Inga fiskebåtar på Knippla – men på Rörö lever fisket

Idag har Göteborgs-Posten en artikel om Knippla. En ö där fisket nu försvunnit helt. Den sista båten, Brittana, är såld och skrotad. De sista åren seglade den med dansk flagg och fiskade räkor. Det viktiga fisket på Knippla har dock aldrig varit småskaligt fiske så som Bengt Kåmark försöker framställa det i artikeln. Det viktiga fisket var storsjöfiske och Knippla var redan från 1920-talet och 1930-talet ett av Sverige största fiskelägen. Fisket var till stor del inriktat på utsjöfiske med snörpvad efter sill och senare med flyttrål efter sill. På Knippla fanns dessutom ett fiskebåtsvarv.

Några av de första moderna ståltrålarna i Sverige i början av 1960-talet inköptes också till Knippla. Till och med en båt som kan tävla om att vara den första moderna ståltrålaren överhuvudtaget. En titel som dock i allmänhet ges till LL 532 Ingo från Grundsund och inte till GG 11 Lizard från Knippla. GG 11 Lizard var först av de två ut på fiske enligt boken Ståltrålare i svenskt fiske 1959-1965, men Ingo registrerades först och Ingo kom hem från första fiskeresan innan Lizard gjorde det. Lizard var ingen stor båt, endast 85 bruttoton.

GG 11 Lizard

Det finns inget yrkesfiske, varken storskaligt eller småskaligt, kvar på Knippla idag. Annat är det på Rörö där det finns 4 lite större båtar som har ön som hemmahamn och för svensk flagg. Störst av dem är GG 764 Astrid. Fiskare från Rörö äger utöver det 5 stora båtar i Danmark, varav en är jättelikt, S 264 Astrid, stor till och med för att vara danskflaggad. Ytterligare en, E 532 Rockall, är dubbelt så stor som den största svenskflaggade båten. De andra tre båtarna är stora båtar för svenska förhållanden.  Störst av dem är S 144 Themis.

Detta storskaliga fiske är ofta en förutsättning för småskaligt fiske. För det småskaliga fisket bedrivs ofta säsongsvis och under andra tider arbetar en del av de småskaliga yrkesfiskarna på de stora Röröägda båtarna. Det gäller framförallt de lite mindre danska båtarna som också fiskar periodvis, exempelvis L 525 Thingholt och S 456 Anne-Mie, efter industrifisk som exempelvis tobis och skarpsill. Den andra gruppen av fiskare som bedriver småskaligt fiske är äldre fiskare som inte längre kan arbeta på de stora båtarna med de arbetstider och frånvaroperioder som gäller där.  Totalt finns det kanske 10 små fiskebåtar på Rörö som bedriver deltids- eller heltids yrkesfiske.

Hade det inte funnits storskaligt fiske hade dessa äldre fiskare inte funnits och inte hade funnits möjlighet att vara småskalig yrkesfiskare på deltid heller. Så utan storskaligt fiske, inget kustfiske och inga levande kustsamhällen heller. I alla fall inte om det inte finns möjlighet till räktrålning i närliggande vatten med små trålare som i norra Bohuslän eller möjlighet att överleva på burfiske av kräftor. Men alla kan inte överleva på det senare.  Av de lite större båtar som finns på Rörö, förutom GG 764 Astrid, är det två båtar, GG 39 Rossö och GG 840 Svanen, som ägnar sig åt fiske på det sättet som det gjorde förr. Sill fiskas vissa perioder, kräftor och fisk andra perioder. Det är två av kanske 4-5 båtar på den svenska västkusten som ägnar sig både åt pelagiskt och demersalt fiske.

På Rörö finns också yngre fiskare. Sonen till Sterner Lundgren (själv född 1960 och delägare i GG 39 Rossö) fiskar exempelvis, bland annat med den delägad båten GG 32 Tristan förutom med Rossö. I Astrid FIske AB som bl.a. driver Astridbåtarna, Rockall, Thingholt och Anne-Mie är flera personer, alla från ägarfamiljen, födda på 1980-talet aktiva. i Themis Fiskeri AB är Björn Ryberg (född 1986 aktiv).

Den nyaste tillskottet till Rörös fiskeflotta är den danskflaggade S 264 Astrid. Den största fiskebåt någon svensk fiskare ägt och som det finns en möjlighet att se och besöka söndagen den 20 juli. Inte på Rörö för där kommer den inte in i hamnen, utan vid Björnhuvudet på Öckerö.

Knippla

Befolkningen på Rörö har inte heller minskat så mycket som på Knippla där det fanns 640 invånare år 1960 men bara 340 idag. En halvering av befolkningen. På Rörö fanns det 360 då och 280 idag. Det var inte heller så att ångbåt var kommunikationsmedlet på 1960-talet utan vanliga färjor som gick till Hjuvik. Bilfärjorna till Burö kom först 1970. Ångbåtarna slutade gå redan i början av 1960-talet. När bilfärjorna kom blev det möjligt att arbeta inne i Göteborg istället för på Knippla. Rörö låg fortfarande för långt bort och det tar än idag 1,5 till 2 timmar att ta sig till Rörö från centrala Göteborg med kollektivtrafik. Det är dock knappast orsaken till att Knippla inte har nåt fiske medan Rörö har.

Orsaken till att Knippla inte har nåt fiske, men att det finns kvar på Rörö har flera orsaker. Röröborna köpte främst begagnade fiskebåtar på 1950 och 60-talen. Knipplabor köpte nya. Röröbor behölls ofta sina båtar länge. Det betydde större skuldsättning hos Knipplas fiskare. När sillen sen tog slut genom överfiske på Nordsjön innebar det problem. När Eu stängde ute svenska fiskare från Nordsjön blev det ännu större problem. På Rörö fanns det dessutom de flesta vintrar en isfri ränna in till hamnen så fisket kunde utan stora problem bedrivas även under större delen av vintern. Grundekonomin hos Rörös fiskare var därmed ofta bättre. Dessutom anses det av många att familjen Johansson (Astrid), närmare bestämt Leif Johansson, inflyttad från Hyppeln till Rörö, genom att vara energisk och skicklig haft stor betydelse för att fiske finns kvar på Rörö.

Knippla var ett stort fiskeläge och är idag ingenting. Rörö var ett litet fiskeläge och är idag Sveriges näst största tonnagemässigt (om alla fiskebåtar Röröfiskare äger räknas) men inte när det gäller antalet båtar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Knippla, Rörö, Källö-Knippla, Fiskare, Yrkesfiskare, GG 11 Lizard, S 264 Astrid, GG 764 Astrid, S 144 Themis, GG 39 Rossö, GG 32 tristan, GG 840 Svanen, Sillfiske, Fiskebåtar, Fiske, Snörpvad, Pelagiskt fiske, Småskaligt fiske, Kustnära fiske, Danmark, Samhälle