG 980 Danafjord)
Sandefjord Fiske AB, 77, – (GG 781 Sandefjord, LL 578 Svanvik)
SD 437 i Edsvik AB, 76, 22 (SD 437 Viken och SD 248 Axö)
Hagberg & Hansson Fiske AB, 52, 35 (GG 892 Strannefjord, GG 56 Gottskär, FG 72 Lagun)
Västerland AB, 44, – (GG 181 Västerland och SD 748 Odderö)
Conny Ivarsson och Jörgen Andersson, 44, 3 (GG 105 Titania och SD 191 Silverön)
Wogenius/Johansson, 41, 2 (SD 258 Brattvåg, SD 47 Brattskär, SD 105 Sydland, SD 280 Monsun och SD 397 Ia)
Robert Gustafsson, 34, 16 (GG 21 Zentha och GG 1221 Singapore)
Fiskebåt LL 9 Lysekil AB, 25, 2 (LL 9 Svartskär och LL 467 Gullbris)
Hartvigsson, 6, 12 (LL 471, LL 677 Ocean)
LL 1125 Saibon och GG 19 Clinton landade dessutom 12 respektive 11 ton torsk var. Så Jonas Klingander måste ses som en fiskare aktiv inom räkfiske såväl som kräftfiske och fiskfiske även om det är så att en del fisk fångas som bifångst i både kräftfiske och räkfiske. Hagberg & Hansson Fiske framstår också som ett företag som ägnar sig åt räkfiske, kräftfiske och fiskfiske. LL 628 Atlantic AB ägnar sig åt kräftfiske med sin andra båt GG 348 Milton.
De som också är aktiva fiskfiskare eller torskfiskare i Östersjön och har två båtar har huvudsakligen den andra båten som ren kvotbåt för räka (exempelvis LL 207 Nautic AB, Valöskär AB, Fiskeri AB Ingun, Sandefjord Fiske AB, Västerland AB och SD 437 i Edsvik AB).
Noterbart är att de flesta företag med två båtar och de flesta företag med diversifierat fiske finns i Göteborgsområdet. Med diversifierat fiske ökar chansen för bestående lönsamhet och överlevnad på sikt. Diversifieringen har ökat sen 2015i de mest aktiva företagen, troligen som en följd av det nya kvotsystemet. Samtidigt har antalet aktiva båtar minskat vilket är naturligt i ett fiske där det finns bristande lönsamhet i många företag.
Sammanlagt är det 14 räkfiskeföretag som också fiskar kräfta aktivt, 7 stycken som ägnar sig åt fiskfiske i Skagerak och Kattegatt samt 2 stycken som aktivt fiskar torsk i Östersjön
Den totala ansträngningen i räkfisket i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön har fluktuerat under tidsperioden 2003-2015, men har sedan mitten av 2000 talet reducerats med ungefär 25 procent. Nedgången sen 2011 beror på minskade kvoter (TAC). Ansträngningen i räkfisket i Nordsjön visar inte samma trend utan har varit förhållandevis stabil under hela tidsperioden. Ansträngningen i Kattegatt är i jämförelse med de andra fiskeområdena låg och varierar mellan år. Fisket med rist utan tunnel har successivt ökat under hela tidsperioden medan det konventionella räkfisket minskat (från 2013 med rist och tunnel). En förskjutning från storskaligt till småskaligt räkfiske har ägt rum vilket också minskningen av antalet stora båtar visar. År 2015 genomfördes drygt hälften av den totala fiskeansträngningen i fisket med rist utan tunnel.
Räkfisket bedrivs året, dock bedrivs ett mer omfattande fiske under våren . Detta sammanfaller med att räkan då kommer in på grundare vatten för att leka och då blir mer tillgänglig för mindre fartyg. Fisket i Nordsjön är också störst under de tidiga vårmånaderna.
I räkfisket utan rist och från 2013 med rist och tunnel kastades under 2008-2015 mellan 25 och 65 procent av de totala årliga fångsterna. Det innebär att den totala mängden utkast under åren 2008-2015 varierat mellan 250 och över 3 000 ton. Huvudsakligen kastas räka, industriarter, som blåvitling och vitlinglyra, samt bottenlevande arter som gråsej och torsk. Utkasten av dessa arter har minskat kraftigt efter att rist blev obligatoriskt år 2013. Men vitlinglyra måste utgöra ett problem i de fall den fångas då de inte kan landas i Sverige då Sverige helt saknar kvot.
Räka sorteras ombord i tre sorteringar, kokräk, råräk och ”lus”. Kokräkan
kokas ombord och säljs för direkt humankonsumtion medan råräka landas till
processindustrin. Prisskillnaden på dessa sorteringar är stor vilket innebär att råräkan ibland kastats för att inom tillgänglig ranson ge plats åt mer kokräk. ”Lus” kastades regelmässigt under den period som rapporten från SLU Aqua behandlar (2008-2015) eftersom det då inte fanns någon avsättning för den. Andelen kastad räka av räkfångsten har under den redovisade perioden varierat mellan 14 och 32 procent. Andelen utkast började stiga när kvoten minskade 2010-2012 vilket tyder på high-grading.
Gråsej och torsk har under den i rapporten redovisade perioden i stor utsträckning kastats för att fartygen inte haft tillräcklig ranson för att landa den eller för att den svenska kvoten varit stängd. Efter det gradvisa införandet av landningsskyldigheten under åren 2016-2019 har fiskebåtarna blivit skyldiga att ha kvottäckning för att få bedriva fiske.
I räkfisket med rist utan tunnel kastades under 2008-2015 mellan 17 och 39 procent av de totala fångsterna. Det innebär att den totala mängden utkast under perioden varierat mellan 110 och över 300 ton. Att andelen utkast är relativt hög i ristfisket beror på att i princip all landningsbar fisk selekteras bort av risten under fisket. Kvar att landa blir i princip bara räka. Räka väger förhållandevis lite vilket innebär att andelen utkast kan vara hög även om volymen utkast inte är så stor.
I räkfisket med rist kastas huvudsakligen räka samt individer av olika fiskarter (huvudsakligen vitlinglyra), som är så små att de går igenom spjälorna i risten. Räka kastades av samma skäl som i fisket med tunnel det vill säga på grund av prisskillnader i olika räksorteringar. Andelen räka som kastas i rist fisket överensstämmer med den som kastas i fisket med tunnel.
Läs också:
- Räkfisket i Kosterhavet och Gullmarsfjorden – landningar 2017
- Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2017- båtar och företag
- Svenska landningar av sej och kolja 2017 – båtar och företag
- Svenska torsklandningar 2017 – båtar och företag
- Svenska kräftlandningar 2017 – båtar och företag
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.