Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning av hur det sett ut för kustnära sill i Östersjön över en längre tid. Dvs en historisk undersökning baserad på existerande data.
Men Baltic Waters uttrycker redan innan de gjort undersökningarna att de vet orsaken till den situation som rått under några år men dåligt med sill invid kusten i Svealand och Norrland. Det är ett väldigt märkligt agerande som visar att Baltic Waters inte sysslar med vetenskap utan med lobbyarbete för vissa grupper i samhället.
Det är bara att hoppas att de forskare på Stockholms univeristet som de anlittat för projektet inte låter sig styras. Men det verkar också som om de har vissa fördomar och bestämda utgångspunkter redan innan de tittat på materialet:
– Det finns en oro för att ett ökat storskaligt fiske efter strömming har negativa konsekvenser för det småskaliga fisket. Om färre strömmingar når in till kusten för att leka kan det påverka beståndets återväxt och få följder för rovfiskar som gädda och abborre – och i förlängningen hela kustekosystemet, säger Agnes Karlsson, universitetslektor och docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.
Interkalibrering gör gamla data jämförbara
Under nästan 30 år genomförde Sture Hansson vid Stockholms universitet, hydroakustiska undersökningar i olika kust- och skärgårdsområden på östkusten. Med hjälp av så kallade ekolod samlades data in om mängden fisk och deras storleksfördelning i olika områden. Materialet är enligt Hansson själv unikt.
Ett av problemen är att materialet bara sträcker sig tillbaks till 1985 och den stora minskningen av sillbeståndet i Östersjön skedde innan dess. Vad forskarna kan få ut av materialet är därmed ganska begränsat. Ett annat problem är att undersökningarna inte har gått till på samma sätt varje år.
Ekolodningarnas omfattning varierar från och till år. Detta på grund av varierande finansiering, dessutom har ekolodningsmetoderna har utvecklats under åren. För att jämförelsen ska bli tillförlitlig måste forskarna interkalibrera mätningarna. De ska alltså ta hänsyn till tekniska skillnader mellan olika mätinstrument, programvaror och undersökningsmetoder. Detta arbete kan påverkas av enskilda forskares tyckanden, fördomar, förutfattade meningar och mycket annat. Det gör att resultaten förmodligen inte kommer att vara helt tillförlitliga.
Sillen vid Östersjökusten
Projektet ska ta fram en baslinje för sillens förekomst vid kusten. Baslinjen kan sedan användas för att undersöka om och varför sillbestånden minskat och ökat. Fast Baltic Waters säger att det bara ska användas för att undersöka om det storskaliga sillfisket orsakat problem. Dvs de talar i förväg om vilket resultat de vill ha.
Sture Hansson och Agnes Karlsson förhåller sig däremot ganska neutrala i några kommentarer:
– Det är inte säkert att det som skett i Östersjön som helhet återspeglas i kustvattnen. Minskningen kan vara större inomskärs – eller mindre. Det återstår att se, säger Sture.
– Vi hoppas att resultaten ska ge en tydligare bild av hur kustekosystemen har utvecklats över tid – och vad som krävs för att skydda dem. Om det visar sig att mängden strömming minskat till följd av det storskaliga fisket, och att det får negativa effekter, är det viktig information för förvaltningen, avslutar Agnes.
Detta även om Karlsson också pekar ut det storskaliga fisket som en eventuell skurk i sammanhanget.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.