Det danska och svenska fisket av jomfruhummer (kräfta)

Publicerad denFörfattareAnders Svensson

När det danska och svenska kräftfisket ursprungligen utvärderades för att får MSC-cerfifiering gjordes noggranna undersökningar av mängden bifångst, storleken på utkasten med mera för olika typer av redskap.

Vid fiske med trål försedd kräftrist bestod fångsten i Skagerak till 90% av kräfta, 3% av sandskädda, 2% av rödspätta och 0,5%-1% vardera för torsk, skrubba, rödtunga och vitling. Vid fiske i Kattegatt med samma redskap var det 60% kräfta, 22% sandskädda, 4% vitling, 3% skrubba, 2,5% rödspätta och 1,5% torsk samt 0,5%-1% vardera för bergtunga, kummel, tunga och rödtunga.

När det gäller fiske med SELTRA-trål var fångsten av fisk betydligt större. I Skagerak bestod fångsten av 23% kräfta, 20% torsk, 12% kolja, 12% sej, 9% rödspätta, 9% rödtunga, 2,5% kummel, 2% sandskädda, cirka 2% marulk, 1,5% lerskädda, 1,5% bergtunga och 1% vitling. I Kattegatt var andelens torskfiskar mycket lägre och andelen kräfta mycket högre. Detta beror delvis på att bestånden av torskfiskar i Kattegatt är mycket svaga. Andelarna var 47% kräfta, 21% sandskädda, 14,5% sill, 6% rödspätta, 2% torsk, cirka 2% krabba, 2% vitling, 2% skrubba och 1,5% tunga.

Det är uppenbart att det inte går att fiska kräfta utan att få stora bifångster av fisk. Speciellt är detta tydligt när det gäller fiske med SELTRA-trål, det vanligaste redskapet i det danska fisket och i öppna havet för det svenska fisket.

I fisket med ristförsedd kräfttrål kastades 90% av torskfångsten ut i både Kattegatt och Skagerak. Det var innan utkastförbudet då undersökningen gjordes 2012 så det är med all sannolikhet en mycket korrekt siffra. Svenska båtar hade då och har fortfarande mycket små torskkvoter (idag fiskemöjligheter för torsk). Vid fiske med SELTRA-trål kastades 50% av torsken ut i det dansk fisket i Skagerak medan 70% kastades ut i Kattegatt. Danska båtar fiskade då enbart med SELTRA-trål. I det danska fisket var utkasten totalt 1 120 ton torsk i Skagerak och 104 ton i Kattegatt.

I de beräkningar av utkasten i det danska fisket som DTU Aqua gjort under senare år och som ligger till grund för den danska regeringens beslut om övervakningskameror ombord har de beräknat utkasten till nästan 900 ton 2016, 550 ton 2017, 600 ton 2018 vilket är det första året med landningsskyldighet och utkastförbud samt cirka 250 ton 2019. I Kattegatt var de beräknade utkasten nästan 200 ton 2016, mer än 250 ton 2017, lite över 50 ton 2018 och cirka 30 ton 2019, det första året med landningsskyldighet för torsk i Kattegatt. Fallet för de beräknade utkasten i Kattegatt handlar om minskade torskbestånd vilket gör fångsten mindre. Beräkningarna av utkasten innan landningsskyldigheten infördes stämmer bra med de mätningar och undersökningar som gjordes 2012 så det är troligt att DTU Aquas siffror och beräkningsmodeller är korrekta. De utkast som danska fiskare redovisar handlar om 0 – 10 ton i Skagerak och 10-20 ton i Kattegatt per år.

Det går också att undersöka danska landningar på båtnivå. För att siffrorna ska var rimliga bör en båt landa torsk som motsvarar cirka 4% i Kattegatt och cirka 90% i Skagerak av mängden landad jomfruhummer (kräfta). I tabellerna nedan undersöker jag båtar som landade mer än 70 ton jomfruhummer 2018. Då det inte finns något riktat fiske av torsk i Skagerak och mycket litet riktat fiskfiske från de båtar som normalt fiskar jomfruhummer kan vi bortse från sådant fiske.

Danska landningar av jomfruhummer i Skagerak och Kattegatt 2019, båt, ton

  1. FN 426 Kjølpen, 185
  2. FN 462 Jeanne, 165
  3. FN 436 Tove Kajgaard, 124
  4. FN 104 Carpe Diem, 122
  5. A 357 Hanne Due, 118
  6. FN 338 Sonjan, 117
  7. ND 58 Moonlight, 107
  8. O 91 Albatros, 105
  9. FN 226 Andrea Klitbo, 101
  10. SG 244 Floto, 99
  11. R 218 Judith Bechmann, 97
  12. S 430 Well-Bank, 95
  13. SG 115 Cecilie Mathilde, 90
  14. RI 372 Aggersøe, 86
  15. HM 119 Blue Ocean, 86
  16. FN 461 Magnus, 83
  17. AS 520 Bjarke, 83
  18. FN 445 Caroline, 80
  19. FN 234 Canopus, 78
  20. RS 151 Ejca, 75

Landningar av torsk i Skagerak och Kattegatt 2019 för ovanstående båtar, båt, ton Skagerak + ton Kattegatt = ton totalt, torsklandningarnas andel av kräftlandningar.

  1. FN 426 Kjølpen, 30 + 0 = 30, 16%
  2. FN 462 Jeanne, 44 + 0 = 44, 27%
  3. FN 436 Tove Kajgaard, 44 + 0 = 44, 35%
  4. FN 104 Carpe Diem, 27 + 0 = 27, 22%
  5. A 357 Hanne Due, 34 + 0 = 34, 29%
  6. FN 338 Sonjan, 25 + 0 = 25, 22%
  7. ND 58 Moonlight, 3 + 0 = 3, 3%
  8. O 91 Albatros, 16 + 0 = 16, 15%
  9. FN 226 Andrea Klitbo, 14 + 2 = 16, 16%
  10. SG 244 Floto, 5 + 1 = 6, 6%
  11. R 218 Judith Bechmann, 13 + 0 = 13, 13%
  12. S 430 Well-Bank, 16 + 1 = 17, 18%
  13. SG 115 Cecilie Mathilde, 4 + 0 = 4, 4%
  14. RI 372 Aggersøe, 40 + 0 = 40, 46%
  15. HM 119 Blue Ocean, 14 + 0 = 14, 16%
  16. FN 461 Magnus, 22 + 0 = 22, 26%
  17. AS 520 Bjarke, 2 + 0 = 2, 2%
  18. FN 445 Caroline, 0 + 1 = 1, 1%
  19. FN 234 Canopus, 32 + 0 = 32, 41%
  20. RS 151 Ejca , 2 + 2 = 4, 5%

Det är från listan uppenbart att flera båtar landar mindre än de borde. Av de som främst fiskar i Skagerak är det bara RI 372 Aggersøe, FN 436 Tove Kajgaard och FN 234 Canopus som faktiskt verkar ha landat tillräckligt med torsk. Det kan dock finnas enstaka båtar som fiskar med mer selektiva redskap och med rist så det går inte att dra slutsatsen att alla andra båtar har olagliga utkast.

Det spelar också en stor roll vilken SELTRA-trål som används. Bifångsten av torsk minskar om SELTRA 300 används istället för SELTRA 270. Det kan ju vara så att de danska båtarna använder SELTRA 300.

Därför kan vi kanske också anta att även FN 462 Jeanne, FN 104 Carpe Diem, A 357 Hanne Due, FN 338 Sonjan och FN 461 Magnus landade tillräckligt med torsk för att det ska kunna vara rimligt. Av de båtar som huvudsakligen fiskar i Kattegatt verkar de flesta på listan landa tillräckligt med torsk.

Enstaka båtar landade så små mängder att det är helt osannolikt att det inte skulle ha olagliga utkast förutsatt att de fiskar med SELTRA-trål. Detta oavsett vilken typ de använder. Fiskar de med kräftrist är landningarna av torsk i vissa fall rimliga. Det är dock mycket få eller inga danska båtar som gör det. Men det kommer sannolikt att bli fler då nya regler kräver att de fiskar med mer selektiva redskap eller installerar övervakningskamera.

I Sverige är det många båtar som fiskar med kräftrist även om många främst fiskar utan rist. Båtar som främst fiskar i Kattegatt (VG-båtar) fiskar i huvudsak med rist. Torsklandningar för svenska kräftfiskebåtar bör utgöra cirka 1-5% av kräftlandningarna om båten huvudsakligen fiskar med rist och mer om den fiskar främst med trål utan rist (något som bara tycks gälla GG 32 Tristan av båtarna på listan).

Svenska landningar av jomfruhummer i Skagerak och Kattegatt 2019, båt, ton

  1. LL 91 Kristina, 85
  2. VG 117 Kungsvik, 63
  3. GG 560 Osprey, 63
  4. VG 95 Stjärnvik, 58
  5. GG 210 Vera C, 51
  6. GG 200 Glittfors, 49
  7. GG 208 Ganthi, 47
  8. VG 45 Westland, 47
  9. GG 82 Wijkland, 45
  10. VG 29 Christina, 42
  11. VG 104 Tärnan, 38
  12. VG 55 Ingarö, 37
  13. GG 32 Tristan, 30
  14. FG 96 Cindy Vester, 30

Svenska landningar av torsk i Skagerak och Kattegatt 2019 för ovanstående båtar, båt, ton Skagerak + ton Kattegatt = ton totalt, torsklandningarnas andel av kräftlandningar.

  1. LL 91 Kristina, 10 + 0 = 10, 12%
  2. VG 117 Kungsvik, 0 + 2 = 2, 3%
  3. GG 560 Osprey, 0 + 1 = 1, 2%
  4. VG 95 Stjärnvik, 5 + 3 = 8, 14%
  5. GG 210 Vera C, 2 + 0 = 2, 4%
  6. GG 200 Glittfors, 2 + 0 = 2, 4%
  7. GG 208 Ganthi, 2 + 0 = 2, 4%
  8. VG 45 Westland, 0 + 0 = 0, 0%
  9. GG 82 Wijkland, 2 + 0 = 2, 4%
  10. VG 29 Christina, 0 + 0 = 1, 2%
  11. VG 104 Tärnan, 0 + 1 = 1, 2%
  12. VG 55 Ingarö, 0 + 0 = 0, 0%
  13. GG 32 Tristan, 17 + 0 = 17, 57%
  14. FG 96 Cindy Vester, 0 + 0 = 1, 3%

VG 45 Westland och  VG 55 Ingarö fiskar med kräftristtrål och hade mycket små landningar av torsk. Det finns dock inget som tyder på att de måste ha olagliga utkast då de framförallt fiskar i Kattegatt. För övriga båtar så är det troligt att inga oegentligheter förekommer med viss tveksamhet för de båtar som främst fiskar i Skagerak.. Den stora skillnaden gentemot danska båtar är att 40% av det svenska kräftfisket sker med trål försedd med kräftrist.

Även andra svenska kräftfiskebåtar, förutom GG 32 Tristan, med mindre fångster som främst fiskar utan rist hade torskfångster som motsvarade över 50% av kräftlandningarna. För GG 39 Rossö var det 60% och för GG 840 Svanen 52%. Dessa tre båtar bedriver dock ibland också ett visst riktat fiskfiske men det är vad jag förstår mycket begränsat. Standardtrål i det svenska fisket utan rist är en trål med ett lyft med maskor på 120 mm. Denna trål har en bättre selektivitet än båda typerna av SELTRA-trål. Även i Sverige har reglerna skärpts vad det gäller redskapen.

Det skiljer så mycket från hur stora landningar de danska jomfruhummerfiskebåtarna har att skillnaderna mellan svenska och danska båtar kan vara ett tecken på att det är nåt som inte stämmer med det danska kräftfisket. I vilket fall som helt förklarar siffrorna och de svenska fiskarnas användning av mer selektiva redskap varför svenska yrkesfiskare eventuellt kan fortsätta fiska utan kameror, medan danska yrkesfiskare inte kan göra det om de inte använder de mest selektiva redskapen.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten (SE), SLU Aqua, DTU Aqua, Fiskeristyrelsen (DK)

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.