Fisket i Blekinge, på Öland och Gotland – Gallerna AB

Precis som i Skåne och på Västkusten har fisket i Blekinge varit fritt. Det har inte som på resten av Östkusten tillhört markägarna. Det gör att fiskets historia i Blekinge mer liknar fiskets historia i den östra delen av Skåne. Historiskt har det handlat om torskfiske och sillfiske med bas i fiskelägen som Nogersund, Hörvik, Hällevik och Krokås på Listerlandet, Hasslö och Sturkö. I Karlskrona liksom städer som Karlshamn, Karlskrona och Ronneby. Samt om kustnära fiske av ål och sötvattensarter (gädda, abborre etc).

På Listerlandet växte det också fram ett foderfiske på grund av den omfattande minkuppfödningen. Dessutom specialiserade sig många av yrkesfiskarna där på ett backefiske (långrevsfiske) efter torsk och lax. Laxfisket togs ifrån dem genom myndighetsbeslut och torskfisket stoppades genom myndighetsbeslut för två år sen.

När överförbara fiskerättigheter infördes i sillfisket valde de flesta yrkesfiskare i Blekinge att sälja sina fiskerättigheter för sill. De satsade på torskfiske. När sen torskfisket stoppades slogs i stort sett allt kvarvarande yrkesfiske i Blekinge ut. Även det kvarvarande sillfisket på Listerlandet drabbades då även sillfisket förbjöds under sommaren.

Ett mycket småskaligt kustfiske förekommer dock fortfarande i Blekinge men det är stora problem med säl. Det finns idag möjligtvis ett fiskeriföretag i Blekinge med en omsättning på 1 miljon SEK eller mer.

Öland och Gotland

Inte heller på Öland finns det nåt större antal fiskeriföretag med nån större omsättning efter torskfiskeförbudet. På Gotland finns det däremot flera företag. På Öland och Gotland har det kustnära fisket precis som i området från Småland upp till och med Uppland tillhört markägarna. Ål och sötvattensarter har varit viktiga. På 1800-talet växte det dock fram en yrkesfiskarkår som inte samtidigt var jordbrukare

När jordbruket rationaliserades innebar det att också fisket försvann. Och när fastigheterna såldes till fritidsboende från städerna övergick fiskerättigheterna till sommargäster som ju inte var intresserade av att bedriva yrkesfiske. Numera har dock fritidsfiske tillåtits för den som inte är markägare men fiskerättigheterna i övrigt tillhör ändå markägaren.

Utvecklingen och lagstiftningen har inneburit att fisket försvann nästan helt på 1960-talet och 1970-talet. Kvar fanns bara de som ägnade sig åt uthavsfiske. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades ett mer omfattande uthavsfiske inriktat på torsk.

När torskfisket minskade på 1990-talet övergick fiskare på Gotland till sillfiske. På Öland tycks uthavsfiskarna ha hållit fast vid torskfiske men antalet som ägnade sig åt det minskade allteftersom och med torskfiskeförbudet 2019 försvann de helt.

Gallerna AB

Gallerna AB är ett fiskeriföretag i Hällevik på Listerlandet. Ägare är Conny Johansson och hans son Magnus Johansson som båda bor i Hällevik. Båda är också ordinarie styrelseledamöter med Catarina Johansson, fru till Conny Johansson, som styrelsesuppleant. Conny Johansson äger också fiskeriföretaget AB Hejo i Nogersund. I detta bolag är han ende styrelseledamot med frun som suppleant. AB Hejo i Nogersund är sannolikt Conny Johanssons sätt att få sin lön eller delar av sin lön från fisket i Gallerna AB.

Gallerna AB äger fiskbåten SG 40 Miraculix på 78 bruttoton. Båten används till sillfiske. Den har fiskat med överförbara fiskerättigheter och på regionalkvot men verkar numera fiska på kustkvoten.

SG 40 Miraculix. Bild: Conny Johansson

Gallerna AB omsatte nästan 3,8 miljoner SEK år 2020. 1/3 av detta kom inte från fiske. Företaget gjorde i stort sett nollresultat. De bokförda tillgångarna var 1,2 miljoner SEK varav hälften i redskap och båt.

Läs mer:

Fisket i Blekinge, på Öland och Gotland – Mikael Ölund

Gilla Anders Svensson på Patreon!