Räkristen som inte fungerar?

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

Fiskarföreningen Norden har tagit fram en räkrist som är tänkt att sortera bort mindre räkor, så kallade råräkor och så kallad lus. Den aktuella räkristen har testats av SLU  flera gånger och med olika typer av båtar. Den har också testats av DTU Aqua på en dansk räktrålare.

De första testerna med en rist för att sortera ut mindre räkor gjordes 2014. Då testades en US-amerikansk rist och en norsk rist, den så kallade Tryggristen.

Risten från USA ledde till omfattande förluster av stor räka och ingen skillnad på andelen stor räka och liten räka som sorterades ut. Försöken genomfördes på GG 707 Arkö. Risten fungerade inte:

Arkö provade en storleksselekterande rist monterad enligt amerikansk design. I snitt förlorades 75 % av kokräkan, 78 % av råräkan och 76 % av lusen i försöken med denna design, vilket gjorde att Norden valde att testa den norska designen (Tryggristen) i den vetenskapliga utvärderingen.

Testerna av den norska risten gjordes på SD 511 Eros III. 90% av lusen försvann ur fångsterna. Det är en avsevärd skillnad. Samtidigt tappades också 65% av råräkorna och 37% av kokräkorna. Bifångsterna av fisk ökade. Fördelning av råräkor och kokräkor förändrades från cirka 70% råräkor och 30% kokräkor med den konventionella trålen till cirka 40% råräkor och 60% kokräkor med den nya trålen. Ett problem med den nya trålen kan dock vara att den rist med mindre spaltbredd som sorterar ut lus och råräka sätter igen efter några drag varvid andelen råräka och lus ökar igen. Noterbart är också att Eros inte fångar några större mängder lus ens med konventionell trål. Minskningen av andelen lus är därför ganska ointressant i sammanhanget. Trålen fungerade så till vida att den lyckade sortera bort råräkor. Men den effekten försvinner om risten sätter igen. Tryggrsiten beömdes också som mycket svår att hantera på grund av utformning och storlek.

Tidigare försök som gjorts av Fiskarföreningen Norden samt fiskebåtarna GG 707 Arkö och LL 628 Atlantic visar inga skillnader mellan en konventionell trål och en med större maskor för Atlantics del, men skillnader för Arkös del. Tester genomfördes även med SD 511 Eros och SD 784 Littorina och tycks ha inneburit kraftigt minskad fångst av lus, men eftersom andelen lus är så låg saknar det i stort sett betydelse. Resultaten liknar testerna med den norska trålen. Minskade fångster av kokräka, råräka och lus med mest minskning vad det gäller lus.

Minskningen av lus-fångsterna innebär inte en så stor vinst för miljön att de kan motivera den minskning av kokräkfångsterna som också följer med de nya redskapen. Testerna med Zentha och Svartskär som redovisas ovan liksom resultaten från Atlantic visar dessutom att det inte är så att alla båtar får nån förändring av fångstens sammansättning vid användning av en trål med större maskor.

Även SLU Aqua har genomfört tester med en trål med större maskor (47 mm diagonalmaska istället för 45 mm) och selektionspanel (47 mmm fyrkantsmaska) efter risten.

Trålen testades 2014 av två mindre räkfiskebåtar, GG 21 Zentha och LL 9 Svartskär. För Zentha innebar den nya trålen ingen egentlig skillnad när det gällde fångad andel råräka och andel lus. Den tendens som fanns var faktiskt ökad andel lus och minskad andel råräka med den nya trålen. Rent generellt fick Zentha hela tiden lägre andel lus än Svartskär oberoende av trål. Vad det gäller Svartskär så innebar den nya trålen stora skillnader. Andelen lus minskade med 64% och andelen kokräka var 64% högre än med den konventionella trålen.

Testerna visar också att de fångstsiffror danska räktrålare redovisar med dagens trålar också borde vara de rimliga för svenska båtar. Räknas lusen bort blir fördelningen nämligen ungefär 70% råräkor och 30% kokräkor för såväl Svartskär som Zentha. Zentha fångar dock mycket lägre andel lus. Ingen större skillnad kan noteras för Svartskär när det gäller den nya trålen och ingen skillnad alls när det gäller Zentha när det gäller andelen råräka och kokräka. Det håller sig kring 30% kokräka och 70% råräka. Precis som för de danska fiskebåtarna. Men det finns ingen svenska räkbåt som i verkligheten landar räka i de proportionerna. För Svartskär minskade dock andelen lus, men inte för Zentha där den istället ökade. På samma sätt ökade bifångsten av fisk med den nya trålen för Zentha, men minskade för Svartskär. Det är uppenbar att den testade trålen inte fungerar när det gäller att minska andelen små räkor.

Erfarenheterna från testerna fick Fiskarföreningen Norden att vidareutveckla risten och trålen med större maskor. En trål med en vidareutvecklad Tryggrist som var enklare att hantera och med de större maskorna togs fram. Denna trål testades år 2016 på SD 511 Eros och GG 707 Arkö. Den är försedd med två ristpaneler, en övre som används för att sortera bort fisk och en undre som används för att sortera bort småräkor. Testerna visade att andelen råräkor och lus minskade med hjälp av risten. Framförallt minskade andelen lus men eftersom andelen lus generellt var liten saknar det egentligen betydelse.

En brasklapp finns dock i rapporten då forskarna menar att proven inte direkt kan översättas till det kommersiella fisket då effektiviteten i selektionen beror på hur mycket räka det finns där trålningen sker. Forskarna menade dock att trålen fungerade och sorterade ut mindre räkor utan nåt större tapp av stora räkor.

I rapporten nämns dock inte något om igensättning av risten vilket är något som helt tar bort dess selektiva förmåga när det gäller mindre räka. Detta problem tycks inte ha undersökts. Inte heller diskuteras den nya trålens hanterbarhet. En svårhanterlig trål är svår att använda i ett kommersiellt fiske. Med tanke på att det på många svenska räktrålare bara finns en eller två besättningsmän är denna aspekt av stor betydelse. Mycket tyder på att hanteringsproblemen är stora då bara ett fåtal, om några, svenska räktrålare använder den nya trålen med tvåpanelsristen. Kanske finns det också problem med att den undre risten sätter igen.

Till slut till den danska testen som genom fördes av DTU Aqua. De köpte en trål av Fiskarföreningen Norden som sen testades på en dansk räktrålare. Testen visade att trålen var svår att hantera och att den undre risten snabbt satte igen så att utsorteringen av mindre räkor helt försvann vilket ni kan se på nedanstående film från de danska testerna.

Det betyder att de selektiva egenskaperna inte är så bra som de svenska testerna visar. Risten är därför knappast användbar i kommersiellt fiske då det blir för mycket rensning och hantering för att det ska vara möjligt att använda risten. Att den är svår att hantera till sjöss gör inte saken bättre.

Danska räkfiskare som tidigare gjort egna försök med den nya kombinationsristen menar att den är alltför opraktisk att använda, svår att ställa in så att vinkeln blir rätt och att större maskor inte är bra då de tappar för mycket kokräka. Svenska fiskare uppger å andra sidan att risten fungerar utmärkt och att problemen med igensättning som syns i det danska testet beror på felaktigt inställd vinkel mellan ristpanelerna och felaktigt inställd rist.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.