Har avgasreningen av fartyg bidragit till torskens dåliga hälsa?

Om fartyg utrustas med så kallade skrubbrar för att rena avgaserna från giftiga ämnen som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar som bland annat innehåller stor mängder tungmetaller kan det leda till att viktiga delar av djurlivet i havet dör. Främst rör det sig om att hoppkräftor (copepoder, en slags djurplankton) som är viktiga för många fiskar och hela näringsväven i havet.

– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både öppna och slutna så kallade skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.

I ekotoxikologiska tester (tester för att kolla hur det ekologiska systemet, dvs djur och växter, klarar gifter) exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer.

Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.

Hoppkräfta
Hoppkräfta (copepod)

Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukter som avskiljs tas iland. Utsläppen från öppna skrubbrar utgör en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.

Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.

– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.

Skrubbrar har länge använts i Östersjön som också till stora delar är mycket tätt trafikerat. Det är därför mycket möjligt att dessa moderna avgasreningssystem bidragit till den svält (yttrar sig ofta först som tiaminbrist) som kan ses hos torsk i östra Östersjön, hos skarpsill i de norra delarna av östra Östersjön, hos lax och sjöfågel.

En ombyggnad av fartyg för LNG-drift skulle eliminera dessa problem liksom ökad användning av lågsvavliga bränslen. De senare är idag mycket dyrare än bunkerolja (dagens fartygsdiesel) och enda sättet att få ner priset är ökad produktion vilket kräver ombyggnad av en stor del av världens raffinaderier. Något som då lokalt kommer att ge ökad utsläpp av växthusgaser.

Rapporterna från IVL:
B2317
B2318
B2319
B2320
B2321

Advertisements