Mer sill och skarpsill i Östersjön. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har presenterat sin rådgivning för nästa års (2026) fiskekvoter i Östersjön. Råden visar en fortsatt positiv utveckling för både sill/strömming och skarpsill i Östersjön men en generell trend nedåt över tid i Bottenhavet.
Sill/strömming i Östersjön
Rådgivningen visar att beståndet fortsätter växa och rekryteringen är god. ICES hänvisar ökningen i beståndet till att förvaltningsåtgärderna med kraftiga kvotsänkningar under flera år sedan 2019 har gett effekt på beståndet. Fisket och beredningsindustrin rapporterar också om rund fin fisk av betydligt bättre storlek än för ett par år sedan när den var mager och småväxt. Rådgivningen visar att fisket på ett hållbart sätt kan öka med 26% jämfört med förra årets rådgivning.
”Det är mycket positivt att se att beståndet pekar uppåt. Våra fiskare har sett detta i ett par år nu och det är normalt att forskningen släpar efter med ett par år. Under våren har det varit väldigt gott om sill och strömming i det kustnära området från Stockholms skärgård och söderut. Bland annat har vi just nu ett rekordfiske för garnfiskarna i Blekinge” säger Anton Paulrud i ett pressmeddelande. Han är VD för producentorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF).
– Vår utgångspunkt är att fisket bör ske på räntan av bestånden, dvs. tillväxten. Även om bestånden fortsätter att utvecklas i rätt riktning är det viktigt att vi fortsatt är försiktiga, och därför anser vi att man bör gå på det lägre intervallet i rådgivningen inför nästa års kvotsättning, säger Anton Paulrud.
Den lägre punkten i ICES råd innebär en ökning av kvoten från 110 000 ton i år till 120 000 ton nästa år, vilket motsvarar ca 8,5% ökning av fisket. Denna nivå skulle också enligt ICES innebära en fortsatt tillväxt av beståndet med drygt 15% till 2027.
Sill i västra Östersjön
När det gäller sillen i västra Östersjön så är gäller fortsatt stopp för fisket då beståndet är fortsatt svagt. Orsaken till denna sitaution är ett varmare hav vilket tyska forskare visat. Sitautione innebär också att sillfiske i Kattegatt och Skagerak kommer att vara begränsat även nästa år.
Skarpsill i Östersjön
Beståndet är fortsatt starkt och ICES lyfter särskilt den bästa rekryteringen av skarpsill på 10 år vilket leder till en mycket stark inkommande årsklass från 2024. Rådgivningen innebär en uppgång av rådet med +36 % jämfört med föregående års rådgivning.
– Det är oerhört positivt att rekryteringen för skarpsillen ser bra ut. Vi har från fiskets sida varit oroliga i ett par års tid när rekryteringen varit låg, men redan i höstas kom positiva besked från det baltiska fisket att rekryteringen såg bättre ut. Under vintern och våren har våra fiskare sett gott om småfisk i hela Östersjön som nu håller på att växa till sig, säger Anton Paulrud. Och han fortsätter:
– SPF:s position är även för skarpsillen att gå på en ökning i det lägre intervallet av ICES rådgivning, vilket i praktiken innebär en liten sänkning av kvoten jämfört med i år. Det är viktigt att den starka årsklassen får lite mer tid att växa till sig.
Sill/strömming i Bottenhavet och Bottenviken
ICES noterar att rekryteringen ligger på samma nivå som föregående år, och att beståndet generellt har minskat under de senaste 30 åren. Anledningen till denna minskning är enligt ICES inte helt klarlagd men beror inte enbart på fisket utan även på t.ex. låg rekrytering och fiskens kondition (vikt). Baserat på detta innebär rådgivningen en minskning jämfört med föregående år på -16%.
För ett par år sedan växte strömmingen i Bottenhavet till väldigt dåligt. Finska forskare visade då att det i stort sett inte fanns någon mat åt den på grund av höga temperaturer och låga syrehalter i vattnet. Denna situation har nu vänt och det finns gott om mat för strömmingen. ICES hänvisar också i rådgivningen till vikten av tillgång till föda (zooplankton) för strömmingen och att det behövs bättre kunskap om sambanden i näringsväven. Vidare lyfter forskningsrådet att det finns en stor variation i de vetenskapliga undersökningarna av ung/mindre fisk från år till år skapar osäkerhet i modellen.
– Det har rapporterats goda fångster av strömming i skötfisket längs Gävle- och Norrlandskusten i år, vilket är oerhört positivt. Vi anser att det är viktigt att forskningen kan utreda orsakssamband när det gäller tillväxt och utveckling för strömmingen i Bottenhavet. Kvoten bör sättas i det lägre intervallet även för strömmingen i Bottenhavet utifrån en försiktighetsansats, säger Anton Paulrud.
Läs mer:
- Finska forskare menar att strömmingen svälter
- Stor strömming i Bottenhavet har minskat och den är mager
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.