Stor strömming i Bottenhavet har minskat och den är mager

Under Naturresursinstitutets ekolodningar och provtrålningar hösten 2021 observerades att de större strömmingarna i Bottenhavet har magrat, detta för andra året i följd.

De stora strömmingarna lämpar sig för framställning av surströmming. Den stora strömmingens försvinnande har i Sverige lett till en viss uppståndelse och en del av debattörerna anser att Bottenhavets trålfiske är orsaken till utvecklingen. Det fanns dock gott om små strömmingar och de var i gott skick.

Mängden stora kräftdjur, vilka är viktiga för stora strömmingar, har minskat under de senaste åren i Bottenhavet. Pungräkor har observerats mycket lite i provtrålfiskets fångster jämfört med tidigare år. I Finlands miljöcentrals uppföljningar har upptäckts att vitmärlans riklighet är nere i en vågdal. Nu verkar det mest troliga vara, att mängden av näringsdjur som behövs för den stora strömmingens tillväxt, är väldigt liten samtidigt. Forskningen strävar till att utreda orsakssammanhangen för dessa fenomen.

Svält

För småfallen strömming finns mycket lagom stora djurplankton som föda, men dessa räcker inte ensamt som näring åt en större strömming. En del av de stora strömmingarna har varit så magra att de troligen har dött av svält i havet. Stora strömmingar har därmed utgått ur fiskstammen förutom på grund av fiske också på grund av en naturlig död. De överlevande större strömmingarnas tillväxt har avstannat. En del strömmingar lär sig nog äta fiskyngel, men i forskningen har det inte kunnat bekräftas att fisk som näring skulle ha någon större betydelse för strömmingens tillväxt.

Lek

Gällande strömmingens fortplantningsförmåga har det inte upptäckts några problem fastän antalet lekande strömmingar som kommer till Skärgårdshavet på våren har minskat. Stora årsklasser föds fortfarande speciellt under varma somrar då strömmingsynglen har ett överflöd av passande djurplankton som föda.

Salthalt

Fluktuationer i salthalten och näringsinnehållet har väsentligt påverkat fiskbeståndet i Östersjön under tidigare årtionden. Som en följd av 1970-talets saltpulser in i Östersjön var salthalten på 1980-talet i Finlands närvatten cirka en promille högre än i dag, och det fanns rikligt av havsfiskar såsom torsk och flundra i våra sydliga vattenområden. På grund av den högre salthalten växte också strömmingen snabbare och blev större än i dag. I Östersjöns huvudbassäng fanns det mindre vassbuk på grund av den rikliga torsken, men det fanns gott om strömming som växte bra.

Rigabukten

Under 1990-talet har tillväxten hos Bottenhavets strömming avtagit, men strömmingen växte som bäst fortfarande till en längd på över 20 centimeter. I Finska viken och i de nordligaste delarna av Östersjöns huvudbassäng har så stora strömmingar utanför lektiden varit väldigt fåtaliga. I Rigabukten, där salthalten är ungefär lika som i Bottenhavet, är strömmingen ännu mindre. Uppvärmningen kan i värsta fall leda till att Bottenhavets strömming blir mindre precis som det har skett med strömmingen i Rigabukten.

Kvoter och fångster

Med de fiskekvoter EU:s fiskeriråd fastställer, på basen av den vetenskapliga rådgivningen, strävar man till att trygga ett hållbart nyttjande av fiskbestånden. Finlands strömmingsfiske i Bottniska viken har erhållit MSC-certifikat som tecken på ett hållbart fiske. Finlands andel av Bottniska vikens totalkvot för strömming är cirka 82 procent och Finlands fångster har under åren 2019–2022 minskat från tidigare cirka 100 000 ton till cirka 60 000 ton. Fångsterna har år 2021 och 2022 märkbart understigit den fastställda kvoten. Även kriget och energikrisen begränsar trålfisket.

Övergödning

Övergödningen är Östersjöns stora problem. Den inverkar negativt på hela näringskedjan och också på flertalet fiskarter. Det viktigaste sättet att minska övergödningen är att minska näringsutsläppen, men så gott som det enda sättet att få bort näringsämnen från havet är fiske. Fiske av strömming och vassbuk har i detta avseende en speciellt stor betydelse.

Jari Raitaniemi, Jukka Pönni, forskare på Naturresursinstitutet

Tidigare publicerat i Vasabladet

Läs mer:
Gilla Njord på Patreon!