Insjöarnas fiskare – Jonny Ståhl

Det viktigaste fisket i Vättern idag är fisket av signalkräfta. Inget annat fiske är i närheten av att vara lika viktigt. Dessutom fiskas sik, öring, abborre, lax, gädda, gös, röding och en mindre mängd siklöja. Yrkesfiske i Vättern kan bedrivas av personer med personlig fiskelicens på allmänt vatten eller av människor som fiskar på enskilt vatten med enskild fiskerätt. Enskild fiskerätt kan arrenderas av andra personer som inte själva är innehavare.

Fisket i Vättern

I Vättern ökade yrkesfiskets totala landningar av siglakräfta från under ett ton 1994 till nästan 30 ton 2002. Landningarna ökade därefter till 145 ton 2008. Under de senaste sex åren har landningarna efter en nedgång ökat igen från 88 ton 2012 till 127 ton 2017. 2018 landades 110 ton. De senaste 12 åren har signalkräftfisket i Vättern utgjort mellan 86 och 93 procent av de totala inkomsterna för yrkesfisket. Huvudsakliga uppköpare av kräftan från Vättern är Smålandskräftan AB. Fritidsfiskets fångster uppskattas till 25-30 ton.

Yrkesfisket i Vättern fångade 4 ton abborre år 2018. En minskning har skett under en längre tid även om det ökat något sen 2012. Fisket av abborre bör enligt SLU Aqua inte öka. Braxen fångas yrkesfisket i Vättern men i mindre mängder. Även gädda som bara finns i mindre utsträckning där yrkesfiske bedrivs fångas endast i mindre mängder av yrkesfisket i Vättern. 2018 landades 3 ton gädda. Fritidsfisket fångar mycket mer. Fisket av gös är begränsat och den fångas egentligen endast som bifångst i yrkesfisket. Fritidsfisket fångar mer gös i Vättern än vad yrkesfisket gör.

Lax, öring och röding

I Vättern finns inte lax naturligt utan den sätts ut och fiskas till viss del i yrkesfisket. År 2018 landades 1 ton. Fritidsfisket är mer omfattande. Öringfisket i Vättern baseras helt på vild fisk, och inga utsättningar av odlad öring sker. I Vättern har yrkesfiskets fångst av öring varit i medeltal 3,7 ton under de senaste tio åren och 2018 inrapporterades 4 ton landad öring, i huvudsak vid garnfiske.

Tidigare var yrkesfiskets fångster av öring större, men minskade under hela 1900-talet på grund av minskad fiskeansträngning, dvs allt färre ägnar sig åt riktat fiske på öring i Vättern. Numera står fritidsfisket för huvuddelen av öringfisket och fångsten i detta fiske beräknas till omkring 15 ton. SLU Aqua rekommenderar att fångsterna inte ökar.

Röding är och har varit en viktig fisk för yrkesfisket i Vättern. Från 1914 och fram till 1950 ökade fisket stadigt med enstaka toppar med landningar på över 70 ton. Därefter minskade fisket kraftigt och 2007 landades strax under 3 ton. De minskade fångsterna berodde förmodligen på för hårt fiske genom införandet av moderna garn av nylon. Yrkesfisket landade 9 ton röding år 2018 medan fritidsfisket sannolikt fångar 30-50 ton.

Sik och siklöja

I Vättern varierade yrkesfiskets landningar av sik mellan 40 och 50 ton per år fram till 1940-talets slut. Därefter ökade de markant och nådde toppar på omkring 170 ton under några år på 1960- och 1970-talen. En viktig orsak var att fisket intensifierades och effektiviserades när nylonnäten infördes i början av 1950-talet. En annan bidragande orsak till denna uppgång var att sjön blev mer näringsrik efter en ökad användning av vattentoaletter och fosforhaltiga tvättmedel, i kombination med avsaknad av fosforrening.

Sedan utbyggnaden av fosforfällning i reningsverken påbörjades i slutet av 1960-talet har fosforhalten minskat till förmodad ursprunglig nivå. Att landningarna av sik i Vättern minskat radikalt från 1970-talet och framåt beror dock inte bara på fosforhalten. Fiskeansträngningen med nät i yrkesfisket har minskat avsevärt och jämfört med ansträngningen på 1970-talet är dagens ansträngning endast tio procent. Efter en lång rad år med minskande landningar var det åren 2012–2014 en temporär ökning till 12 ton, men 2015–2016 landades återigen endast cirka 3–4 ton. 2018 landades 5 ton.

I Vättern var fisket på siklöja mer omfattande förr och som mest fångades 68 ton 1957. Från 2001 och framåt har bara ringa fiske bedrivits på grund av det svaga beståndet. Rapporterade årliga fångster (mindre än 1 ton) under dessa år var bifångst i annat fiske som exempelvis öringgarn. Från 2013 noterades en ökning av siklöjebeståndet i Vättern och för åren 2014–2016 hade landningarna ökat till 0,5–2 ton. År 2017 landades 126 kg, huvudsakligen från riktat fiske efter siklöja. Beståndet av siklöja i Vättern varierar kraftigt från år till år.

Lake

Fram till början av 1970-talet bedrevs också ett omfattande fiske av lake i Vättern. Därefter minskade det kraftig, troligen på grund av att fisket tidigare varit för hårt. Sen 2012 har dock fångsterna ökat igen och 2017 landades 14 ton. Lake används i stor utsträckning som kräftbete och anses underutnyttjad som matfisk.

När det gäller fet fisk som exempelvis lax, sik, röding och öring är ett av problemen att fisken från Vättern innehåller alldeles för höga halter av miljögifter. Det gör att den är ganska svår att sälja. Detta har bidragit till att yrkesfisket på olika laxfisket minskat eller inte ökat.

Fiskeredskap J. Ståhl

Fiskeredskap J. Ståhl är ett fiskeriföretag i form av en enskild firma som drivs av Jonny Ståhl i Heda, Ödeshögs kommun i Östergötland. Han bedriver kräftfiske i Vättern på enskilt vatten som han arrenderar. Hemmahamn för den båt han använder för fisket i Vättern är Hästholmen. Dessutom fiskar han i Sommen där han också arrenderar enskilt vatten. I Sommen fiskar han gös, gädda och abborre som säljs i en butik i Ödeshög.

Hästholmens hamn. Bild: Peter Forss. Licens: CC BY-SA 3.0

Fiskeredskap J. Ståhl hade en uppskattad omsättning på mellan 1,5 miljoner och 3 miljoner SEK år 2020. Förutom att han driver den egna fiskeriverksamheten är Jonny Ståhl också styrelseledamot i Svenska Insjöfiskarenas AB och Hästholmens fiskehamnsförening ek.för. Han är också aktiv i Vätterns fiskareförenings samförvaltning och suppleant i styrelsen för Vätternvårdsförbundet.

Läs mer:
Gilla Anders Svensson på Patreon!