Melcher Lyckholm
Trålfisket i Sverige introducerades av en göteborgsk storkapitalist, bryggaren Melcher Lyckholm. År 1881 började han arbeta på det av brodern grundade Wilhelmsdals bryggeri, på egendomen Skår Västergård i Örgryte. Vid broderns död 1894 övertog han rörelsen under namnet J. W. Lyckholm & Co, vilket han utvecklade till ett av Sveriges största och modernaste bryggerier.
Lyckholm var också styrelseledamot av Göteborgs och Bohusläns Sparbank från 1903 (ordförande 1917), av Göteborgs Trädgårdsförening 1913 samt av Göteborgs museum 1915 (vice ordförande 1922). Lyckholm bedrev även omfattande jordbruksverksamhet på sina egendomar Skår, Lackarebäck och Helenedal. Han var styrelseledamot i Lindholmens verkstad och Nordiska Kullageraktiebolaget, bolag i vilka han också var storägare.
Han var också en politiskt aktiv man. 1885 invaldes han i kommunalfullmäktige i Örgryte landskommun och blev fem år senare dess ordförande. År 1897 valdes Lyckholm in i Göteborgs och Bohus läns landsting, där han 1910 blev vice ordförande och redan samma år ordförande, vilket han förblev till 1923.
I riksdagen var han ledamot av andra kammaren 1900-1908 för Askims och Sävedals härads valkrets. Han var ledamot av första kammaren 1909-1919 och 1912-1919 ledamot av bevillningsutskottet.
Dessutom var han drivkraften bakom den storskaliga introduktionen av trålfiske i Sverige genom att strata bolagen Göteborgs Ångfiske AB och AB Gadus Fabriker. Göteborgs Ångfiske inköpte några av de allra första ångtrålarna till Sverige. 1901 eller 1902 köpte de ångtrålaren Bangkok. 1908 ägde företaget ångtrålarna Bangkok, Kristina och Meta. AB Gadus Fabriker startade som ett fiskberedningsföretag men kom så småningom att bli en största ägaren av ångtrålare. 1911 ägde de ångtrålaren Tekla, byggd av trä samt ytterligare 9 ångtrålare. 1915 hade företaget 8 ångtrålare. Sistnämnda år hade C.A. Assmundsson med sina två bolag, Fiskeri AB Sälen och Fiskeri AB Hvalen 6 ångtrålare medan Westerberg & Berglund hade 3. J.N. Sanne i Uddevalla hade 3, C. James Andersson i Smögen hade 2 ångtrålare och Häller & Odenberg på samma ort 5 stycken för att nämna de stora ägarna av ångtrålare.
AB Gadus Fabriker började sin verksamhet 1897 genom att bygga en konservfabrik i kronomagasinet på Nya Varvet som dock brann ner 1899. Då arbetade cirka 40 personer på fabriken. De hade skaffat sig licens på en ny metod för konservering som de använde i den nya fabriken. Metoden hade uppfunnits av ingenjören Martin Ekenberg, mer känd som terrorist och uppfinnare av brevbomben. Företaget försökte sig också på att konstruera en fabrikstrålare. Ekenberg genomförde också försök med att pumpa upp sillen ur snörpvadarna som användes vid sillfiske. Det tycks ha varit framgångsrikt men slog ändå aldrig igenom på den tiden. Först ungefär 100 år senare blev det den dominerande metoden att få upp fisken i båten vid både snörpvadsfiske och flyttrålsfiske.
Efter branden arrenderade AB Gadus Fabriker andra byggnader på Nya varvets område för sin verksamhet.
Melcher Lyckholm och ångtrålsbolagen var också drivande när det gällde att skapa Göteborg Fiskhamn. Innan den fanns hade de olika bolagen egna auktioner inne i centrala Göteborg. 1910 stod fiskhamnen klar och ångtrålarna samt andra fiskebåtar flyttade efter hand dit för att landa, lossa och sälja sin fisk.
Direktör i AB Gadus Fabriker var Hilding Larsson vars svåger Julius Frid var auktionsmästare i Göteborgs fiskhamn.
Tre ångtrålare i Göteborgs hamn, sannolikt 1930-talet. GG 56 Norman längst ut var eventuellt den allra sista ångtrålaren i aktivt fiske. Skrotad 1963, men sannolikt ombyggd till pråm innan dess.
Nordiska Kullagerfabriken var ett företag som hade stora ekonomiska problem. 1921 gick företaget i konkurs och Melcher Lyckholm förlorade stora pengar i konkursen. Detta verkar ha inneburit att han också avvecklade sina intressen i ångtrålsfisket som dessutom aldrig blivit särskilt lönsamt. När fiskelagen i Bohusläns skärgård dessutom började installera tändkulemotorer i sina fiskebåtar och började fiska med trål kunde de lätt konkurrera ut ångtrålarna med sina anställda besättningar.
Ångtrålare i fiskhamnen. 1933. Bild: Otto Thulin. Public domain
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.