Miljöorganisationen Fishsec beskriver i en nyhet på sin hemsida förhandlingarna och samtalen kring ett förslag om kvoterna i västra Östersjön som de lagt inom ramen för Baltic Sea Advisory Council (BSAC). De kritiserar kraftigt inställningen hos flera organisationer som representerar yrkesfiskare, däribland svenska STPO (Sveriges Torskfiskares PO) som representerar ett mindre antal medelstora torsktrålare och danska DFPO (Danmarks Fiskeriforening PO) som är en största organisationen för yrkesfiskare i Danmark. Fishsec menar att deras inställning visar på en rejäl potion dubbelmoral.
Dessa organisationer vänder sig kraftigt mot att fisket med passiva redskap ska gynnas på trålfiskets bekostnad i västra Östersjön. Även svenska SFPO (Sveriges Fiskares PO) har samma inställning men de tas inte upp av Fishsec. Kritiken mot de olika yrkesfiskarorganisationerna på detta område är rimlig och det är som jag ser det rimligt att gynna fisket med passiva redskap. Så har också skett i Sverige och Danmark.
Beslutet i frågan i BSAC blev att inte besluta nåt. Det hela hänsköts till de enskilda länderna. I Danmark fanns det redan ett generellt beslut i form av en förändrad Kystfiskerordning med mer kvoter till fiskebåtar som fiskar med passiva redskap och i Sverige har Havs- och vattenmyndigheten beslutat att hela kvoten i västra Östersjön ska gå till det passiva fisket.
Sedan trampar dock Fishsec snett i sin kritik då de menar att det handlar om en motsättning mellan industriellt fiske och småskaligt kustnära fiske. Det är nu inte sant. Flertalet småskaliga kustnära fiskare använder bottentrål och den stora mängden trålare som fiskar med bottentrål är små båtar. Flertalet medlemmar i DFPO som är småskaliga kustnära fiskare använder bottentrål så det är inte underligt att DFPO väljer att företräda dem. Det är ju deras medlemmar. Dessutom har det ju redan skett en viss omfördelning i det danska fisket från bottentrålare till båtar som fiskar med passiva redskap. Att DFPO då inte vill föreslå mer sådan omfördelning är ganska självklart. Kritiken mot DFPO slår därmed lite fel. Det handlar inte om nån industriell bottentrålarflotta utan där är Fishsec ute och cyklar.
I själva verket är det så att det egentligen inte finns nån industriell torsktrålarflotta som fiskar i västra Östersjön. De medelstora trålare som STPO representerar fiskar nästan enbart i östra Östersjön och det gäller alla lite större torsktrålare som fiskar i Östersjön. Men inte ens dessa trålare på 50-200 ton kan kallas för industritrålare (fabrikstrålare, färskfisktrålare och frystrålare som fiskar i Barents Hav är mellan 1 000 och 8 000 ton, det kan kallas för industriellt fiske). I västra Östersjön fiskar främst ännu mindre torsktrålare och i Danmark skulle det sannolikt vara en mindre katastrof om de fråntogs ytterligare kvoter. I Sverige är det dock ett mindre problem som bara berör några få båtar, båtar som lätt kan flytta sitt fiske lite längre österut.
Sammantaget kan det sägas att kritiken från Fishsec må vara korrekt i teorin, men i praktiken blir den ändå fel då den industriella flotta de talar om inte finns. Dessutom bortser de från att en omfördelning redan skett i Danmark. Kritiken slår också enkelt fel eftersom det i verkligheten handlar om en konflikt mellan olika småskaliga kustnära fiskare och att det redan vidtagits åtgärder i den riktning de önskar. Det senare är en av flera anledningar till bland annat DFPO:s motstånd mot förslaget från Fishsec. Kritiken är okänslig och Fishsec blandar ihop korten.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fishsec, TAC, Kvoter, Baltic Sea Advisory Council, BSAC, Sveriges Torskfiskares PO, Danmarks Fiskeriforening PO, DFPO, STPO, SFPO, Sveriges Fiskares PO, Småskaligt fiske, Kustnära fiske, Bottentrålning, Torsk, Torskfiske, Östersjön, Danmark, Sverige, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.