Miljö- och jordbruksutskottets förslag om Östersjön

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska rikta nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena ska riksdagen uppmana regeringen att:

  1. agera för att dels flytta ut trålgränsen på prov, dels – med vissa undantag – begränsa det trålfiske som tillåts innanför trålgränsen.
  2. verka för en ny översyn av förvaltningsplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön.
  3. se till att Sverige är aktiv som medlem i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) genom att bland annat ta till vara på möjligheten att begära underlag från ICES.
  4. se till att bland annat det småskaliga fisket, fisket som går direkt till livsmedel och tillhörande förädling och beredningsindustri inte drabbas oproportionerligt negativt, exempelvis om fiskekvoterna sänks kraftigt.
  5. komma med ytterligare konkreta åtgärder för att minska regelkrånglet vid licensgivning för småskaligt fiske och fiskförädling, bland annat för att underlätta för nyrekrytering och generationsskiften.
  6. öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ och utreda möjligheterna till allmän jakttid på skarv, samt överväga ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt.
  7. öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl.
  8. agera för att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden.
  9. ta initiativ för att få bättre kunskapsunderlag om vattenkraftverkens ekologiska betydelse och passagelösningar samt fler åtgärder i fråga om vattenkraftverkens påverkan på hotade arter.

Förslaget om tillkännagivanden har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslag som det knappast går att invända mot

Det finns inget som helst att invända mot förslag 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. Däremot är det tveksamt om något av dessa förslag i praktiken betyder något.

Det är klart att storspiggsbeståndet måste minska, men hur? Den enda kända metoden är att fiska ner storspiggsbeståndet vilket innebär att det pelagiska fisket måste få tillstånd till riktat fiske efter spigg. Att lokalt småskaligt fiske skulle kunna fiska spigg som utskottet argumenterar för ser jag inte som ett trovärdigt alternativ. Spiggfiske kräver mycket finmaskiga trålar (garn är inget alternativ) och redskapen slits väldigt mycket vilket innebär stora kostnader. Något som ett småskaligt fiske har svårt att bära.

För att kunna få rejält ökad säljakt vilket är vad som behövs för att skydda fiskbestånden måste det gå att sälja sälprodukter. EU:s regelverk på området måste därför ändras. Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservationer på på förslagen om skarvjakt och säljakt betecknar jag som reaktionära angrepp på skärgårdsbefolkningen och det småskaliga fisket.

Regelkrånglet måste förstås minskas. Enklaste sättet att göra detta utan att kontrollen minskas är att ha kameror ombord på båtarna. Då kan en mängd krångliga regler tas bort. För att få yngre intresserade räcker det dock inte. Fisket måste moderniseras och vara lönsamt. För det krävs införande av överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket.

Att innehavare av enskild fiskerätt i kust- och skärgård med tillhörande förädling i form av t.ex. rökeri eller restaurang skulle beviljas fiskelicens förändrar inte mycket. Förslaget berör bara en liten del av Sverige, från Småland i söder till Uppland i norr plus Öland och Gotland. Men det är ändå ett vettigt förslag som sannolikt inte påverkar fiskbestånden nämnvärt.

Problematiska förslag

Kvarstår så förslag 1 om en utflyttning av trålfiskegränsen till tolvs sjömil. Förslaget kan medföra utslagning av stora delar av det svenska fisket. Men det beror på hur undantaget utformas.  Det som utskottet rent konkret skriver om saken är:

Utskottet vill vidare framhålla vikten av att möjligheter till begränsade undantag kan ges, dels för det småskaliga fisket som använder passiva redskap, dels för fiskefartyg som fiskar för direkt användning som livsmedel och vars landningar sorteras.

Jag kan se att det eventuellt kan bli problem för två fisken om förslaget skulle genomföras. Siklöjefisket med trål i Bottenviken och det småskaliga trålfisket efter sill/strömming i Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön. Detta handlar om fiske för direkt användning till livsmedel men sorterar inte sin fångst ombord så de riskerar att inte omfattas av undantaget. Något som ju verkar helt orimligt. Totalt handlar det om ett 60-tal fiskebåtar och cirka 100 yrkesfiskare.

Kräftfisket och räkfisket på Västkusten omfattas helt klart av undantaget om det utformas så som utskottet formulerat det.  Men problem för dessa fisken kan inte helt uteslutas och jag delar därför åsikterna som framförs i kristdemokraten Marcus Oscarssons reservation:

Kristdemokraterna anser att en gedigen utredning om konsekvenserna av en utflyttning av trålgränsen bör göras innan ett sådant beslut drivs igenom. Framför allt bör konsekvenserna för det småskaliga fisket för humankonsumtion beaktas och hur fiskpopulationerna bäst kan gynnas samt vilken geografisk utsträckning som den flyttade trålgränsen bör omfatta. Sambandet med andra länders tillträde till fisket innanför tolvmilsgränsen bör också stå klart.

Men ett stort problem kvarstår. Dansk- och finskflaggade fiskebåtar får enligt avtal tråla in till den nuvarande gränsen på 4 sjömil (3 sjömil i Kattegatt). Norska fiskebåtar har samma rätt i Skagerak. Det betyder att svenska yrkesfiskare missgynnas i förhållande till finska och danska.

Kvoter och det småskaliga fisket

När det gäller förslag 4 är det ett i stort sett meningslöst förslag. Det småskaliga kustnära fisket har idag så stora kvoter att det inte fiskar upp dem. De drabbas därför inte av kvotminskningar överhuvudtaget. Dessutom är punkten ur demokratisk synpunkt ytterst tveksam. De småskaliga yrkesfiskarna har gratis tillgång på fiskerättigheter (kvoter) medan de storskaliga yrkesfiskarna betalar för dem.

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande är dock i huvudsak en massa svammel utan nåt konkret. Det mesta kommer inte att innebära nåt i praktiken. Speciellt inte för fiskbestånden. För grundproblemet för fiskbestånden är inte fisket utan klimatförändringar och miljöproblem.

Inte heller kommer det egentligen att påverka det storskaliga pelagiska fisket. Det har inga problem med att fiska längre ut. Eller så kan de fortsätta fiska längre in med sina danskflaggade båtar om de så önskar.

Uskottets betänkande är dessutom fullt av uttalanden och konstateranden som saknar belägg. Ren spridning av falska nyheter alltså.

Läs också:
Gilla Anders Svensson på Patreon!