Det finns inga båtar som Isafold i Östersjön. HG 333 Isafold är en modern pelagisk fiskebåt på 5 667 bruttoton som är 88 meter lång. Det är den största fiskebåten i Danmark. Stiftelsen för Östersjölaxen påstår att sådana båtar förekommer i Östersjön. Det är som mycket annat de påstår i sin artikelserie om laxen i Östersjön en ren lögn.
De största båtar som ibland fiskar eller kan fiska i Östersjön är betydligt mindre. Dels danska S 144 Themis på 2 711 bruttoton (det är dock tveksamt om den kommer att användas i Östersjön) och S 349 Gitte Henning på 1 568 bt samt svenska GG 203 Ginneton på 1 826 bt, GG 64 Astrid Marie på 1 622 bruttoton och GG 229 Clipperton på 1 568 bt. Att pelagiska trålare pumpar upp fångsten har varit det normala i alla fall 20 år, kanske till och med 30 år eller mer.
Bifångster av lax
Inte heller finns det några bifångster av lax. Det är ett rent påhitt. Alla fångster från Östersjön som landas i Skagen kontrolleras. Om det hade funnits någar större mängder lax hade det noterats. Stora laxar sorteras ut automatiskt ombord på båtarna och det skulle också ha noterats om det fanns mycket sådan bifångst. Kustbevkaningen kontrollerar i stort sett aldrig pelagisak båtar då alla landningar kontrolleras i Skagen av ett oberoende kontrollföretag. Thomas Johansson från Stiftelsen Östersjölaxen vet helt enkelt inte vad han pratar om.
I det småskaliga trålfisket efter sill i Bottenhavet kan det kanske förekomma att mer lax fångas. En nyare finsk studie tyder på det. Detta fiske kontrolleras inte alls lika bra som det storskaliga fisket men volymerna är små så det saknar betydelse. Det pågår också året runt vilket det storskaliga fisket inte gör. Saknar betydelse gör också uppgifter som är mer än 15 år gamla då dagens moderna fiskebåtar inte fanns. Men Stiftelsen för Östersjölaxen använder ändå såna data. Trots att de inte längre är aktuella.
Inaktuella data
Så Stiftelsen för Östersjälaxen använder gamla inaktuella data, de exemplifierar med en båt som är två till tre gånger så stor som de största båtarna som fiskar i Östersjön och nonchalerar helt aktuella data om fångster, bifångster, kontroll och annat. Utrustningen som finns ombord på alla moderna båtar är dock densamma så beskrivningen av utrustningen är dock densamma.
Notera också att HG 333 Isafold är en båt som i huvudsak fiskar till konsumtion och inte till fiskmjöl. Makrill och sill till konsumtion, Skarpsill, kolmule och tobis till fiskmjöl. Detsama gäller även de andra båtarna jag nämnt. Men sillen från Östersjön och Bottenhavet går till fiskmjöl.
Läs mer:
- Det pelagiska fisket i Östersjön och Bottenhavet
- Sillbestånden i Östersjön
- Stiftelsen för Östersjölaxen sprider lögner
- Sanningen om överfiske i Östersjön
- Det finns inget överfiske i Östersjön
- Kraftig minskning av lax i Östersjön
- Industrifiske är inget hot mot laxen
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.