Miljöpartiet och den gröna partigruppen i EU-parlamentet har antagit en fiskeripolitik som formulerats i ett antal punkter inför besluten om den nya EU-politiken för fisket som tagits denna vinter men vi kan utgå från att det fortfarande är den gröna gruppens fiskeripolitik. En del av den fiskeripolitiken är det som idag är EU:s officiella nya fiskeripolitik, annat går emot den. Punkterna som den gröna gruppen inom EU satt upp och som stöds av Miljöpartiet är:
1. Förbjud överfiske 2015
Tre av fyra europeiska fiskbestånd som det finns information om är överfiskade – vi måste handla nu! EU måste sätta stopp för överfisket 2015 med målet att bygga upp friska fiskbestånd senast 2020 – fiskbestånd större än de nivåer som krävs för att ge maximal hållbar avkastning (MSY). Detta är enda sättet att säkra att EU:s konsumenter har tillgång till hållbart fångad fisk och att vi får en lönsam fiskeindustri som inte är beroende av bidrag. Med mer fisk i havet kan fiskare fiska mindre och fånga mer. På fiskespråk: Vi vill sätta fiskemortaliteten under FMSY 2015 för att uppnå biomassa över BMSY 2020.
2. Etablera fleråriga förvaltningsplaner
Vi vill ha bindande regler som gör överfiske förbjudet och som hindrar att fångstkvoter överskrider den vetenskapliga rådgivningen. För att uppnå detta måste fleråriga förvaltningsplaner antas för alla fisken. Med strikta och bindande ramar kan fiskeministrarna inte längre sätta oansvariga fångstkvoter och sätta framtidens fiske på spel.
3. Prioritera skyddet av miljön
Vi måste göra saker och ting i rätt ordning. Fiskepolitiken likställer idag social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet – men i själva verket är det bara med mer fisk i havet vi kan uppnå socialt och ekonomiskt hållbara jobb. Miljöskyddet måste prioriteras över kortsiktiga ekonomiska vinster.
4. Förbjud utkast – stoppa dumpningen av fisk
Hundratusentals ton död fisk och marina djur kastas tillbaka i havet varje år. Detta slöseri måste upphöra. Vi vill ha ett utkastförbud i EU; ingen fisk ska dumpas i havet och all fisk ska landas och räknas av från kvoten. Detta måste införas tillsammans med incitament för fiskare att undvika de oönskade fångsterna – till exempel genom att använda mer selektiva redskap – och åtgärder för att förhindra att det skapas en marknad för det som nu är förbjudet att landa. Allt detta ska göras inom fem år.
5. Regionalisera beslutsfattandet
Målen och tidsplanerna ska sättas på EU-nivå – men hur man ska uppnå målen ska bestämmas och implementeras på en mer lokal nivå. Förvaltare, fiskare, vetenskapsmän, miljöorganisationer och andra berörda ska alla delta i beslutsprocessen.
6. Använd allmänna medel till fiskeflottans omställning
Vi måste sätta stopp för subventioner som kan leda till överfiske. Pengar ska inte användas för att öka flottans kapacitet. Offentliga medel ska användas för att ställa om till en hållbar fiskeindustri, främst genom åtgärder som kommer allmänheten till gagn, såsom fiskekontroll och datainsamling, men också genom att finansiera selektiva fiskeredskap.
Att fiska mindre intensivt än det som krävs för att ge maximal hållbar avkastning, kommer generellt att innebära minskade fångster under en övergångsperiod innan fiskbestånden har växt till sig. Under den övergångsperioden kan den europeiska havs- och fiskefonden bidra med stöd för att hjälpa fiskare att diversifiera sin verksamhet eller nyutbilda sig.
7. Ge företräde till de som fiskar skonsammast
Rätten att fiska ska tilldelas baserat på miljömässiga och sociala kriterier. Vi vill ge företräde för de som fiskar på ett sätt som skadar havsmiljön minst och som skapar flest jobb. Det betyder att fiskekvoter inte ska tilldelas baserat på historiska fångster, eftersom det skulle belöna de som har bidragit mest till överfiske. Fisk är en allmän resurs och ska utnyttjas på de sätt som är bäst för hela samhället.
8. Stoppa privatiseringen av havet
Vi stöder inte Kommissionens förslag att göra individuella överförbara fiskerättigheter obligatoriska för medlemsstaterna. Detta skulle innebära en oacceptabel privatisering av en allmän resurs – havet. Fiskbestånd är inte privat egendom.
9. Se till att alla följer reglerna
Det måste finnas sanktioner mot medlemsstater som inte uppfyller sina skyldigheter under den gemensamma fiskeripolitiken, som att rapportera fullständiga data om flottans kapacitet eller om fångster. Idag struntar alltför många länder i att följa de mest grundläggande reglerna i fiskepolitiken, och det ska de ställas till svars för.
10. Fiska ansvarsfullt i resten av världen
28 procent av fisken som fångas av EU-fartyg fångas utanför EU:s vatten. De här båtarna ska verka under samma regler som fiskefartyg i unionen. I fiskeavtalen med andra länder ska EU-fartyg endast få tillgång till ett vetenskapligt bevisat överskott av fisk som den lokala befolkningen i regionen inte behöver. Fartygsägare ska betala själva för sina fiskelicenser.
Vad det gäller partier så ingår svenska Piratpartiet också i den gröna gruppen i EU-parlamentet så det är också deras fiskeripolitik som presenterats här. Jag misstänker dock att Piratpartiet är måttligt engagerat i frågan.
När det gäller punkt ett så är det ju ett krav som i stort sett alla är överens om, men frågan är hur det ska genomföras, på vilket sätt. Kravet i sig är okontroversiellt men under årtionden har alla försök till lösningar misslyckats. Utom en, individuella överförbara kvoter (ITQ). Vilket Miljöpartiet är emot. Deras politik blir därför inte trovärdig på denna punkt. Att mer fisk i havet är den prioriterade frågan är självklart, men svår att uppnå om den enda bevisat fungerande metoden för att minska överfisket och fiskerikapaciteten avvisas.
För att utkast ska kunna förbjudas krävs att hanteringen av kvoter och kvotandelar blir mer flexibel än den är idag och något sådant verkar inte finnas i miljöpartiets punkter. Att avgöra vem som fiskar skonsammast är också svårt. Vad det gäller kräftfisket är burfiske uppenbart skonsammare än bottentrålning men hur är det med räkfisket, vilket är skonsammast, räkfisket på djupt vatten eller kustfisket efter räkor på grunt vatten. Allt sker med bottentrål så där är det ingen skillnad. Och hur det med fisket efter plattfisk och torsk, finns det övehuvudtaget nåt skonsamt i det fisket? Det fiske som är mest skonsamt är sannolikt det som de största båtarna ägnar sig åt. Sillfiske, det pelagiska fisket efter sill, skarpsill, makrill med mera. Men det är kanske inte så miljöpartiet tror att det ser ut.
Punkt sex och punkt nio kan väl ingen invända mot och vad det gäller det internationella fisket så är det självklart att kräva ansvarsfullt fiske. Men även här är det frågan om hur det i praktiken ska se ut och genomföras. Där har miljöpartiet inget svar.
Miljöpartiet menar också att EU:s nya fiskeripolitik är en framgång och en framgång för dem då de varit drivande för att förändra EU:s fiskeripolitik även om de inte nått ända fram. Utöver ovanstående tio punkter har miljöpartiet också formulerat en del andra krav som till viss del handlar om den nationella politiska nivån:
- göra överfiske olagligt,
- skydda känsliga hav som Arktis,
- införa fler marina reservat.
Isabella Lövin EU-parlamentariker och journalist
Miljöpartiet kämpar för att förbättra EU:s fiskepolitik. Vi vill se ett hållbart fiske i Sverige och hela Europa. På hemmaplan måste utsläpp minska och vattenkraften bli bättre på att skydda vandrande fisk. Friska hav spelar också en viktig roll för att bromsa klimatuppvärmningen.
Hållbart fiske
Konsumenter ska inte behöva hålla reda på vilken fisk som går att äta med gott samvete. I stället ska all fisk vara hållbart fångad. Miljöpartiet är drivande inom EU för att stoppa överfisket och plundringen av andra länders vatten. När Sverige och EU fördelar fiskekvoterna ska de i första hand gå till fiskare som använder sig av hållbara metoder när de fiskar. Upp till 20 procent av Sveriges hav behöver skyddas från fiske och FN bör ges ansvaret att skydda de internationella haven.
Vatten och hav utan gifter
Den kraftiga algblomningen i Östersjön är ett symptom på övergödning av våra vattendrag. Gifter i havet gör att det är farligt att äta till exempel Östersjölax. Miljöpartiet arbetar för att minska utsläpp av farliga ämnen, ett förbättrat avloppsnätet, att miljöfarliga produkter byts ut och att utsläppen från jordbruk och transporter ska minska.
Vad det gäller gifter och utsläpp handlar det mer om jordbruk och landmiljö än om fiske och hav. Viktigt förstås, men det handlar inte om fiskeripolitik. vad det gäller marina reservat så finns det anledning till att Sverige ska få fler sådan. Men de förslag som finns från olika miljöorganisationer är som jag ser det inte alltid så genomtänkta.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskeripolitik, Miljöpartiet, Överfiske, Förvaltningsplaner, Miljö, Fiskdumpning, Utkast, Skonsamt fiske, Hållbart fiske, Individuella överförbara kvoter, EU, Fiske, Samhälle, Politik
Du förvånar faktiskt med att inte hålla med MP i ITQ frågan tycker jag. Har ju fått för mig att du är lite vänster av någon anledning.
Såg förövrigt något inslag med Lövin kring den nya fiskepolitiken. För henne var det så enkelt som att minska fisket så skulle den kustnära fisken(torsken?) komma tillbaka. Jösses vilken kalldush det blir för stackarn när hon inser att det liksom inte händer något trots all demotering av fisket.. Av någon anledning så är dödligheten nämligen större inne vid kusten än ute där trålarna går dagligen. Märkligt.
Jag är vänster, men också anhängare av marknadsekonomiska lösningar. Inte på alla områden, men där det passar. Kan låta märkligt, men det är en stor strömning inom vänstern idag. Vi märks inte utåt så mycket, men finns.
Jag är också pragmatiker. Ingen annan politik för att minska överfiske och fiskekapacitet har fungerat. Dessutom ger det lönsamma fiskeriföretag som inte behöver bidrag. Då går det inte att säga nej.
När det gäller fisket så är dessutom den svenska vänstern totalt okunnig. Det är den danska vänstern också. Norges vänster är mycket kunnigare, men har i förhållande till ITQ fel de också.
Ja, Lövin är lite märklig ibland. Vissa saker kan hon bra, men sen är hon helt ute och cyklar i nästa mening.