Svedängs felaktiga påståenden i tidningen Arbetaren

Svedängs felaktiga påståenden i tidningen Arbetaren. I en debattartikel  i Arbetaren påstår Henrik Svedäng att de stora fiskeriföretagen investerar i olika verksamheter på sina hemöar för att tjäna mer pengar. Det är helt felaktigt.

Han baserar påstående på följande citat från mig (vilket han dessutom förfalskar genom att sätt ihiop det med andra meningar i samma inlägg):

På Donsö har fiskarföretagen investerat i en ny djuphamn och i en konferens om fiske som ger sysselsättning på orten. På Rörö har fiskeriföretagen investerat i boende för barnfamiljer, en skola och förskola, en sporthall, en vårdcentral, en livsmedelsaffär och en kommande konferensanläggning. Utan lönsamhet i fisket skulle dessa satsningar inte ha varit möjliga.”

Av detta har Svedäng dragit slutsatsen att fiskeriföretagen gjort detta för att tjäna pengar. Det är en helt felaktig slutsats som saknar föranksring i verkligheten.

Rörö IF äger skolan och sportanläggningarna

Skolan, förskolan och sporthallen på Rörö ägs av idrottsföreningen, Rörö IF. De byggde den med hjälp av pengar de fick från fiskeriföretag och andra boende på Rörö. De hyr ut skolan till kommunen som står för löner till personalen. Det finns inga vinstintressen i detta. Samma idrottsförening har tennisbanor med mera. Inga vinstintressen där heller.

Boende för barnfamiljer

När det gäller boendet för barnfamiljer grundade två av fiskarsläkterna ihop med andra på ön ett fastighetsbolag som köpte upp tomter från den största markägaren på ön vilket är en stor grupp ättlingar till en lotsfamilj som ursprungligen fick mark av staten. De skänkte en stor del av marken till kommunen för att badplatsen skulle kunna skyddas från exploatering och byggde 5 hus för barnfamiljer på andra delar av den mark de köpte. Dessa hus hyrs ut till barnfamiljer som får hyr dem tilll själkostnadspris. Inte heller fins det alltså några vinsintressen inblandade.

Vårdcentral

Ett av de stora fiskeriföretagen byggde sig ett nytt kontor. När det byggde detta så byggde de också in möjligheter fö ratt ha en vårdcentral och distansarbetsplatser för personer som bor på ön och har anställningar i Göteborg eller på Öckerö men inte kan jobba hemma. Dessa arbetsplatser får folk använda fritt. Lokalerna för vådcentralen lånas ut till kommunen som i gengäld ser till att det finns en sköterska på plats en gång i veckan. Det underlättar mycket för min 90-åriga mamma. Istället för att spendera en hel dag på resa mellan Rörö och Öckerö för att få sina sår på benen omlagda kan hon nu promenera 100 meter till vårdcentralen på Rörö. Det finns inte heller några vinstintressen i detta.

Konferensanläggning

Ägarna av ett annat stort fiskeriföretag bildade för fler år sen ett bolag som köpte upp ett gammaöls ismagasin i hamnen. Byggnaden har i stort sett inte använts sen 1950-talet. Och nu flera år senare har de bestämt att det ska bygga en konferensanläggning på platsen. Kalkylerna visar att den aldrig kommer att kunna gå med vinst men den ger ön nya möjligheter. Inga vinstintressen här heller alltså.

Kooperativ livsmedelshandel

Slutligen har vi livsmedelsaffären. Den drivs av ett kooperativ i form av en ekonomiska förening, Hamn- och Fiskareföreningen Rörö Strandkassa upa. Strandkassan som den kallas bildades 1928 för att köpa in bränsle och utrustning till de kooperativt ägda fiskebåtarna på ön.

På 1970-talet när de privata handlarna på ön inte längre ville driva nån livsmedelsaffär (det fanns tåv stycken på 1960-talet) samtidigt som varken Konsum eller ICA var intresserade startade Strandkassan också livsmedelshandel. Idag kan alla öinvånare inkluisve sommargäster vara delägare i Strandkassan som driver livsmedelsaffär, gästhamn, fiskehamn, bensinmack för båtar och hyr ut lokaler till restauranger och fester.

Alla fiskeriföretagen på ön köper sin mat och liknande förnödenheter i Strandkassan trots att de skulle kunna köpa det billigare på andra håll. Detta gör de för att garantera att livsmedelsaffären ska överleva och kunna ha öppet på vintern. Det finns inget privat vinstintresse i detta.

Hyppeln

Sen ska vi inte glömma att fiskeriföretagen på Rörö också ser till att grannöarna kan överleva. Dör finns inget fiske kvar och befolkningen på både Hyppeln och Knippla har minskat kraftigt. Hyppeln är idag så litet att det inte finns någon riktig livsmedelsaffär på ön. Det finns dock en en affär, Hökeriet. utan personal på vintern. Den drivs av ett kooperativ, Hökargården Hyppeln ek. för.

Knippla

Knippla höll på att hamna i samma läge då livsmedelsffären (Coop) brann ner för några år sen. När fastigheten som kallas Centrumhuset ägs av Handelsföreningen Centrum Ek Förening skulle byggas upp igen kunde de inte få lån från nån bank. I det läget gick ett av fiskeriföretagen på Rörö in med ett lån så att bygget skulle kunna bli av.

Villkoren för lånet känner jag inte till men troligen ingår det nån form av ränta som ska betalas. Coop har dock lagt ner butiken och istället har Alexius på Öckerö öppnat en filial även på Knippla. Meningen är att butiken ska ha bemanning under vissa tider.

I Centrumhuset finns också en restaurang, distansarbetsplatser, bilbliotek och gemensamhetslokal. Huset innehåller också 17 bostadsrättslägenheter i föreningen Brf Centrumplatsen. Både hus och lägenheter är kooperativ.

Företagen på de tre så kallade nordöarna, namn, ö, omsättning 2024 M SEK
  1. Astrid Fiske AB, Rörö, 633,6
  2. Rylo AB, Rörö, 297,4
  3. Astrid Crew Sverige AB, Rörö, 36,8
  4. Rossö Fiskeri AB, Rörö, 12,6
  5. Svanen Fiskeri AB, Rörö, 8,6
  6. Knippla Elservice AB, Knippla, 8,0
  7. Rörö Snickeri AB, Rörö, 6,3
  8. Knippla Hamnkrog AB, Knippla, 5,0 (adress i Göteborg)
  9. Seacure Rescue And Safety AB, Rörö, 4,4
  10. Linovation AB, Rörö, 4,0
  11. Röröglass AB, Rörö, 3,5
  12. CJJ Marine Tech AB, Hyppeln, 3,3
  13. Marine Operations in Sweden AB, Rörö, 2,2
  14. Knippla Skeppshandel AB, Knippla, 2,1
  15. Buenaventura AB, Rörö, 1,2
  16. MR:O Design AB, Rörö, 1,0
  17. Röröbo AB, Rörö, 0,8

Rörö hade 253 invånare 2023 och  Knippla 285. Detta enligt SCB. Hyppeln har en befolkning under 200 och räknas inte som en tätort eller småort utan landsbygd. Enligt Öckerö kommun hade Rörö 252 invånare år 2024, Knippla 282 och Hyppeln 143.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.