Förändrad fiskerikontroll

Förändrad fiskerikontroll. Från och med den 10 januari börjar flera nya EU-regler om fiskerikontroll att gälla. Reglerna är en del av EU:s reviderade fiskerikontrollsystem och syftar till att öka regelefterlevnaden, förbättra spårbarheten och säkerställa att fiskebestånden nyttjas på ett hållbart sätt. Förändringarna införs stegvis. Fler regler börjar gälla under 2027 och 2028.

Nya krav på märkning av passiva redskap

Passiva redskap som används i yrkesfisket ska märkas för att kunna identifiera vilket fartyg de tillhör. Det gäller till exempel garn, burar och tinor. Det införs också krav på märkning av passiva redskap som används vid fritidsfiske. Syftet med märkningen är att:

• öka spårbarheten och möjligheten att utkräva ansvar för att motverka olagligt fiske
• minska risken för förlorade redskap och marint skräp, som orsakar stora problem för människor och djur.

Tätare positionsrapportering i och kring skyddade områden

Fiskebåtar ska rapportera sin position oftare när de befinner sig i och omkring skyddade områden. Det skapar förutsättningar för att på ett mer effektivt sätt kunna kontrollera i vilken utsträckning de befinner sig i skyddade områden.

Nya krav vid import och export av vissa fiskeriprodukter

En stor mängd fiskeriprodukter importeras till EU. För att säkerställa att produkterna kommer från lagligt fiske finns krav på dokumentation och kontroll.

Från den 10 januari 2026 införs därför ett nytt EU-gemensamt IT-system för rapportering och kontroll av dokumentation vid import och export av vissa fiskeriprodukter. Syftet är att effektivisera hanteringen för både myndigheter och företag och att kontroller genomförs på samma sätt i hela EU.

Tillstånd krävs för den som väger fångst

Den som väger fångst behöver ansöka om tillstånd och godkännas av Havs- och vattenmyndigheten. Att etablera ett register över alla som väger fångst kommer att ge bättre förutsättningar för HaV att kontrollera vägningen. Att vägningen av fångst sker korrekt är särskilt viktigt för att säkerställa att rätt mängd fisk räknas av från kvoterna och att så tillförlitliga data som möjligt används av forskare när de gör beräkningar av hur olika fiskebestånd mår.

Ytterligare förändringar införs 2027 och 2028

Det ändrade regelverket införs stegvis för att ge berörda aktörer och myndigheter möjlighet att anpassa sina verksamheter.

Från 2028 införs bland annat:

• krav på elektronisk fångstrapportering och positionsrapportering för alla fiskebåtar.
• krav på kameror ombord på vissa fiskebåtar där behovet av kontroll bedöms särskilt stort.

Syftet med kamerorna är att kunna kontrollera efterlevnaden av landningsskyldigheten. Den innebär att all fångst av kvoterade arter ska dokumenteras och föras iland.

Den första punkten är probleamtisk då många fiskebåtar i Sverige är små ekor. Att de ska förses med dyr elektronisk utrustning verkar dyrt för de enskilda små yrkesfiskarna- Dessutom handla rdet om stöldbegröliga saker vilket kan skapa ytterligare problem.

Förmodligen innebär den andra punkten krav på kameror för alla räk- och kräfttrålare. Kanske berörs också pelagiska trålare.

Förändringarna berör flertalet aktörer

Ändringarna i regelverket påverkar flera led i kedjan, från fångst eller skörd till försäljning. Det innebär att följande kan påverkas:

• befälhavare och fiskelicensinnehavare
• förstahandsmottagare, grossister, transportörer
• importörer och exportörer
• fritidsfiskare i havet

I vissa fall behöver nya EU-regler som träder i kraft den 10 januari 2026 kompletteras med nationella beslut innan de kan tillämpas i Sverige. Det gäller bland annat krav på registrering och rapportering av viss fångst från fritidsfiske.