Små räkkvoter tvingar fram förändringar

Små räkkvoter tvingar fram förändringar. De danska räkfiskeföretagen S 226 ApS med räktrålaren S 226 Emli Pilegaard, S 107 Skagerak ApS med räktrålaren S 107 Skagerak och S 281 Elin ApS med fisktrålaren HG 281 Elin och den lilla fiskebåten HG 63 Brestur har beslutat sig för att samarbeta som det står i danska medier. Men i verkligheten är det familjen Tindskard som investerat i räkfisket. De har blivit dominerande ägare i två räkfiskeföretag. Det ena dock är dock tänkt att bli förvandlat till ett kräftfiskeföretag.

S 107 Skagerak. Bild: Bandholm Skibsbilleder

I praktiken har det inneburit att familjena Tindskard investerat i räkfiskeföretagen. De har blivit dominerande ägare. Familjen Tindskard har tidigare främst varit engagerade i pelagiskt fiske. Detta genom Beinur A/S med båten HG 62 Beinur, S 281 Elin ApS och delägda AB Ocean ApS med båtarna HG 162 North Ocean, HG 165 South Ocean och HG 365 Junior.

Ägarförhållanden

S 281 Elin ApS som ägs helt av Elin Virgarsdotter Tindskard har blivit störste delägare i de båda räkfiskeföretagen S 226 ApS och S 107 Skagerak ApS med 33,33% medan S 226 Holding ApS äger 25,92%. Övriga delägare i räkfiskeföretaget är Ulla Lindblad Holding ApS, S 433 Gitte Torben Invest Skagen ApS och S 430 Well-Bank Holding ApS.

Ägare av S 226 Holding ApS är Christian Pilegaard. S 433 Gitte Torben Invest Skagen ApS ägs av Erik Rejnholt Rasmussen (80,14%) och Anne-Mie Sandager Rasmussen. Jens Christian Bang Andersen (79,07%) och Thomas Møller Kristiansen äger S 430 Well-Bank Holding ApS. Slutligen är Ulla Lindblad Holding ApS som ägs av Lars Pedersen Mose är ett företag som tidigare var ägare av företaget Ulla Lindblad A/S som numera är fusionerat med S 107 Skagerak ApS.

HG 281 Elin ska fortsatt ägna sig åt pelagiskt fiske av industrifisk dvs sperling (vitlinglyra), tobis och brisling (skaprpsill) till fiskmjölsindustrin. S 226 Emli Pilegaard ska byggas om till kräfttrålare och fisktrålare vilket innebär att kokutrustningen för räkor tas bort och ägna sig ät kräftfiske (jomfruhummerfiske). S 107 Skagerak ska i fortsättningen fiska i huvudsak räkor:

– Det bliver sådan, at S 107 Skagerak kommer til at fiske efter rejer på fuld tid. HG 281 Elin har kvote til industrifiskeri, så den vil fiske industrifisk, så langt kvoten rækker, og hvad der kan lejes hjem. Så er der S 226 Emli Pilegaard. Den skal fiske konsumfisk og jomfruhummer. Hvis der så kommer gode rejekvoter, så kan vi også fiske efter dem, forklarer Christian Pilegaard.

Kapitalstarka företag investerar i räkfiske

Vad vi ser i detta fall är alltså att kapitalstarka ägare i det pelagiska fisket köper in sig i det krisdrabbade räkfisket. En kris som skapats av det plötsliga och för många obegripliga sätt att beräkna beståndsstorleken för räkor i Skagerak och Nordsjön som infördes för några år sen. Det har lett till kraftigt sänkta kvoter. Vilket i sin tur resulterat i en överkapacitet i räkfisket i Danmark. Det har sen lett till att flera företag lämnat räkfisket. Efter ombyggnaden av S 226 Emli Pilegaard finns det bara 5 räkfiskeföretag med 6 räktrålare kvar i Danmark.

I Sverige innebar det ökad överkapacitet och flera räkfiskeföretag har kastat in handskarna. Och även i Sverige har vi sett pelagiska fiskeriföretag, exempelvis Västfjord Fiskeri AB, investera i räkfisket. Ett annat företag, Vingaskär Fiskeri AB, sålde sina pelagiska kvoter och investrerade i räkfisket. Minst två räkfiskeföretag, Fiskeri AB Ingun och Sandefjord Fiske AB, har sålt sina räktrålare. Det största räkfiskeföretaget, Arkö Fiske AB, har sålt sin stora båt och köpt en mindre.

Och vi kommer med stor sannolikhet se fler förändringar i det svenska räkfisket. Framförallt om nån regering lyckas få tummen ur och besluta om att införa överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket.