Jag har tidigare kommenterat SLU:s kritik av hur landningsskyldigheten följs upp när det gäller sillfisket i Skagerak och konstaterat att kritiken inte tar nån hänsyn till verkligheten. De båtar som fiskar huvuddelen av sillen är små båtar som fiskar på natten samt en stor båt som använder snörpvad där bifångster av sej kanske inte är ett problem och där rist inte är möjligt att använda.
Det problem som finns i sillfisket med flyttrål i Skagerak och Kattegatt på hösten är bifångst av gråsej vilket kan undvikas genom användande av rist eller genom att fiska på natten. De små båtarna har knappast möjlighet att investera i nya mycket dyra trålar för ett fiske de bedriver nån eller några månader om året. För dem är det rimligare att istället undvika bifångst genom att fiska på natten.
När det gäller kontrollen så är det också så att en stor del av fisket bedrivs i danska vatten vilket gör att svenska myndigheter inta kan utföra kontroller och kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är därför felaktig och missriktad.
– Vårt arbete med fiskerikontroll är riskbaserat. Det innebär att vi, baserat på underlag från SLU och enligt metodik fastställd av Europeiska fiskerikontrollbyrån, EFCA, värderar riskerna för regelöverträdelser i de olika delarna av fisket. I en årlig plan, som vi tar fram tillsammans med Kustbevakningen, planerar vi våra insatser till de fisken där riskerna är som störst. Det fiske som SLU refererar till i sin artikel, pelagiskt fiske i Västerhavet, är inte bedömt som ett fiske med hög risk. Vi genomför regelbundet landningskontroll på fisket men Kustbevakningen gör få sjökontroller. Möjligheterna till sjökontroll är små eftersom det aktuella fisket nästan uteslutande bedrivs på andra vatten än svenska, säger Niclas Törnell, chef för avdelningen för fiskerikontroll vid HaV, i ett pressmeddelande.
– Vi har i flera sammanhang, senast i regeringsuppdraget om förstärkt fiskerikontroll, lyft det faktum att en effektiv uppföljning av landningsskyldigheten kräver ett system med insamling av data i realtid ombord på fiskefartygen. Framförallt kameror som registrerar hanteringen av fångsten men också andra sensorer för positionsangivelse, fart genom vattnet, användning av redskap med mera. I nuläget har vi och andra myndigheter få möjligheter att kontrollera vad fiskarna väljer att göra med fångsten ombord, fortsätter Törnell som också säger:
– I nuläget är vårt och Kustbevakningens bästa verktyg för uppföljning av landningsskyldigheten en sjökontroll där Kustbevakningens personal kontrollerar fångsten i det sista tråldraget och registrerar artsammansättningen. Därefter gör våra fältkontrollanter en landningskontroll och registrerar artsammansättningen i hela lasten. Om avvikelserna i sammansättning de båda kontrollerna emellan är stor indikerar det att utkast sker. Denna kontrollmetodik använder vi regelbundet för att följa upp landningsskyldigheten i fisken där risken för regelöverträdelser bedöms som hög.
I sammanhanget kan det också konstateras att det pelagiska fisket vill ha kameror som övervakar fångsten. All den övriga informationen som Törnell vill att HaV får tillgång till kan myndigheten (kontrollen) erhålla genom AIS-systemet och andra elektroniska system som båtarna har. Det finns alltså inga hinder för HaV att implementera den typ av kontroll som Törnell efterlyser. Det är bara att sätta igång ihop med yrkesfisket som har uttryckt önskemål om en ordentlig kontroll. Men tyvärr har HaV och Niclas Törnell själv ställt sig negativa till detta. Uppenbarligen snackar han ibland i nattmössan. Det är inte yrkesfiskarna som är problemet i sammanhanget utan HaV.
Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV, säger för sin del i samma pressmeddelande:
– Sill utgör en mycket viktig föda för gråsej. Det gör att jagande gråsej kan förekomma i fångst av sill i det pelagiska trålfisket. Utifrån begränsad tillgång till demersala fiskekvoter borde bifångst av demersala arter begränsas i detta fiske. Den artsorterande risten för pelagiskt fiske efter sill erbjuder en tydlig teknisk lösning på problemet. HaV anser att det är lämpligt att eftersträva en ökad användning av den artselekterande risten i fiske efter sill med pelagisk trål. Redskapet används i viss utsträckning på frivillig basis men den exakta användningsgraden är okänd. HaV anser att det är viktigt att sträva för anpassat regelverk på EU-nivå som stödjer en bred användning av rist för att undvika bifångster i pelagiskt fiske.
– HaV arbetar för att stimulera utvecklingen av selektivt fiske och underlätta för yrkesfisket att uppnå kraven som ställs i EU:s gemensamma fiskeripolitik, såsom landningsskyldigheten. Som del i detta arbete har HaV sedan 2014 gett SLU Aqua i uppdrag att inrätta ett sekretariat för selektivt och skonsamt fiske. Under de senaste åren har sekretariatet tillsammans med fiskenäringen utvecklat flera innovativa redskap utifrån fiskets behov och idéer. Alla projekt utvärderas vetenskapligt under kommersiella fiskeförhållanden. Satsningen har bidragit med en ökad tillgång till innovativa redskap med bevisad bättre selektivitet jämfört med traditionella redskap för yrkesfisket, säger Mats Svensson vidare.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.