Sveriges största tidning om yrkesfiske
Många människor tror att lobbygrupper som exempelvis Greenpeace, Oceana, Sea Shepherd, WWF och Baltic Waters presenterar sanningar och forskning. Samma missuppfattning finns också när det gäller politiska medlemsföreningar som Naturskyddsföreningen och andra. Men det är en rejäl missuppfattning. Lobbygrupper och politiska föreningar forskar inte. Läs mer…
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur. Men bestånden kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen. Läs mer…
En ny vetenskaplig artikel analyserar fiskets historia i Stockholms skärgård. Författarna drar slutsatsen att den kraftiga minskningen av fiskbeståndet under det senaste halvseklet är utan motstycke. Det kan inte heller förklaras av naturlig variation eller ”allmänningens tragedi”. Inte heller kan den nuvarande situationen skyllas på sälar, skarvar eller spigg. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Östersjöns kust och skärgård har historiskt sett varit rik på sill (strömming) som anses vara en nyckelart i havets ekosystem och en historiskt viktig resurs för kustsamhällen och folkhushållet. Men regelbundet inträffar perioder med mindre sill längs kusten. Därför ska Baltic Waters nu göra en undersökning Läs mer…
Fiskefria områden kan vara ett effektivt verktyg för att skydda både fisk- och kräftdjursbestånd och marina ekosystem. Men det är viktigt att områdena utformas på rätt sätt och är tillräckligt stora. Läs mer…
En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters. Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och Läs mer…
Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Läs mer…
Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar regelbundet något de kallar Baltic Breakfast. Den 26 maj handlade det som sjöfåglar, deras utveckling och vad som orsakar problem. Med Kjell Larsson från SLU och Mikael Kilpi från Tvärminne Zoologiska Station, Helsingfors Universitet, som föreläsare. Läs mer…
I Sverige finns en trålfiskegräns på 4 sjömil förutom i Halland där den är tre sjömil. Innanför trålfiskegränsen finns så kallade indragningsområden där trålning är tillåten. Det finns i Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
Charles Berkow och Henrik Svedäng är forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet. De har tagit fram något de kallar för en policy-brief där de drar vissa bestämda slutsatser. Men de kan bara komma fram till dessa bestämda slutsatser genom att välja data på ett ohederligt sätt som jag inte kan tolka på annat sätt än att de medvetet vill vilseleda läsarna om utvecklingen för sillfisket och sillbestånden i Östersjön. Läs mer…
Igår morse lyssnade jag på ett frukostseminarium presenterat av Stockholms universitet där fyra forskare fick uttal sig om Miljömålsberedningens nyligen presenterade utredning. De fyra forskarna var marinekologen Henrik Svedäng, marinmiljöanalytikern Joakim Hansen, miljökemisten Emma Undeman och systemekolog Linda Kumblad. Läs mer…
Detta enligt en undersökning som letts av letts av forskare vid Stockholms Resilience Center, Stockholms universitet. Experter från SLU har tillsammans med 10 andra ledande forskare i Östersjöregionen medverkat i studien Läs mer…
Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt Läs mer…
På sajten Havet.nu påstår de ansvariga, vilket är ett antal forskare och Stockholms Universitet, följande: Stora trålare har hela våren legat utanför inloppet till Stockholm. De fiskar dygnet runt på de stora stim av strömming som samlats där. Strömmingen är Läs mer…
Forskare på Stockholms universitet har konstaterat att torsken i Östersjön lider av allvarlig tiaminbrist, brist på vitamin B1. 75% av torsken i Östersjön beräknas ha tiaminbrist, även om bara torskar från Hanöbukten och Blekingekusten undersökts, och det är också förklaringen Läs mer…
Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Häromåret kom en rapport från Östersjöcentrum som menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En Läs mer…
Historien om Östersjötorsken är en rapport från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet som innehåller stora felaktigheter vad det gäller de avsnitt som handlar om fisket. Skribenten och forskarna bakom rapporten, Kristina Viklund, Henrik Svedäng och Gustaf Almqvist Läs mer…
När det gäller kusterna i Östersjön och fisket längs kusten så är det så att skarv och säl äter lika mycket fisk som fisket tar upp. Detta enligt en studie som gjorts av Stockholms universitet, SLU med flera. Professor Sture Läs mer…
En journalist i DN har läst en rapport om Östersjöns tillstånd från Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet. Rubriken på artikeln är Gråsälen inte största hotet mot Östersjötorsk. Journalisten har nog missuppfattat nånting. Ingen har nånsin påstått att det största hotet mot torsken Läs mer…