Bästa fisket ur klimat- och miljösynpunkt

För att ett fiske ska vara bra ur miljö och klimatsynpunkt bör det orsak så små skador på miljön som möjligt, så små utsläpp av växthusgaser som möjligt, så lite bifångster som möjligt och dessutom ska det vara långsiktigt hållbart.

Skador på miljön kan vara skador på växtligheten på botten och överfiske med minskad artrikedom och mångfald som resultat. Bifångster kan vara bifångster av fåglar, havsdäggdjur och andra fiskarter än målarten. Långsiktigt hållbart är fiske där de vetenskapliga råden inte överskrids och där fisket ligger på eller under maximalt hållbart uttag. En del av dessa parametrar mäts på artnivå och åter andra utifrån redskapstyp.

I tabellerna är drivgarn inte medtaget då det är ett fiskeredskap som idag är förbjudet. Endast redskap som används i Sverige och fiskarter som fiskas i det svenska yrkesfisket är medtagna.

Bästa redskap när det gäller växthusgasutsläpp (dvs minst utsläpp per fångad mängd fisk)

  1. Snörpvad (inkl. ringnot)
  2. Flytbackor (långrev)
  3. Bottenbackor (långrev)
  4. Dörj och pilk
  5. Burar, tinor, fällor och ryssjor
  6. Fasta bottengarn
  7. Satta bottengarn
  8. Flyttrål (pelagisk trål)
  9. Snurrevad
  10. Semipelagisk trål (tobistrål)

Bästa redskap när det gäller bottenpåverkan (dvs minst påverkan)

  1. Snörpvad (inkl. ringnot)
  2. Flyttrål (pelagisk trål)
  3. Flytbackor (långrev)
  4. Dörj och pilk
  5. Fasta bottengarn
  6. Bottensatta garn
  7. Bottenbackor (långrev)
  8. Burar, tinor, fällor och ryssjor

Bästa redskap när det gäller bifångster av däggdjur (dvs minst bifångst)

  1. Snörpvad (inkl. ringnot)
  2. Flyttrål (pelagisk trål)
  3. Bottentrål
  4. Snurrevad
  5. Flytbackor (långrev)
  6. Bottenbackor (långrev)
  7. Dörj och pilk
  8. Burar, tinor, fällor och ryssjor

Bästa redskap när det gäller bifångster av fåglar (dvs minst bifångst)

  1. Snörpvad (inkl. ringnot)
  2. Flyttrål (pelagisk trål)
  3. Bottentrål
  4. Snurrevad
  5. Bottenbackor (långrev)
  6. Dörj och pilk
  7. Burar, tinor, fällor och ryssjor

Bästa redskap när det gäller bifångster av fisk som ej är målart (dvs minst bifångst)

  1. Snörpvad (inkl. ringnot)
  2. Flyttrål (pelagisk trål)
  3. Flytbackor (långrev)
  4. Bottenbackor (långrev)
  5. Dörj och pilk
  6. Burar, tinor, fällor och ryssjor

Det är uppenbar att de mest miljövänligaste redskapen är snörpvad, flyttrål, backor, dörj, pilk, burar, tinor, fällor och ryssjor. Bottentrålning, garnfiske och snurrevadsfiske är det sämsta. Allra sämst är bottentrålning utan rist. Bomtrålning förekommer inte i Sverige men det är ännu sämre. Garnfiskets problem är framförallt bifångst av havsdäggdjur och fåglar men detta är mycket olika i olika områden. Problemen är små eller mycket små i de allra flesta svenska kustområden.

Snörpvad och flyttrål används vid fiske av sill, makrill, skarpsill och blåvitling (kolmule), backor används vid fiske av torsk och lax (idag är dock allt sånt fiske i praktiken förbjudet på grund laxfiskeförbudet för yrkesfiskare i södra Sverige och torskfiskestoppet), dörj används främst för makrillfiske och laxfiske (turfisket i södra Östersjön). Pilk (automatpilk) används vid torskfiske, sillfiske och makrillfiske medan burar, tinor, fällor och ryssjor används vid fiske av läppfisk och kräftfiske, hummerfiske, laxfiske och sikfiske respektive ålfiske.

Arter och bestånd som idag fiskas mest långsiktigt hållbart (bland kvoterade arter av ekonomisk betydelse i svenskt fiske)

  1. Sill i östra Östersjön och Bottenhavet (flyttrål, snörpvad och bottentrål)
  2. Sill i Nordsjön och Skagerak (flyttrål och snörpvad)
  3. Skarpsill i Östersjön, Skagerak och Nordsjön (flyttrål och snörpvad)
  4. Kräfta (bottentrål, bottentrål med rist och bur)
  5. Räka (bottentrål med rist)
  6. Rödspätta (bottentrål, snurrevad)
  7. Tobis (semipelagisk trål)
  8. Sej (bottentrål)
  9. Kolja (bottentrål)
  10. Siklöja (bottentrål)

Större delen av det kommersiella svenska fisket är MSC-märkt.

I pelagiskt fiske, dvs fiske med framförallt snörpvad och flyttrål finns det tydliga stordriftsfördelar men det finns också ett småskaligt kustfiske efter sill med snörpvad i Blekinge och efter skarpsill med snörpvad i Bohuslän. På grund av stordriftsfördelarna är många av de största fiskebåtarna också de miljövänligaste genom att de använder miljövänliga redskap och fiskar på bestånd som är hållbart förvaltade. Dessutom är de klimatvänligast då växthusgasutsläppen är de lägst i förhållande till fångad mängd fisk.

En mycket stor del av det småskaliga kustnära fisket bedrivs med bottentrål eller med garn. Av olika anledningar är detta det minst miljövänliga fisket. Garnfiske är dock klimatvänligt, vilket inte bottentrålning är.

En sak är helt klar. Vill vi ha så miljö- och klimatvänligt fiske som möjligt är det storskaligt pelagiskt fiske och burfiske (inkl. tinor, fällor och ryssjor) som det ska satsas på.

Källor:

  • DTU Aqua, Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri, rapport 279-2014
  • SLU Aqua
  • ICES
  • MSC
Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!