ICES råd om fiskekvoter i Östersjön inför 2027. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) har publicerat sina vetenskapliga råd som ligger till grund för EU-kommissionens förslag till nya fiskekvoter för 2027.
Underlaget visar vissa tecken på förbättring för enskilda arter, men också att osäkerheten fortsatt är stor kring beståndens storlek, ålderssammansättning och ekosystemets utveckling. Det gäller bland annat lax, torsk och det västliga beståndet av sill. Både torsken och den västliga sillen (WBSS eller rügensill) har drabbats hårt av klimatförändringarna. För torsken har ocksp övergördning och syrebrist inneburit ens tor negativ påverkan.
Enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik ska fiskeriförvaltningen tillämpa en försiktighetsansats. Det innebär att osäkerhet om beståndens status ska mötas med återhållsamhet i besluten för att minska risken för ytterligare försämringar samt skapa förutsättningar för återuppbyggnad.
För vårlekande sill i västra/södra Östersjön menar ICES att kvoten fortsatta ska vara noll under 2027. Dvs inget fiske. Det har den varit i några år. Men det småskaliga fisket i Öresund fångar en del sill från detta bestånd. Ingen har några invändningar mot detta.
När det gäller sill (strömming) i centrala/östra Östersjön som är både vårlekande och höstlekande samt består av flera olika bestånd menar ICES att det går att fiska mellan 211 363 och 324 914 ton under 2027. Yrkesfiskarna har redan tidigare föreslagit att kvoten ska sättas på den lägsta nivån.
För Bottenhavets del rekommenderar ICES en sillkvot (strömmingskvot) på mellan 80 767 och 90 391 ton. Även här vill yrkesfiskarna att kvoten läggs på den lägsta nivån.
ICES rekommendation när det gäller kvoten för skarpsill (vassbuk) i Östersjön är att den bör ligga mellan 253 819 och 332 885 ton.
För torsk gäller fortsatta nollkvot enligt förslaget från ICES. Det är ingen som har invändningar på det.
Baltic Waters synpunkter
BalticWaters menar att osäkerheterna understryker behovet av en försiktig och långsiktig förvaltning
– Vissa indikatorer pekar åt rätt håll, men Östersjön är fortfarande långt ifrån återhämtad. När flera bestånd fortfarande återhämtar sig från svaga och osäkra nivåer är det inte läge att ta höjda kvoter för givna. Nu måste fokus ligga på att bygga upp starka fiskbestånd som på sikt kan bära både lax, torsk och ett livskraftigt fiske i Östersjön, säger Konrad Stralka i ett pressmeddelande. Han är vd för BalticWaters.
De åsikter Konrad Stralka uttrycker är i enlighet med vad Yrkesfiskarn tycker och det är intressant att se att Baltic Waters för en gångs skull förefaller rimliga och förnuftiga. Det hör inte till vanligheterna när det gäller denna lobbyorganisation.
BalticWaters efterlyser en tydlig strategi för förvaltningen av fisket i Östersjön med fokus på långsiktig återuppbyggnad av bestånden. Med starka fiskbestånd går det att skapa stabila fångster över tid. De kan gynna svenskt yrkesfiske, inhemsk matproduktion och svensk livsmedelsförsörjning.
– Sverige bör fortsätta verka för återhållsamma kvotbeslut och söka stöd hos andra Östersjöländer som vill se en långsiktig återuppbyggnad av bestånden. Det vore ett misstag att se de höjda sillkvoterna som ett kvitto på att Östersjön har återhämtat sig. ICES betonar osäkerheterna kring beståndets utveckling och vikten av att skydda sillens lekområden. Om vi menar allvar med att få tillbaka lax och torsk i Östersjön måste de långsiktiga målen väga tyngre än kortsiktiga krav på ökade uttag, säger Konrad Stralka.
Även dessa synpunkter är i linje med yrkesfiskets inställning.
EU:s medlemsländer väntas fatta beslut om nästa års fiskekvoter under höstens ministerråd.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.