I Sverige finns idag odling av blåmusslor (Mytilus edilus) i Bohusläns fjordar. Men odlingen är inte speciellt omfattande och det ekonomiska utbytet är än så länge inte speciellt lysande. Odlingen bör utan tvekan kunna öka vilket också vore bra på andra sätt då odlingen motverkar övergödning. Yrkesfiske av blåmusslor förekommer inte i Sverige, men i Danmark finns ett omfattande fiske i Limfjorden och öven i andra europeiska länder fiskas blåmusslor med musselskrapor. Något kommersiellt storskaligt yrkesfiske är knappast aktuellt i Sverige.
Blåmussla är dock inte den enda mussla som går att odla i Sverige. I Storbritannien och Frankrike odlas kammusslor såsom stor kammussla (Pecten maximus) som i allmänhet säljs under namnet pilgrimsmussla. Stor kammussla kan bli cirka 17 cm. Lever på sandbottnar på 20-150 m djup. Det är en art som är mycket god att äta och fiskas även på vissa håll i världen förutom att den odlas i ganska stor utsträckning. I Frankrike och Storbritannien fiskas också stor kammussla i stor utsträckning. Det borde också vara möjligt i Sverige.
Stor kammussla. Bild: Licens: CC BY-SA 3.0
På engelska kallas kammusslor för scallops och i nordöstra USA och Kanada finns ett storskaligt yrkesfiske av kammusslor med specialbyggda båtar såväl som med musselskrapor. Den kammussla som fiskas mest i USA och Kanada är atlantisk havskammussla (Placopecten magellanicus) men även Atlantisk strandkammussla (Argopecten irradians) fiskas.
Kommersiellt fiske av kammusslor i nån större skala är knappast aktuellt i Sverige då fiskemetoderna är skadliga för bottnarna.
Ett småskaligt kommersiellt fiske på vanlig hjärtmussla (Cerastoderma edule) är dock tänkbart. Det bör i så fall ske med handredskap. Vanlig hjärtmussla lever nergrävd 2–10 centimeter i leriga sandbottnar på 0 till 10 meters djup. I Bohuslän kan det finnas flera hundra musslor per kvadratmeter botten men antalet kan variera kraftigt mellan åren. Den kan bli upp till 5 cm stor. Det är möjligt att den också går att odla.
Vanlig hjärtmussla. Bild: Erik Veldhuis. Licens: CC BY-SA 3.0
En annan ätlig mussla är islandsmussla (Arctica islandica). Lever på sand- och mjukbottnar på 2-200 meters djup. Då den är långlivad och har låg reproduktionstakt är den dock inte lämplig för kommersiellt fiske och sannolikt inte heller lämplig för odling. Samma resonemang gäller troligen även för knivmusslor.
Andra musslor som skulle kunna odlas i Sverige är sjustrålig kammussla (Pseudamussium peslutrae) som blir cirka 5 cm, solfjädermussla (Mimachlamys varia) som kan bli cirka 7 cm och sandmussla (Mya arenaria) som kan bli 14 cm. Alla tre är arter som lever på grunt vatten.
Förutom kammusslor är ostron naturligtvis något som kan odlas i Sverige. Det gäller både vanligt ostron eller europeiskt ostron (Ostrea edulis) som namnet egentligen är. Ostron finns i stor omfattning i Bohusläns fjordar och plockas idag i begränsad skala i ett småskaligt kommersiellt fiske av dykare. På 1700-talet fiskades ostron i stor omfattning. Kan förekomma på klippbotten men lever vanligen på sandbotten på 2-10 meters djup och i allmänhet i strömmande vatten. Småskalig odling av ostron förekommer också idag och odlingen bör kunna öka. I andra länder, exempelvis Frankrike, fiskas och odlas ostron i mycket omfattande mängd.
I Sverige förekommer också Stillahavsostron (Magallana gigas, tidigare Crassostrea gigas) i stora mängder längs Västkusten. I allmänhet kallas arten för japanskt jätteostron. Arten har spritt sig naturligt till Sverige efter att den börjat odlas i Frankrike och Nederländerna på 1960-talet. Växer ofta på stenar och hårdbotten och har strakt varierad form. Plockas också i ett småskaligt kommersiellt fiske och kan odlas. Även detta ostron fiskas och odlas i mycket stor omfattning.
Ostron omfattas inte av allemansrätten eller den fria fiskerätten och på stränder får de inte plockas utan markägarens tillstånd. Först ett par hundra meter ut på djupt vatten är det fritt att plocka dem.
De flesta arter av musslor och ostron finns bara i Skagerak och Kattegatt men exempelvis sandmussla finns också i Östersjön.
Musslor, räkor, kräftor, snäckor, tång och mycket annat ingår i projektet Scary Seafood som syftar till att popularisera denna typ av sjömatsprodukter bland konsumenter för att möjliggöra kommersiellt fiske och odling.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.