Spökfiske beror nästan helt och hållet på att fritidsfiskare (inkl. sportfiskare) glömmer och tappar fiskeredskap i havet. Det handlar främst om garn, tinor, ryssjor och burar. Fritidsfisket omfattas inte av kvotregler och kvoter. Det innebär att i förhållande till existerande kvoter kan fritidsfisket inte bidra till överfiske.
Däremot kan naturligtvis fritidsfisket bidra till ökad fiskeridödlighet men då ingen vet hur stort fritidsfisket faktiskt är så går det heller int att räkna inte fritidsfisket i fiskeridödligheten. Kontentan är att fritidsfisket inte räknas in i fiskeridödligheten vilket naturligtvis är en svaghet när det beräkningar av beståndsstorlek och fiskeridödlighet.
Om inte fritidsfisket kan räknas in vad det gäller fiskeridödligheten så kan inte heller deras tappade redskap räknas inte. De leder därför inte till överfiske i formell bemärkelse även om de i verkligheten leder till ökad total fiskeridödlighet.
Där garnfisket är omfattande kan spökgarn leda till ett ganska stort uttag av fisk och i Öresund beräknas 20-22% av all torsk fångas i borttappade garn och andra borttappade fiskeredskap. En lösning på detta problem behövs. En enkel och ganska rimlig lösning är att förbjuda fritidsfiske med garn, burar, ryssjor och tinor. Kanske inte så populärt, men funktionellt.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.