Ordförandens nya fabrik

I nådens år 2019 styrdes den lilla, lilla kommunen av en god man. Han var ordförande för styrelsen och tyckte mycket om fabriker – ju större de var, desto mer tyckte han om dem. Musik, sång, teater och sådana saker var inget han brydde sig om. Nej, fabriker skulle det vara.

Han var inte särskilt anspråkslös, måttfull, sansad eller hovsam och därför var det lite märkligt att han tillhörde en förening som kallade sig moderat. Ordföranden var så stolt över ortens fabriker att han nästan sprack och han visade gärna upp dem.

En dag kom en bedragare till byn. Han kom från ett annat land och berömde ordföranden för hans fabriker. Bedragaren berättade att han också tyckte om fabriker, speciellt de där man jobbar med fisk. Ordföranden var till en början kallsinnig men när bedragaren sa att han ville bygga världens största och finaste fiskfabrik, spetsade han öronen. När ordföranden hörde att bedragaren kände till ortens symbioscentrum tappade han hakan. En man har kommit till mig och vill bygga en jättefin fabrik för att vi har något nästan ingen annan känner till, ett symbioscentrum, tänkte han och log.

Ordföranden kallade till sig några s. k. experter och bedragaren började berätta om fabriker han byggt i fjärran länder. Efter timmar av bildspel, skisser, visioner och berättelser om fabriker i länder som Vietnam, Israel och Indonesien, utropade ordföranden ”En sådan fabrik ska vi ha”. Hans experter var först lite återhållsamma och faktiskt lite kritiska men ordförandens och bedragarens optimism fick dem på andra tankar. När dagen var slut var de alla överens om att bygga den jättestora fabriken där tusenden och åter tusenden skulle arbeta.

Det fanns varningstecken som alla kunde se. Bedragarens historia var kantad av konkurser, otillåtna lån och samröre med suspekta individer. Men när han berättade om hemliga avtal med andra fabriker som gjorde elektricitet, maskiner och bilar blev ordföranden lugn. Inte ens de fantastiska planerna på självkörande elektriska bilar gjorde honom orolig. Tvärtom – sådant miljötänkande måste premieras, tänkte han och gav 8 miljoner till bedragaren. Det var inte hans egna pengar, han hade fått dem av landets kung. Men visst skulle bedragaren få dem.

Kommunens sakkunniga hade besökt projektkontoret ofta. De såg sällan eller aldrig någon som jobbade där. Det kom inte heller några ritningar. Och inget tal om finansiering. Men de tänkte att det är väl så här det är i Den Stora Världen. Och ordföranden var ju så begeistrad i det hela att de inte ville oroa eller fråga honom.

Så, en dag skulle fabriksplanerna visas för ortens invånare. En samlingslokal hade ställts i ordning med fina skisser på den fina fabriken. Ordföranden var där och bedragaren och hans kumpaner skulle också medverka men var tydligen försenade. Alla var i god stämning. En liten flicka hade kommit dit med sin pappa, en av byns få kvarvarande fiskare. Hon gick runt och tittade och sprang sedan upp på scenen och skrek: ”Men det är ju bara löften!

Varför finns det inga pengar till fabriken? Bedragaren har lurat oss alla!”

Ibland räcker det att en person upptäcker det självklara. Även om det bara är en liten flicka.

Detta var ett sådant tillfälle. På bara några timmar hade missmodet och känslan av att ha blivit lurade spridit sig i hela bygden. Ordföranden hade gjort sig oåtkomlig efter att ha upptäckt att bedragaren inte svarade på telefon eller mejl. Han och hans medhjälpare var som bortblåsta. Deras kontor var tömt. De hade till och med tagit med sig den kaffebryggare ordföranden hade köpt till dem.

Det tog nästan ett halvår för ortens ansvariga att svälja förtreten av att ha blivit utsatta för detta bedrägeri. Alla hade varit arga på ordföranden och hans medhjälpare. Nu hade det lugnat ner sig. Men ingen fattade varför man inte stoppat vansinnet i tid.

Ordföranden satt på sitt kontor när det plingade till från datorns mejl-program. Han tittade på meddelandet. En kommun uppåt landet hade lagt in sitt veto mot att ta hand om avfall från landets kärnkraftverk. Nu ville en representant från ett stort företag träffa honom för att diskutera ny etablering. Det här kan bli en fin fabrik, tänkte ordföranden.

Christer Carlsson november 2020 (fritt efter Kejsarens nya kläder)

Läs mer:

• Sotenäspolitiker och norska småspekulanter bygger luftslott
• Laxodlingar: Bondfångeri och luftslott jämfört med lokalt förankrad trovärdighet