ICES råd om fisket i Östersjön 2025 publicerade den 31 maj det internationella havsforskningsrådet (ICES) sin vetenskapliga rådgivning för 2025 års fiskemöjligheter i Östersjön. Rådet rekommenderar ett fortsatt stopp för torskfiske i östra Östersjön.
För sill/strömming är rådet från ICES att fisket kan öka i Egentliga Östersjön. De menar också att skarpsillsfisket i hela Östersjön bör minska. För strömmingen/sillen i Bottniska viken kommer ICES att ge sina fångstråd först i september.
Torsk
Torsken i Östersjön är uppdelad i två olika bestånd: det östra och det västra. För östra beståndet har noll-kvot rekommenderats sedan 2020. För det västra torskbeståndet rekommenderades endast 24 ton för yrkes- och fritidsfisket totalt för 2024. Detta tvååriga råd gäller även för 2025.
-Torsken är illa ute och befinner sig fortsatt under biologiskt säkra gränser. Den bör inte fiskas alls. Trots flera års förbud mot riktat fiske på östra beståndet, så ser vi tyvärr ingen återhämtning. Det finns inte en enkel förklaring till varför situationen är som den är, utan det är en rad faktorer, inklusive tidigare hårt fisketryck och förändringar i ekosystemet som påverkar torskens biologi, säger Joakim Hjelm i ett pressmeddelande.
Hjelm är forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Han är dessutom medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS som arbetar med rådgivning för Östersjön.
Sillfisket i Egentliga (Centrala) Östersjön kan öka
I egentliga Östersjön bedömer ICES att fångstmöjligheterna (kvoterna) kan höjas med 139 procent jämfört med rådet för 2024. De senaste tre åren har fångstråden från ICES varierat mellan 52 549 ton och 95 643 ton. Rådet för 2025 är 125 344 ton. Därmed är rådet tillbaka på ungefär samma nivåer som 2021.
– Beståndsanalyserna visar att den årsklass sillar som föddes 2022 är relativt stark och bidrar på så sätt till en ökad biomassa och till möjligheten för ökat fiske 2025. Det vill säga, många nya sillar har fötts och överlevt. De senaste årens låga fisketryck har sparat sillar även från äldre årsklasser som har haft chans att växa och föröka sig och bidra till en ökad biomassa, säger Mikaela Bergenius Nord.
Bergenius Nord är forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Hon är också medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS som arbetar med rådgivning för Östersjön.
Hur stor en åldersklass blir påverkas av många olika faktorer, som miljö, vattnets salthalt och temperatur, tillgång på föda och predation.
– Även om beståndets biomassa har ökat något det senaste året så är det fortfarande på en relativt låg nivå 2024. Personligen hade jag velat se ett mer försiktigt råd och låta beståndet återhämta sig till en högre nivå innan man tillåter ökade fiskemöjligheter, säger Mikaela Bergenius Nord.
Det här rådet visar att alla gnällspikar som gormat om sillens snara kollaps visar sig ha haft rejält fel. Det verkar också som Mikaela Bergenius Nord hör till dem. Vilket som jag ser det är lite problematiskt. Kanske borde hon bytas ut mot en mer självständigt tänkande forskare.
Framskjutna råd för strömming i Bottniska viken
Rådet för sill/strömming i Bottniska viken publiceras först i september. Detta på grund av att arbetsgruppen anser att de referensvärden som används för att bedöma beståndets status behöver revideras.
– ICES kommer att utvärdera referensvärdena under sommaren och tidig höst för att de ska uppdateras utifrån nuvarande situation och kunskap om beståndet, säger David Gilljam. Han är forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua). Han är även medlem i ICES arbetsgrupp WGBFAS.
I Rigabukten rekommenderar ICES att sillfisket kan ökas med 9 % procent jämfört med rådet för 2024.
Minskat fiske efter skarpsill
För skarpsillen rekommenderar ICES att fångstmöjligheterna bör minskas med 32 procent. Detta beror enligt ICES på att beståndet har fiskats för hårt. Ungfiskproduktionen har enligt ICES också varit låg de senaste åren vilket har lett till att biomassan enligt dem minskar.
Med rådet kring skarpsillen finns det dock en mängd frågetecken. Det har i mer än 30 år fiskats mer än vad som ansetts hållbart men beståndets biomassa tycks faktiskt inte ha ändrats även om ICES nu påstår att det minskat. Det senare är dock bara baserat på en gissning (prediction) och behöver alltså inte vara korrekt.
Jag tror att ICES beräkningsmodeller för skarpsill i Östersjön är grovt felaktiga. Om det överfiskats i 30 år borde beståndet ha minskat i verkligheten har det inte skett. Det tyder på att modellen är felaktig och beräkningarna felaktiga.
Mer rödspätta
Råden för både det västra och östra bestånden av rödspätta i Östersjön är att fångsterna kan öka, med 16 respektive 18 procent, eftersom fisket bedöms vara långsiktigt hållbart. Problemet i detta fall är att det inte går att fiska rödspätta utan att fånga torsk.
Färre stora sillar (strömmingar) i skärgården
Att ICES ger råd om ett ökat fiske efter sill i Egentliga Östersjön, samtidigt som fiskare längs kusten larmar om dåliga fångster kan tyckas motstridigt. Att många kustfiskare och fritidsfiskare märkt att fångsterna minskat kraftigt de senaste åren beror på att antalet individer har minskat, men också på att andelen stor sill/strömming har minskat påtagligt. Eftersom kustfisket och fritidsfisket riktas helt mot stor sill/strömming har fångsterna minskat kraftigt trots att det alltså fortfarande finns relativt mycket (men storleksmässigt liten) strömming.
En viktig orsak till den minskande storleken på sillen i Östersjön är att havsvattnet blivit varmare. Det leder till minskad storlek för många orsaker. Det kan inte heller uteslutas att fisketrycket som ligger på exakt den nivå som är möjlig för att utnyttja beståndet långsiktigt hållbart har haft betydelse för storleksminskningen.
Kvoterna
ICES vetenskapliga rådgivning kommer nu att beaktas av EU-kommissionens som tar fram förslag på kvoter. Efter förhandlingar mellan EU:s medlemsländer fattas sedan beslut av ländernas ministrar i rådet (jordbruk och fiske) i oktober om 2025 års kvoter.
2 svar på “ICES råd om fisket i Östersjön 2025”
Kommentarer är stängda.