Översyn av fiskeriförvaltningen i Östersjön

Översyn av fiskeriförvaltningen i Östersjön. Ledamöterna i EU:s fiskeriutskott (PECH) har bett EU-kommissionen att utvärdera och eventuellt revidera sin fleråriga plan för Östersjön och för en ny riskhanteringsstrategi.

Med 15 röster för, sex emot och sex nedlagda röster antog fiskeriutskottet ett betänkande utarbetat av Isabella Lövin (Miljöpartiet/EFA). Betänkandet uppmanar kommissionen och rådet att använda alla rättsliga instrument som står till deras förfogande för att förhindra ytterligare minskning av Östersjöns fiskbestånd. Ledamöterna vill också att kommissionen och rådet ska bedöma utvecklingen av fördelningen av kvoter mellan olika flottsegment. Detta i syfte att förstå ett möjligt “orsakssamband” mellan trycket på resurser och fördelningen av kvoter mellan medlemsstaterna. De efterlyser också mer socialt och ekonomiskt stöd. Dessutom kompensation till drabbade samhällen och fiskare.

Bedömning och översyn av förordningen

Med argumentet att EU:s fleråriga plan (MAP) för Östersjöfisket inte har uppfyllt sina mål. Detta då den enligt PECH inte återställt populationer av fiskade arter över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Parlamentsledamöterna i PECH uppmanar därför kommissionen att påbörja en utvärdering med en för en eventuell översyn av förvaltningsplanen för Östersjön. Det förbättrade tillvägagångssättet bör vara enkelt, vetenskapligt baserat och lätt för berörda att följa.

Ledamöterna vill också att den nya planen för Östersjön ska innehålla automatiska åtgärder som aktiveras när bestånden faller under triggervärden som fastställts i enlighet med försiktighetsprincipen.

Vetenskaplig rådgivning

Med tanke på det baltiska ekosystemets sårbarhet, de socioekonomiska faktorerna, beståndens långsamma återhämtningsgrad och “den vetenskapliga osäkerheten i rådgivningen, bör beslutade kvoter (TAC) ta hänsyn till behovet av att förhindra att fiskpopulationer försvinner.  Medlemsstaterna och kommissionen bör också stärka landningsskyldigheten i regionen enligt parlamentsledamöterna i PECH.

Ledamöterna i PECH vill att råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES) om försiktighetsbuffertar ska beaktas vid återuppbyggnaden av Östersjöns fiskbestånd, samt om intervallen ovanför MSY. De menar också att det behövs en omfattande genetisk populationskartläggning i Östersjön av några av de kommersiellt utnyttjade arterna, som sill och skarpsill.

Rovdjursarter, vapen från andra kriget och rysk skuggflotta

Ledamöterna vill att kommissionen och EU-länderna också ska ta hänsyn till behovet av ett vetenskapligt grundat tillvägagångssätt för naturliga rovdjur. Detta omfattar lokala och riktade åtgärder för storskarv och gråsäl samtidigt som de ser till att adekvat övervakning och finansiering tillhandahålls. De insisterar på att be kommissionen att lägga fram ett förslag till en EU:s stora förvaltningsplan för Östersjöfiske och vattenbruk.

När det gäller frågan om de tusentals ton konventionella och kemiska vapen, inklusive dumpad skarp ammunition från andra världskriget (UXO), som förorenar den marina miljön och hotar människors hälsa, uppmanar parlamentsledamöterna kommissionen och medlemsländerna att “lansera en samordnad, långsiktig, adekvat finansierade EU-program” för att lokalisera, neutralisera och ta bort dessa material från Östersjön.

PECH-ledamöterna konstaterar också att förvaltningen av Östersjön försvåras av de kvoter som beslutas ensidigt av Ryssland. De innebär att MSY överskrids och följer inte vetenskapliga råd. Därför uppmanar de rådet och kommissionen att överväga åtgärder för att pressa Ryssland att anpassa kvoterna till råden.

Ledamöterna fördömer den växande närvaron av den ryska skuggflottan i baltiska vatten. Den drivs enligt dem “med minimal hänsyn till säkerhets-, miljö- och regleringsstandarder”. Det innebär att skuggflottan utsätter miljön för risk för oljeutsläpp. De menar att kommissionen bör bedöma hur Rysslands skuggflotta kan bekämpas. Dessutom hur det kans säkerställas att sanktionerna mot Ryssland kan tillämpas fullt ut.

Bakgrund

Den ekologiska situationen i Östersjön har försämrats under de senaste decennierna och står nu inför stora miljöutmaningar. Exempelvis uppvärmning av havet (klimatförändringar), sjunkande salthaltsnivåer, övergödning (överdriven tillförsel av näringsämnen som främst kommer från jordbruk och avloppsvatten) och invasiva arter. Dessa utmaningar, i kombination med användning av havet för transport, fiske och vindkraftsparker, påverkar bland annat fiskens levande och lekområden. Allt detta påverkar bestånden för vissa kommersiella fiskbestånd, såsom torsk, negativt.

Under maj kommer EU-parlamentet att diskutera och rösta om förslagen i den aktuella rapporten från EU:s fiskeriutskottet (PECH). PECH är ingen expertgrupp utan en grupp av politiker som beställer rapporter utifrån sin politiska vilja. Dessa rapporter är därför en partsinlaga från de som skrivit dem och från de politiker som ingår i fiskeriutskottet vilket är helt normalt för en politisk process.

Läs mer:

• Evaluation of the Baltic Sea Multiannual Plan Regulation
• The multiannual plan for the Baltic Sea – A change in management needed
• Fisheries management in the Baltic Sea – The shift to ecosystem reference points (ERPs)