Makrill istället för tonfisk – nyttigare och bättre

Många människor köper tonfisk på burk. Det är inget större fel på det men det vore bättre om de istället köpte makrill på burk. Makrill i tomatsås kan utan problem ätas istället för tonfisk och i samma rätter och det finns också makrill i olivolja. Makrill är dessutom nyttigare än tonfisk då innehållet av omega 3 är mycket högre. Men innehållet av D-vitamin är lägre. Makrill innehåller även mycket selen, vitamin B6 och vitamin B 12 samt en hel del protein.

Källa: Livsmedelsverket, Fisk, skaldjur och fiskprodukter- analys av näringsämnen

Källa: Livsmedelsverket, Fisk, skaldjur och fiskprodukter- analys av näringsämnen

Makrill fiskas på ett klimat- och miljövänligt sätt då fisket i huvudsak sker storskaligt och med miljövänliga redskap som snörpvad (ringnot) och flyttrål (pelagisk trål). Bränsleförbrukningen är mycket låg per kilo fångad fisk.  Fisket av makrill är miljö- och klimatmässigt bättre än fisket av tonfisk.

Genomsnittlig bränsleförbrukning per kilo fångad fisk, europeiskt fiske

Små pelagiska arter, bottentrål, 83
Små pelagiska arter, snörpvad (ringnot), 84
Små pelagiska arter, pelagisk trål, 168

Stora pelagiska arter, snörpvad (ringnot), 447
Vitfisk, snörpvad (ringnot), 466
Musslor och snäckor, burar och fällor, 513
Musslor och snäckor, skrapor, 525
Vitfisk, bottentrål, 756
Skaldjur, burar och fällor, 834
Vitfisk, krok och backor (långrev), 927

Stora pelagiska arter, krok och backor (långrev), 1 745
Musslor och snäckor, bottentrål, 2 618
Plattfisk, bottentrål, 2 851
Skaldjur, bottentrål, 3 083

Källa: Fish and Fisheries, Fuel consumption of global fishing fleets: current understanding and knowledge gaps

Små pelagiska arter är exempelvis sill, makrill, skarpsill (brisling), vitlinglyra (sperling), ansjovis, sardin, blåvitling (kolmule), hästmakrill, taggmakrill och lodda. Stora pelagiska arter är främst olika arter av tonfiskar. Vitfisk är sådant som torsk (cod), kolja (haddock, hyse), sej (saithe), kummel, bleka, vitling etc

Källa: Journal of Industrial Ecology, The Carbon Footprint of Norwegian Seafood Products on the Global Seafood Market

Flyttrål och snörpvad är redskap som inte vidrör havsbotten och påverkar därför inte livet på havsbotten. Det mesta av makrillen som fiskas med sådana redskap fångas i Nordsjön och Nordatlanten. En mindre mängd makrill fiskas med krok och garn från mindre båtar. Den fångas bl.a. i Skagerak, framförallt under sommaren. Dessa redskap vidrör inte heller botten när de används till makrillfiske. Garn och krok är också miljövänliga fiskeredskap men inte lika klimatvänliga som snörpvad och flyttrål då det är större bränsleförbrukning per fångad mängd makrill.

Källa: DTU Aqua, Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri

Vid läsning av tabellen om bottenpåverkan är det viktigt att påverka att sand- och grusbottnar inte tar skada av den påverkan som trålar gör. De påverkas betydligt mer av naturliga fenomen som vågor, och strömmar. Skrapor kan däremot påverka rejält. Lerbottnar påverkas däremot starkt av bottentrålning. På hårdbottnar trålas det inte.

Bifångsterna i makrillfisket är i stort sett helt obefintliga. Bifångsterna i det storskaliga pelagiska fisket är någon eller några procent medan det i småskaligt fiske med snurrevad är 5-15% och i småskaligt fiske med garn är omkring 2-25% beroende på vilken målart fisket har. Detta enligt den ovan citerade rapporten från DTU Aqua.

Det finns stor anledning att äta mer makrill och att ersätta tonfisk med makrill när det gäller mathållningen. Makrillfisket är mer klimatvänligt och makrill är nyttigare att äta. Miljögifter är inget problem i makrill. Makrill är lätt att komma över i handeln, både som färsk i fiskhandeln (främst på västkusten) och konserverad. Makrill på burk är lätt att köpa och hantera.