Insjöarnas fiskare – Getnö gård

Yrkesfisket i mindre sjöar och andra sötvatten är sammanlagt ungefär lika stort som yrkesfisket i Mälaren rent viktmässigt men inte värdemässigt och sammanlagt större än yrkesfisket i Vättern viktmässigt, men inte värdemässigt. De viktigaste arterna för yrkesfiske i andra sötvatten är lax, ål, sik, abborre, gös, gädda och siklöja.

Yrkesfiske i de mindre sjöarna sker med enskild fiskerätt och det är ibland oklart om det förekommer eller inte. För att det ska betraktas som yrkesfiske bör väl en viss försäljning till konsument förekomma men det är svårt att veta om det förekommer eller inte. Turfiske är däremot lite lättare att hålla koll på.

Södermanland och Uppland

Öljaren

I Sörmland finns yrkesfiske i Öljaren vid sidan av fisket i Hjälmaren och Mälaren. Öljaren ligger när Hjälmaren och avvattnas dit via Forsån. Det är en näringsrik sjö som är kraftigt utsatta för övergödning. Fiskerätten ägs till stor del av godsen Julita och Forsby som överlåtit skötseln till en fiskevårdsområdesförening och sannolikt också arrenderar ut fiske till en yrkesfiskare. Abborre, gös och gädda är fiskar som finns i sjön där det också bedrivs fritidsfiske.

Sottern

I sjön Sottern där Brevens Bruk AB äger fiskerätten i halva sjön finns också en aktiv yrkesfiskare. Viktiga arter för fisket är abborre, gädda, gös och ål. Bolaget sätter regelbundet ut gös och ål i sjön. Även Brevens Bruk kan nog anses bedriva yrkesmässig verksamhet inom fiske.

Erken

Redan på 1690-talet nämns i skrifter att det fiskades kräftor i Erken så kräftfisket i sjön har gamla anor. Erken var vid 1900-talets början en av de mest produktiva sjöarna i landet vad det gäller kräftor. Förmodligen var den årliga totalfångsten störst under 1920-talet.

Erken drabbades av kräftpest 1930 och 36 år därefter inplanterades den amerikanska pestresistenta arten signalkräfta i sjön genom ett samarbete mellan Sötvattenslaboratoriet och Erkenlaboratoriet. Under 1970-talet arbetade forskare tillsammans med vattenägare med att provfiska och flytta kräftor i syfte att ge dem en större utbredning över sjön. Det nya kräftbeståndet utvecklades väl och 1983 släpptes kräftfisket fritt för Erkens vattenägare.

Västergötland

Viken

Sjön Viken i Västergötland är påverkad av vattenreglering sen medeltiden då den första kvarnen och det första sågverket anlades i Forsvik vid Forsviksån mellan Viken och Vättern. Det som idag mest påverkar sjön är dock Göta Kanal som har regleringsrätten. Fisket i sjön reglerades 1935 då en fiskevårdsområdesförening startades. På 1920-talet och 1930-talet planterades sik, röding, gös och ål in i sjön. Naturlig vandring av ål till Viken är inte möjlig. 1969 planterades signalkräfta in för första gången och det har senare följts av fler utsättningar. Regnbåge sattes in 1980. I flera tillflöden har också utsättning av öring genomförts flera gånger.

En fiskare med bas i Halna bedriver yrkesfiske i Viken på vatten som arrenderas av staten (Sveaskog) i de sydvästra delarna. Fisket är inriktat på gädda, gös, abborre, lake och karpfiskar. Viken har ett stort bestånd av signalkräfta som enbart fiskas av de som har enskild fiskerätt.

Ymsen

Även i Ymsen finns det yrkesfiske. Sjön som är grund och näringsrik är känd för stora gösar men där finns också rikligt med brax (braxen), ger, ål, gädda och mört. Fiskbestånden i Ymsen tar dock sannolikt skada av den stora skarvförekomsten i sjön.

Östergötland

Sommen

I Sommen i Östergötland finns tre yrkesfiskare som främst fiskar gädda, abborre och gös. De fiskar med enskild fiskerätt som arrenderas av Boxholm Skogar AB och därför finns Sommen inte med i den officiella statistiken. I Sommen finns ett rödingbestånd som har högt bevarandevärde. Rödingen var nära att utrotas på 1990-talet på grund av ett omfattande garnfiske vilket framförallt bedrevs av fritidsfiskare men också av en enda yrkesfiskare. Sen 2002 finns det därför begränsningar för fisket med garn. Yrkesfiske av sik, siklöja, röding etc förekommer inte. Inte heller fiskas nors och karpfiskar som brax tas endast som bifångst. Fritidsfisket i sjön är omfattande.

Roxen

I början av 1940‐talet sysselsatte fisket i sjön Roxen omkring 20 personer där yrkes‐ och binäringsfiskare stod för varsin hälft. Vid denna tidpunkt var garnfiske helt dominerande. Under tidigt 1960‐tal blev ål alltmer betydande för fiskets lönsamhet med följd att bottengarn började användas.

Yrkesfiskets rapporterade fångster i Roxen minskade kontinuerligt från 1960‐talets glansdagar då den årliga totalfångsten var 100‐150 ton till under 20 ton år 2009. Fisket bedrevs med bottengarn, garn och ryssjor. Ål och gös var de viktiga målarterna men även en ansenlig mängd gädda och abborre fångades liksom karpfiskar, nors med mera som främst såldes som foder.

Antalet verksamma yrkesfiskare i Roxen minskade stadigt fram till 1980‐talet då fyra yrkesfiskare var verksamma i sjön. När fiskansträngningen var som störst använde dessa fyra yrkesfiskare omkring 25 bottengarn samt en ansenlig mängd garn spridda över hela sjön. Göspopulationen i Roxen kollapsade i slutet av 1980‐talet med följd att det riktade yrkesfisket efter gös nästan helt upphörde.

Vid 1990‐talets slut upphörde tre yrkesfiskare i Roxen med sin verksamhet med följd att fiskansträngningen minskade till omkring 20 bottengarn. Idag finns bara en yrkesfiskare kvar och han fiskar gös, abborre, gädda och ål. Dessutom fiskas stora mängder karpfiskar (främst brax). På senare år har år har skarv brett ut sig i Roxen vilket gjort att fisket försvårats avsevärt.

Glan

I sjön Glan finns också bara en yrkesfiskare. Den viktigaste arten när det gäller fisket i Glan är gös men där fiskas också ål, abborre och gädda. Sjön innehåller också många karpfiskar av olika slag, framförallt brax och mört. Dessutom är nors och benlöja vanligt.

Småland

Bolmen

I sjön Bolmen finns tre yrkesfiskare. De största fångsterna utgörs normalt av av brax, gös och ål. Dessutom fångas gädda och abborre.

Det ekonomiskt viktiga ålfisket i Bolmen bedrivs på dispens. Fisket sker endast på utplanterad ål och mycket av den fångade ålen transporteras nedströms kraftverken i Lagan där den släpps ut för att förhoppningsvis ta sig till Sargassohavet för lek och fortplantning. Utan utsättningar och fiske skulle det inte finnas nån ål i Bolmen. Det finns också fler enskilda fiskerättsinnehavare som bedriver fiske. Brax säljs främst som foderfisk.

Bolmen var kraftigt försurad på 1970-talet vilket ledde till att flera fiskarter fick problem. Sen 1982 har tillflödesområden dock kalkats regelbundet vilket förbättrat läget. Flera fiskarter har satts ut i sjön för att förbättra situationen. Öring sätts ut varje år då de idag inte kan nå några lekområden. Fritidsfisket i sjön är av betydande storlek. Stora mängder sik har också planterats ut genom åren. Det finns trots det inget större bestånd av sik i sjön. Sannolikt då sjön inte är ett lämpligt vatten för sik eftersom den är näringsrik. Röding och lax har också planterats ut men de finns inte kvar i sjön. Siklöja är en av de vanligaste fiskarna i Bolmen men den fiskas inte.

Unnen

Sjön Unnen ligger omedelbart väster om Bolmen och där förekommer också yrkesfiske. Gös är först nyligen introducerad i Unnen så yrkesfisket är väl sannolikt ganska litet. Ål har dock satts ut regelbundet så ål ingår säkerligen i det som yrkesfiskas liksom abborre, gädda och en del karpfiskar. Lake har tidigare fångats. Fritidsfisket är omfattande i sjön.

Rusken

Sjön Rusken var tidigare känd för sin sik och ål. Utsättning av ål har skedde vid i mitten av 1900-talet samt 2008 och ål är idag sällsynt i sjön. Ål kan inte naturligt vandra till Rusken på grund av dammar och kraftverk i Lagan. Innan kräftpesten slog ut flodkräftorna år 1952 fanns det stora mängder flodkräfta i sjön och mycket såldes bl. a. till Stockholm. Signalkräfta har planterats in i sjön åren 1969-2015 men något större bestånd har det inte blivit.

Runt 1960 brast enligt uppgifter i Wikipedia en odlingsdamm för gösodling i ett vattendrag som utgör tillrinningsområde för sjön. Mängder med gösyngel följde med strömmen och hamnade slutligen i Rusken via Vrigstadsån. I Länsstyrelsens provfiskerapport från 2017 nämns inget om detta utan där anges utsättningar av gös i Rusken eller i ovanliggande vatten som orsaken till att gösen idag finns i sjön där den inte är naturligt förekommande. Gös sattes ut i slutet av 1800-talet och öring och röding omkring 1900. Hundratusentals sikyngel och siklöjor sattes ut mellan 1937 och 1946 men sik och siklöja anses också naturligt förekommande i Rusken.

Gösen är i dag den helt dominerande fisken vad gäller fångster för konsumtion i yrkesfisket i Rusken. Gösen har trängt tillbaka gädda, siklöja och sik som inte är lika vanliga som de var. Tidigare var siklöja, sik och ål även viktiga för yrkesfisket men idag dominerar gös samt signalkräfta.

Åsnen

Gös är också den viktigaste fisken i det yrkesfiske som bedrivs i sjön Åsnen där det finns minst 2 yrkesfiskare. Den är också viktig för fisket med enskild fiskerätt och för fritidsfisket. Gös är inte naturligt förekommande i Åsnen utan har planterats in i början av 1900-talet. Även gädda och abborre är viktiga för fisket i Åsnen, såväl för yrkesfiske som för fritidsfiske.

Fram till 1970-talet var också fisket av flodkräfta vanligt men den slogs därefter ut av kräftpesten. Signalkräfta är utplanterad men har ännu inte bildat nåt större bestånd och idag finns inget kräftfiske i sjön.

Ålfisket har alltid varit viktigt i Åsnen och är ekonomiskt viktigt än idag. All ål som är på väg till Åsnen samlas numera upp i en fångstanordning vid det nedre kraftverket i Fridafors för att sedan transporteras upp till huvudsakligen Åsnen.  Upprätthållande av ålbeståndet är helt beroende av de utsättningar som görs av Åsnens fiskevårdsområdesförening bekostade med de pengar de får in på fiskekortförsäljning.

Siklöja har tidigare varit viktig för yrkesfisket i Åsnen men kan idag vara helt utdöd i sjön. Under 1920-1940 talet var siklöjeleken mycket stor i Skatelövsfjorden. Siklöjan försvann och leken upphörde helt i Skatelövsfjorden under 1940-talet. Att siklöjan försvunnit beror på att gös etablerat sig i sjön och att den blivit näringsrikare. Förr i tiden fångade också mycket karpfiskar i sjön och de utgör huvuddelen av biomassan. För 100 år sen var brax en omtyckt matfisk och en av de viktigaste arterna i fisket. Men idag är brax inte viktigt för fisket.

Skåne

Ringsjön

I Ringsjön i Skåne fångar yrkesfisket främst gös, abborre, gädda och ål. Det finns minst två yrkesfiskare i Ringsjön. Ringsjön har i mer än 100 år varit en övergödd sjö och människan har både genom övergödning, sjösänkning (1883 sänktes sjöns yta 1,5 meter) och andra insatser påverkat miljön och fiskbestånden i sjön. På 1980-talet var situationen i sjön katastrofal. Sen 1980-talet handlar fisket till stor del om reduktionsfiske för att ta bort majoriteten av karpfiskarna plus en mängd andra åtgärder för att minska övergödningen. 1988 dog också större delen av fisken i den djupare delen av sjön, Östra Ringsjön.

Fisket av gös är stort i Ringsjön. Gös är viktigt för yrkesfisket men också för fritidsfisket.

Vombsjön

Även i Vombsjön finns det yrkesfiske med 3 aktiva yrkesfiskare. Det som fångas är bland annat ål  abborre, gös och gädda. Yrkesfiskarnas inrapporterade totalfångster har minskat sedan början av 1960-talet. Ett omfattande fritidsfiske av sportfisketyp finns också där huvuddelen av det som fångas återutsätts. Endast tre ägare av enskild fiskerätt finns, Övedskloster (55 %), Malmö stad (40 %) och C. A. Bergström (5 %).

Den ursprungliga fiskfaunan i Vombsjön är kraftigt påverkad av reglering och övergödning. Omfattande algblomningar är vanligt förekommande. 1937 sänktes sjöns vattennivå med 1 meter. Från 1943 har vattennivån reglerats med variationer på upp till 1,5 meter. På grund av att sjön är vattentäkt för Malmö kan vattennivån variera med 2,5 meter. De vanligaste fiskarterna är abborre, björkna, brax, gers, gädda, gös, löja, mört och ål. Gösen är inte naturligt förekommande utan planterades in 1932.

Andra sjöar

I Siljan i Dalarna och i sjön Visten i Värmland förekommer även ett traditionellt fiske av siklöja. Siklöja kallas blikta i Siljan och vekling i Visten. I bägge sjöarna fiskas det med not.

En sjö som också eventuellt har yrkesfiske är Oppmannasjön i nordöstra Skåne.

Det finns ytterligare ett antal sjöar dör yrkesfiske förekommit. I Fegen förekom yrkesfiske från 1930-talet och fram till slutet av 1950-talet. Det som fiskades var framförallt siklöja och gädda. Idag förekommer ett ganska omfattande fiske med enskild fiskerätt efter gädda, siklöja, abborre, gös, sik, ål och lake.

Getnö Gård AB

Getnö Gård AB är ett företag som kan jämföras med turfiskeföretag. De är inriktade på turistverksamhet under namnet Lake Åsnen Resort där fisketurer är en viktig del av verksamheten. Dessutom hyr de ut båtar, säljer och hyr ut fiskeutrustning, ordnar utflykter, driver en camping, hyr ut stugor, ordnar konferensarrangemang och driver restaurangverksamhet. Sannolikt kommer bara en mindre del av omsättningen från den fiskerelaterade delen av verksamheten. Gården ligger i Getnö på en halvö i Åsnen, en bra bit norr omRyd, Tingsryds kommun.

Huvudägare i Getnö Gård AB är Ingrid Olsson i Växjö. Hon är VD och ordinarie styrelseledamot. Thomas Lennart Olsson är styrelsens ordförande. Sonen Christoffer Olsson är suppleant i styrelsen.

Ingrid Olsson är också delägare och styrelsemedlem i Det Naturliga Fisket Ek.för. Det är ett företag som ska gynna fisketurismnäringen.

År 2020 omsatte Getnö Gård AB 4,6 miljoner SEK med en förlust på nästan 300 000 SEK. De bokförda tillgångarna var 5,6 miljoner kronor. Det var en kraftig minskning av omsättningen och resultatet jämfört med 2019. Den troliga orsaken var covid-pandemin.

Läs mer:

• Yrkesfiske i mindre sjöar och vattendrag
• Insjöarnas fiskare – Jonny Ståhl
• Insjöarnas fiskare – Charterfiske
• Om insjöarnas fiskare – Erkenkräftan
• Insjöarnas fiskare – CA Fisk
• Insjöarnas fiskare – Ringsjöfisk
• Om insjöarnas fiskare – Gammelgårdens Fisk
• Insjöarnas fiskare – Christer Påhlsson