För många sälar är inget skäl för att begränsa fisket

Den svenska sälstammen har vuxit nåt oerhört under de senaste årtiondena. Det gäller alla tre sälarter. Utan jakt och utan naturliga fiender har sälstammen blivit för stor. Det finns helt enkelt så många sälar att de inte längre kan hitta tillräckligt med mat. Sådant händer med jämna mellanrummen när det gäller älgstammen på land. Då brukar jakten på älg öka. Att de nu också skett för sälarna i havet är med andra ord inget konstigt. Vi jagar helt enkelt för lite säl.

Att sälarna nu blivit så många att de inte kan hitta tillräckligt med mat är inte fiskets fel. Det beror inte på brist på sill (strömming). De vetenskapliga råden och beståndsuppskattningarna (SSB) visar att sillbeståndet I Östersjön varit lika stor sen 1990-talet och ingen dramatisk minskning har skett. Någon risk för kollaps finns inte. De forskare, lobbyister och tyckare som påstår nåt annat har fel.

I Bottenhavet är sillbeståndet (strömmingsbeståndet) på samma nivå som på 1970-talet. Det finns ingen risk för kollaps.

Faktum är att det inte finns ett enda bevis eller belägg för att något bestånd av pelagisk fiske kollapsat och försvunnit helt. Det har aldrig hänt och det finns inga förutsättningar för att det ska hända. Att bestånd av pelagisk fisk kollapsat har däremot hänt. På grund av väderfenomen (El Niño), dammbyggen (Ijselmeer), överfiske (Norska havet och Nordsjön på 1960- och 1970-talen) och klimatförändringar (västra Östersjön). Men bestånden har aldrig utrotats och alltid återhämtat sig när problemet lösts. Idag finns inte ens nåt problem med sillen (strömmingen) i Östersjön och Bottenhavet som helhet.

Om älgar inte hittar tillräckligt med mat svälter de ihjäl. Det är helt naturligt. Samma sak är det förstås med sälar. Räcker maten inte till dör en del av sälarna av svält. Det finns inget onaturligt med det.

Läs mer:
Gilla Njord på Patreon!