Nya selektiva trålar i räkfisket – funkar det?

Förra året gjordes tester med selektiviteten hos olika räktrålar. Detta i syfte att se om det skulle gå att få lägre utkast inom räkfisket. Utkasten av räka inom räkfisket är av två slag.

Dels kastas de allra minsta räkorna ut, dessa kallas lus. Sådana utkast finns i allt räkfiske av nordhavsräka då lusen är osäljbar. Beroende på vilket hav det handlar om är dock andelen lus olika. Svenskt räkfiske handlar om Skagerak och där är situationen likadan för svenska, norska och svenska räkfiskare. Denna artikel handlar enbart om fisket i Skagerak.

De andra utkasten som förekommer är utkast av råräkor. Råräkor är säljbara räkor som säljs till fabriker för skalning och vidarebearbetning. De används i olika produkter med räkor. För råräkor får räkfiskarna mycket mindre betalt än för de räkor som säljs färska och kokta till havs, så kallade kokräkor. De senare kan ge 7-10 gånger mer betalt per kilo. Kokräkor säljs framförallt i Sverige och till viss del i Norge medan råräkor främst säljs i Danmark och Norge. Det lönar sig alltså att slänga råräkor överbord för att maximera andelen kokräkor.

Danska båtar fångar 70% räräka och 30% kokräka. De fiskar på samma ställen som svenska båtar och många norska båtar.Dansk båtar slänger inte ut råräka. Det gör däremot svenska båtar och sannolikt också norska båtar. Att svenska båtar gör det är dokumenterat och välkänt men i det norska räkfisket finns ingen som helst kontroll och därför vet ingen om det verkligen sker, men det är troligt. Utkasten i det svenska räkfisket är stora. Trots att svenska båtar fiskar på samma ställen och med samma redskap som danskarna landar svenska båtar 70% kokräka och 30% råräka. Det är uppenbart att uppgradering förekommer. Sådana utkast av råräkor, uppgradering, är olagligt.

Anledningen till att uppgradering förekommer i svenskt räkfiske är överkapacitet och medföljande lönsamhetsproblem. Över 60 båtar ska del på en kvot som är hälften av den danska kvoten. I Danmark finns inte ens 10 båtar som delar på den dubbelt så stora kvoten.

För att minska utkasten av råräkor så har det därför genomförts prov med nya sorters trålar i Sverige. Tre olika tråltyper har provats och det handlar då om trålar med ökad selektivitet genom andra former av sorteringsrister och större nätmaskor.

Den första provtrålen innebar följande förändringar jämfört med den räktrål som normalt används idag:

  • Ökad maskstorlek från 35 mm till 47 mm(diagonalmaska) i hela trålen.
  • En selektionspanel med 47 mm fyrkantsmaska efter risten.

Trålen testades av två mindre räkfiskebåtar, GG 21 Zentha och LL 9 Svartskär. Resultaten av testerna med denna trål var märklig. För Zentha innebar den nya trålen ingen egentlig skillnad när det gällde fångad andel råräka och andelen lus. Den tendens som fanns var faktiskt ökad andel lus och minskad andel råräka med den nya trålen. Rent generellt fick Zentha hela tiden lägre andel lus än Svartskär oberoende av trål. Vad det gäller Svartskär så innebar den nya trålen stora skillnader. Andelen lus minskade med 64% och andelen kokräka var 64% högre än med den konventionella trålen.

Testerna visar också att de fångstsiffror danskarna redovisar med dagens trålar också borde vara de rimliga för svenska båtar. Räknas lusen bort blir fördelningen nämligen ungefär 70% råräkor och 30% kokräkor för såväl Svartskär som Zentha. Zentha fångar dock mycket lägre andel lus. Ingen större skillnad kan noteras för Svartskär när det gäller den nya trålen och ingen skillnad alls när det gäller Zentha när det gäller andelen råräka och kokräka. Det håller sig kring 30% kokräka och 70% råräka. Precis som för de danska fiskebåtarna. Men det finns ingen svenska räkbåt som i verkligheten landar räka i de proportionerna. För Svartskär minskad dock andelen lus, men inte för Zentha där den istället ökade. På samma sätt ökade bifångsten av fisk med den nya trålen för Zentha, men minskade för Svartskär.

Slutsatserna av detta torde vara att båtens konstruktion eller yrkesfiskarnas agerande betyder mer än trålens då Zentha alltid fångade mindre lus än Svartskär. Den nya trålen innebär dessutom ingen egentlig skillnad gentemot den nu använda trålen. Framförallt inte när det gäller proportionerna mellan råräka och kokräka. Den nya trålen med större maskor är därför ingen lösning på problemen med olagliga utkast i svenskt räkfiske.

Utöver testerna med Zentha och Svartskär genomfördes också tester med andra typer av trålar på lite större räkbåtar. De båtar som användes för testerna var SD 511 Eros och GG 707 Arkö. Eros testade en trål med norsk design på risten (Tryggristen) och Arkö provade en med US-amerikansk design. Den senare tråklen visade sig innebär kraftigt minskade fångster av alla storleksfraktioner på räka. I snitt förlorades 75 % av kokräkan, 78 % av råräkan och 76 % av lusen. Den kraftigt minskade fångsten av kokräka innebär att denna trål inte kan användas på ett lönsamt sätt i räkfisket i Skagerak.

Den norska designen (Trygg) visade att 90% av lusen försvann ur fångsterna. Det är en avsevärd skillnad. Samtidigt tappades också 65% av råräkorna och 37% av kokräkorna. Bifångsterna av fisk ökade dock. Fördelning av råräkor och kokräkor förändrades från cirka 70% råräkor och 30% kokräkor med den konventionella trålen till cirka 40% råräkor och 60% kokräkor med den nya trålen. Ett problem med den nya trålen kan dock vara att den rist med mindre spaltbredd som sorterar ut lus och råräka sätter igen efter några drag varvid andelen råräka och lus ökar igen. Noterbart är också att Eros inte fångar några större mängder lus ens med konventionell trål. Minskningen av andelen lus är därför ganska ointressant i sammanhanget.

Minskningen av andelen råräkor i testerna med den norska trålen är dock så liten att den inte utgör en lösning på de problem som finns med olaglig uppgradering. Tappet av 37% av kokräkorna gör också att lönsamheten i fiske med den norska trålen kan ifrågasättas. Med längre tråltid för att fånga räkorna minskar lönsamheten genom den högre bränsleåtgången. Den norska trålen är alltså inte heller en lösning på de problem som finns i det svenska räkfisket.

Grundproblemet i det svenska räkfisket är överkapacitet. Det ger olönsamhet i fisket och problem med olaglig uppgradering av fångsten. Trålar med ökad selektion är ingen lösning på detta problem och av de som testats är det bara en trål som har visats ha en ökad selektivitet som resultat. Men det finns problem med den trålen som inte redovisas i testresultaten och som sannolikt innebär att selektiviteten inte ökar så mycket som resultatredovisningen uppger.

Det behövs alltså andra åtgärder för att lösa problemen i svensk räkfiske. Överkapaciteten måste bort. Det betyder minskat antal fiskebåtar. Det finns ett bevisat och fungerande sätt att göra detta på. Individuella överförbara fiskerättigheter. Försök med skrotningsbidrag och liknande har inte fungerat. I Australien har dock en annan metod fungerat. Staten har där köpt ut fiskare på villkoren att dessa fiskare förbjuds att fiska räkor därefter. Jag tror inte denna metod är användbar inom EU och därför är överförbara fiskerättigheter det enda som står till buds.

Tidigare försök som gjorts av Fiskerföreningen Norden samt fiskebåtarna GG 707 Arkö och LL 628 Atlantic visar inge skillnader mellan en konventionell trål och en med större maskor för Atlantics del, men skillnader för Arkös del. Tester genomfördes även med SD 511 Eros och SD 784 Littorina och tysk ha inneburit kraftigt minskad fångst av lus, men eftersom andelen lus är så låg saknar det i stort sett betydelse. Resultaten liknar testerna med den norska trålen enligt ovan. Minskade fångster av kokräka, råräka och lus med mest minskning vad det gäller lus. Men inte heller dessa tester kan visa att ökad selektivitet kan lösa räkfiskets problem.

Minskningen av lus-fångsterna innebär inte en så stor vinst för miljön att de kan motivera den minskning av kokräkfångsterna som också följer med de nya redskapen. Testerna med Zentha och Svartskär som redovisas ovan liksom resultaten från Atlantic visar dessutom att det inte är så att alla båtar får nån förändring av fångstens sammansättning vid använding av en trål med större maskor.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements