Den 18 juli beslutade regeringen om en ändring i jaktförordningen som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl om det är vetenskapligt befogat ur ett ekosystemperspektiv. Samtidigt uppdrar regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att se över förvaltningsplanen för gråsäl och föreslå åtgärder för att skydda torskbestånden.
Gråsälens växande bestånd har inneburit konsekvenser för torskbeståndet och kustfisket. Sälen trasar sönder fiskeredskap för mer 50 miljoner årligen och tar fisk i fiskarnas nät. Samtidigt bär sälen på en parasit som påverkar torskens kondition och levnadsvillkor negativt.
Regeringen har idag beslutat om en ändring i jaktförordningen som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om eventuell licensjakt på gråsäl. Förutsättningen är att detta sker efter hörande av Havs- och vattenmyndigheten och efter bedömning om det är vetenskapligt befogat ur ett ekosystemperspektiv. Förordningsändringen träder i kraft den 29 november och upphör att gälla den 1 januari 2022, om inte en vetenskaplig utvärdering visar att regeringen bör förlänga möjligheten att besluta om licensjakt.
Regeringen har även beslutat om att uppdra åt Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket att revidera den nationella förvaltningsplanen för gråsäl. Om beslut fattas om licensjakt på gråsäl ska myndigheterna genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna ur ett ekosystemperspektiv. Myndigheterna ska därtill föreslå åtgärder, utöver sådana som är fiskerelaterade, för att skydda bestånden av torsk.
– Situationen för Östersjötorsken är allvarlig och vi behöver se över alla våra verktyg för att skydda beståndet. Därför har regeringen idag beslutat om att öppna upp för licensjakt på gråsäl. Samtidigt är det nödvändigt att vi utforskar fler möjliga åtgärder, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson.
Reviderad förvaltningsplan för gråsäl ska redovisas senast den 29 november 2019. Förslag på åtgärder för att skydda bestånden av torsk ska redovisas senast den 1 juni 2020. En vetenskaplig utvärdering av eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ska redovisas senast den 1 juni 2021.
Beslutet om att tillåta licensjakt på gråsäl är förväntat. Nu måste dock också Naturvårdsverket faktiskt besluta om licensjakt. Det brukar inte vara något problem när det gäller varg som det bara finns cirka 300 av i Sverige. Antalet gråsälar är nästan 200 gånger så många, cirka 50 000 i Östersjön. Att få till stånd ett beslut om licensjakt på säl borde faktiskt inte vara svårt.
Men även om Naturvårdsverket beslutar om licensjakt är det inte säkert att det blir nån. Det är svårt att jaga säl och det är förbjudet att sälja produkter av säl. Varken skinn eller kött får idag säljas enligt EU-regler. Det är med andra ord ett litet ekonomiskt värde i att jaga säl. Kanske skulle det kunna fungera bättre om det fanns en statlig skottpeng.
Att tillåta licensjakt på gråsäl är bara ett steg på vägen. Det måste också bli lagligt att sälja sälprodukter och det måste också införas licensjakt på vikare och knubbsäl. Det finns cirka 20 000 vikare i Bottenviken och de håller som bästa på att utplåna möjligheterna för det lönsamma siklöjefisket tillverkningen av Kalix löjrom.
I Skagerak och Kattegatt finns över 20 000 knubbsälar och ett litet antal gråsälar. Dessa sälar är troligen en anledning till att de kustnära torskbestånden inte återhämtar sig trots att inget egentligt yrkesfiske på torsk förekommit nära kusten sen 1980-talet.
