Om ett fiskbestånd fiskas för hårt minskar individernas storlek.

Forskare vid universitet i Lund och Toronto vid har studerat hur olika miljöfaktorer påverkar könsmognaden och därmed starten för fiskars fortplantning. Utanför Newfoundland, där torskbeståndet genomgått en snabb förändring när det kommer till ålder för reproduktion har de kunnat koppla den tidigare lekmognadsåldern och därmed mindre storleken hos torsken till det överfiske som ägde rum för 40-50 år sen. Denna ekologiska förändring har sen levt kvar trots att överfisket upphörde för cirka 30 år sen.

”Jag tror det är viktigt att förstå att både djur och växter som vi använder för vår livsmedelsförsörjning kan genomgå evolutionära förändringar i kroppsstorlek om de utnyttjas för hårt. Torskbestånden utanför Newfoundland är ett exempel, men det kan lika väl gälla grödor som skördas med täta intervall eller jaktbara vilt” säger Viktor Nilsson-Örtman vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Den klassiska förklaringen till den mindre reproduktionsstorleken är att det är en direkt konsekvens av en högre dödlighet till följd av överfiskningen. Men det tycks inte vara hela förklaringen, anser Viktor Nilsson-Örtman och hans kollega Locke Rowe vid universitetet i Toronto. Till stöd för sin tes pekar de båda forskarna på att torsken i så fall borde ha återgått till större reproduktionsstorlek när överfiskningen upphörde. Men så har inte skett.

Istället pekar de på en annan förklaring till att torskarna blev mindre, och fortsatt är mindre. Överfisket utanför Newfoundland kan ha lett till att torskbeståndet genomgått en snabb, evolutionär förändring av artens tröskelstorlek (den minsta storlek då en organism kan bli könsmogen och börja reproducera sig). Den mindre tröskelstorleken bibehölls när överfiskningen upphörde. Evolutionen har således inte tagit ett steg tillbaka utan torskarna har fortsatt att fortplanta sig tidigare och vid en mindre storlek.

– Våra resultat visar att framtida fiskekvoter kan behöva förändras så att man undviker att arter utvecklar mindre tröskelstorlekar och fastnar där, säger Viktor Nilsson-Örtman.

En konsekvens av studiens rön är att dagens fiskeriförvaltning med inriktning på att skydda små och unga fiskar och bara fiska stora är klart negativt för bestånden på längre sikt. Ett sådant fiske leder till mindre och mindre individer.

Det unika med den aktuella studien är att forskarna bevisar att tröskelstorlekar finns i verkligheten och att de styr hur organismer reagerar på olika miljöfaktorer, till exempel tillgång på mat. Undersökningen visar också att tröskelstorlekar kan förändras evolutionärt.

– Jag tror det är viktigt att förstå att både djur och växter som vi använder för vår livsmedelsförsörjning kan genomgå evolutionära förändringar i kroppsstorlek om de utnyttjas för hårt. Torskbestånden utanför Newfoundland är ett exempel, men det kan lika väl gälla grödor som skördas med täta intervall eller jaktbara vilt, säger Viktor Nilsson-Örtman.

Studien har publicerats i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Som brukligt är med många vetenskapliga artiklar går det inte att läsa den, trots att vi som allmänhet finansierat artikeln och arbetet bakom den.

Läs mer om torskfiske

Gilla Anders Svensson på Patreon!